Ridsport Play, Sverige
21 augusti 08:06
Ridsportplus

Ridsport Play: Klimatförändringar och hästägande – hur påverkas du?

KlimatkrisenExtremväder, foderbrist, nya sjukdomar. Sommarens extrema väderomslag har drabbat hela världen. I Sverige har det varit både skogsbränder och översvämningar. Hur kommer hästägandet att påverkas i framtidens Sverige?

Ridsport Play: Klimatförändringar och hästägande – hur påverkas du?
De svenska hästägarna kommer att bli påverkade av klimatförändringarna. Foto: Paula da Silva/Arnd.nl

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

 

Vi ser redan klimatförändringarnas påverkan på det svenska klimatet. Ökande temperaturer i hela Sverige, ökad nederbörd under vinterhalvåret och ökad risk för heta, torra somrar. Och det är bara början.

De stora dragen återges i flera rapporter, bland annat från SMHI och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där beskrivs de ökande temperaturerna liksom den ökande nederbörden och risken för att kraftiga regn och skyfall kommer att öka i hela landet. I södra Sverige väntar minskad vattentillgång i främst östra Götaland på sommaren.
– Det som hände 2018 kommer att bli vanligare. Torra somrar kommer vi att se mycket mer av i framtiden, säger Christel Cederberg, agronom och biträdande professor vid Chalmers, som främst forskar på områden med koppling till lantbruket.

Översvämningar och bränder

Christelcederberg_181030_04
Christel Cederberg är biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers.

Sommaren 2021 i Sverige började med rejäla vädersvängningar. Sen fortsatte vädret med otaliga åskskurar, översvämningar, stekande sol — och skogsbränder.

Skogsbränder härjade runt om i Europa och på flera håll evakuerades hela byar.  I USA och Kanada kämpade över 22 000 brandmän mot bränderna i månadsskiftet juli-augusti.

Även i Sverige brann det under sommaren, bland annat i Mönsterås och Strömsund.

Någon som vet vad konsekvenserna av en skogsbrand kan bli är Anna-Karin Collin.

Sommaren 2014 rasade bränderna i Västmanland och ett stort antal hästägare fick evakuera sina hästar. Anna-Karin Collin var en av dessa.
− Vi fick oerhört lite information från myndigheterna och blev tvungna att fatta beslut på egen hand. I sådana lägen är bra nätverk A och O, säger hon i dag.

Trodde inte det var någon fara

Det har gått sju år sedan det brann i Västmanland, men Anna-Karin Collin som har en hästgård utanför Norberg kan återberätta exakt vad som hände under de dramatiska dagarna.
− De första dagarna kände vi röklukt, men branden var långt borta så vi kunde aldrig tänka att det var någon fara för oss. Det var tvärtom så att jag erbjöd en vän närmare brandhärden att vi skulle flytta hennes hästar hem till oss, berättar hon.

Fakta

Branden i Västmanland

Branden som rasade 2014 är den största skogsbranden i modern tid I Sverige. Totalt förstördes 13 800 hektar skog, 25 byggnader förstördes eller skadades och en person avled till följd av branden. Över 2000 personer arbetade med att bekämpa branden och det tog mer än fem veckor att få stopp på eldens framfart.

Men de hade inte mer än hämtat de hästarna förrän läget var helt annorlunda på familjen Collins gård.
− Vi fick inget veta från myndigheterna, men via personer i närheten förstod vi att det var dags att börja evakuera hästarna. Då hade vi min väns fem hästar och 30 egna hästar på gården, säger Anna-Karin Collin som har islandshästar, både egna och inackorderade.

Via personer i närheten förstod vi att det var dags att börja evakuera hästarna.

Anna-Karin Collin

Hon berättar med stor värme om alla människor som ställde upp, kom med hästtransporter och erbjöd husrum och stallplatser, alltmedan det fortfarande rådde tystnad från myndighetshåll.

Fw0a7008-copy
Anna-Karin Collin bor i Norberg och driver bland annat inackorderingsstall och avel av islandshästar. Foto: Sofie Sköld

Familjens gård klarade sig, men händelserna sommaren 2014 kommer Anna-Karin att leva med resten av livet.
− Vi fick ta hand om vår egen krisbearbetning, och ett slags avslut var att jag och en vän såg en pjäs som Västmanlands länsteater satte upp om branden.

Det positiva hon bär med sig är stödet från andra människor.
− I ett sådant här läge inser man vad vänner betyder och hur värdefullt det är att vi ställer upp för varandra. Vi erbjöds också hjälp av människor vi inte kände, som hörde av sig och ville skänka foder och utrustning till hästarna.

Anna-karin CollinIslandshŠstar
Anna-Karin Collin visar hur nära hennes gård och hästar som den stora branden härjade. Foto: Sofie Sköld

Frågan måste drivas inom landsbygdssektorn

Hållbarhetsfrågor och klimatarbete måste drivas även inom landsbygdssektorn, är en slutsats Anna-Karin Collin har dragit efter branden.
− Vi har en skogsgård, och numera tänker vi på att ha blandskog vid nyplantering och inte röja bort björk och annat, för att få mer lövskog i produktionsskogen och därmed minska risken för att skogsbränder sprider sig.
− Det handlar om att agera hållbart där det går.

En annan slutsats är att det inte går att lita på att det kommer nödvändig samhällsinformation i ett akut nödläge.
− Du måste vara beredd att fatta egna beslut och inte vänta på att någon annan ska tala om vad du ska göra. Att ha ett eget nätverk är A och O, och som hästföretagare måste du ha en plan för hur du ska agera i ett krisläge. Vem ska jag kontakta? Vart kan jag flytta mina hästar?
− Och sedan är det en fördel att ha hästar som är hanterbara och lätta att lasta.

Högre temperaturer och mindre nederbörd under sommarhalvåret innebär inte bara att hästägare måste vara beredda på väderkriser. Foderkriser, likt den 2018, kan också drabba hästsektorn och lantbruket.
– Vi såg 2018 hur sårbar fodersidan är, och många lantbruk kommer att ta lärdom av det och investera i bevattningsanläggningar, där de samlar vinterns ökade nederbörd i magasin för att sedan kunna använda det på sommaren, säger Christel Cederberg vid Chalmers.
– Därmed blir det dyrare att producera foder, och den kostnaden kommer att tas ut på foderpriset. Vi har varit bortskämda med vårt klimat som gett gratis nederbörd.
– Sommaren 2018 lärde oss att steget inte är långt mellan god tillgång på foder och foderbrist. Vi har alltid sagt att vi har marginaler, men 2018 lärde vi oss att det inte finns några.

Så kan Sverige påverkas

Risk för ökat antal småkryp

Med ändrat klimat finns också en risk med ett ökat antal småkryp. Ett mildare klimat ökar chansen att insekterna hinner med ytterligare föryngring än tidigare. Samtidigt finns det forskning  från SLU som visar att inte alla typer av insekter ökar vid förhöjda temperaturer.

Specifikt för Sverige är att det finns en risk att främmande arter av insekter etablerar sig. Insekter som delvis kan påverka hästhållningen genom skadeangrepp på grovfoder men också genom att sprida andra sjukdomar än de vi är vana vid här.

Exempel på såna sjukdomar är West Nile-feber och Afrikansk hästpest.

West Nile-feber kan komma in i Sverige via flyttfåglar och smittar via knott och mygg.

Sommaren 2018 lärde oss att steget inte är långt mellan god tillgång på foder och foderbrist.

Christel Cederberg

Afrikansk hästpest sprids främst via en viss typ av svidknott, Culicoides-arterna,  och ett varmare klimat skulle kunna skapa en fungerande livsmiljö för Culicoides-knotten även i Skandinavien.

Varken West Nile-feber eller Afrikansk hästpest har påvisats i Sverige men utbrott har skett i  södra Europa. 2018 rapporterades två fall av West Nile-feber i Tyskland.

Våren kommer tidigare

Ett mildare klimat i Sverige skulle innebär att vårvärmen kommer tidigare. Det kan leda till att hästägare kommer att få ändra sina vanor när det gäller sommarbetet, anser Christel Cederberg.
– Vid en studieresa i Bretagne i Frankrike för ett par år sedan såg vi hur mjölkbönderna hade korna ute från mars till juni men hade dem ute kortare tider under juli när det var hett och torrt, för att åter släppa ut dem igen efter hettan. Där kan vi också vara snart, säger hon.
– Vi kommer att ha mer behov av solskydd för hästarna och av att hästarna tas in under den varmaste tiden.

Torrare somrar ökar risken för sprickbildning, vilket i sin tur skulle kunna öka risken för att sjukdomar som kan överleva länge i marken kan börja spridas igen. Ett sådant exempel är mjältbrand. Sjukdomen orsakas av en sporbildande bakterie och sporerna kan ligga i över 50 år i marken. Mjältbrand var vanligt i Sverige fram till 1940-talet men har därefter blivit allt mer sällsynt, men utbrott skedde så sent som 2011, 2013 och 2016.

Ett torrare sommarhalvår kan också innebära ett hårdare tryck på betesvallen, vilket i sin tur kan göra att växter som tidigare inte gynnats får nya förutsättningar.  Vid brist på bete finns det också större risk att hästar väljer osmakliga växter.

Betesvallen kan också komma att påverkas i form av en längre tillväxtperiod och möjligheten att ha hästar längre på bete kommer kunna öka. Det kan gynna parasiter som då får lättare att överleva i vallen.

Fakta

Det kan drabba svenska hästägare

  • Dyrare foder
  • Nya sjukdomar
  • Nya betestraditioner
  • Parasitangrepp
  • Ökad skötsel av hagar

Fler småkryp och sjukdomar

  • Fästingarna gynnas av varmare klimat. Sommaren 2018 hittades två arter av Hyalomma-fästingar i Sverige. De har tidigare inte observerats som vuxna och reproduktiva i landet. Om fästingen kan sprida nya fästingburna sjukdomar är än så länge oklart. Hyalommafästingar kan bära på till exempel piroplasmos, där vanliga symtom är feber, blodbrist och gulsot. Piroplasmos kan i dagsläget inte spridas bland svenska inhemska fästingar. I vårt grannland Danmark finns brokig hundfästing, som än så länge inte fått fäste i Sverige. Även den kan sprida piroplasmos.
  • Afrikansk hästpest. Dödlig sjukdom där dödligheten hos drabbade djur rapporteras vara mellan 70-95 procent. Det finns flera symtom men de vanligaste är hög feber, svår andnöd och svullnader. Hästar som drabbas av andnöd dör ofta av syrebrist och hjärtsvikt inom en vecka.
  • West Nile-feber. Vanliga symtom är feber men vissa hästar utvecklar en neurologisk variant som ger symtom som balanssvårigheter, ofrivilliga muskelryckningar i ansikte och ben men även förlamningar förekommer. Cirka hälften av de hästar som utvecklar neurologiska symtom överlever inte.

På de håll där vinterns snö byts mot regn kan bakterier gynnas och olika infektioner kommer då bli allt vanligare. Hudinfektioner som till exempel Streptotrikos, regnskållor, skulle kunna bli än vanligare än vad de är i dag. Andra typer av infektioner som mugg och hovröta kommer också kunna bli allt vanligare.

Leriga hagar blir ett allt större problem

Mildare vintrar i hela Sverige kommer att leda till att stora delar av landet får kortare perioder med tjäle i marken jämfört med i dag – eller inga perioder alls av frusen mark. Leriga hagar blir då ett allt större problem, och därmed också ett ökat fosforläckage.
– Hittills har vi pratat om hur hästsektorn och ridsporten måste anpassa sig. Nu tycker jag att det är dags att fundera på vad som kan göras för att detta inte ska bli verklighet, säger Christel Cederberg.

Img_9432
Mildare vintrar kan innebära allt lerigare hagar, vilket i sin tur ökar fosforläckaget. Foto: Jeanette Flensburg

Dde kommande 10–20 åren blir helt avgörande. Om användningen av fossila bränslen fortsätter som i dag eller till och med ökar, och om teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet går för långsamt, får vi en global temperaturökning med tre grader eller mera. Vad det leder till vill Christel Cederberg inte ens prata om.
– Men jag är optimist. Jag tror att det går att ändra, om alla bidrar. Vi måste under de kommande tio åren mycket kraftigt begränsa användningen av fossila bränslen, och då behöver ridsporten som alla andra rannsaka sig själv.
– Vi måste fundera på vilken hästhållning vi vill ha. Hästar som inte körs omkring överallt och som äter foder producerat i närheten ger inte så stort klimatavtryck. Men hästar som flygs fram och tillbaka över jordklotet, vad kostar inte det för klimatet?

Förändring i tanke och handling behövs

Christel Cederberg pratar om den transition, eller förändring i tanke och handling, som hästsektor och ridsport står inför på flera plan.
– Tänk på alla prylar som köps, slängs och inte återanvänds. Där står vi inför en transition som är otroligt stor, och där finns också många som tänker till redan i dag.

Återanvändning av ensilageplast är ytterligare ett exempel på det nya tankesättet. Det är ett projekt initierat av LRF, och Christel Cederberg ser flera exempel på att LRF arbetar med klimatfrågan.

Jag är optimist. Jag tror att det går att ändra, om alla bidrar.

Christel Cederberg

Hon vill absolut inte att hästsektorn ska försvinna, även om den i dag bidrar till vårt stora klimatavtryck.
– Det handlar om att bevara ett kunnande. Slutar vi med något så förlorar vi värdefull kunskap, och att vi har kvar en grundläggande hästkunskap är viktig. Hästar kan ju också användas som brukshästar och de har stor betydelse inom grön rehab. Djur och natur är viktiga för vårt välmående.
– Så på frågan ”Hur illa kommer det att bli?” är svaret att det beror på hur snabbt vi får ner koldioxidutsläppen. Det handlar inte om vilken verklighet ridsporten ska anpassa sig till, utan hur ridsporten och alla andra kan verka för att vi inte ska hamna där.

Extremvader
Extremväder 2021

Hon hoppas att hästsektorn och ridsporten ska ta dessa frågor på det allvar som krävs, och att det sker nu.
– Och jag är optimist. Det som ger mig hopp är alla yngre människor som tar itu med dessa frågor. Jag uppmanar fler att utbilda sig i hållbarhet. Det behövs många kloka hjärnor när vi ska ställa om, säger Christel Cederberg.

Fakta

Checklista – var förberedd om krisen kommer

Bra att ha:

  • Extra ranson av foder.
  • Dunkar med vatten.
  • Ficklampa.
  • Radio med batterier.
  • Våtservetter och handsprit.

Första hjälpen-lådan i stallet bör innehålla:

  • Bomull
  • Elastiskt självhäftande bandage
  • Gasbindor till tryckförband
  • Hovkrats
  • Nosbrems
  • Kniv
  • Koksaltlösning för sårrengöring
  • Kylpåse
  • Pincett
  • Sax
  • Silvertejp
  • Stallindor
  • Sterila kompresser
  • Sårspruta
  • Tejp
  • Termometer
  • Ögonskölj

Annat bra att ha:

  • Mat till människor, torrvaror eller konserver.
  • Stormkök om man blir strandsatt i stallet och elen går.
  • Karta över hur hästarna står i stallet som finns tillgänglig utanför stallet. Ifall det skulle börja brinna behöver räddningstjänsten vet hur det ser ut i byggnaden.
  • Grimskaft innanför stalldörren – om det skulle bli kris så finns grimskaft snabbt tillgängligt.
  • Glöm inte stallkatten! Se till att alltid ha ett litet lager med mat och förband även till katten.

Källa: Svenska Blå Stjärnan

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 13/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden