LjusboxenPå Stiernhööksgymnasiet i Rättvik behandlas hästar regelbundet i ljusbox.
– Det är inte alltid veterinär som är rätt första instans, säger Katarina Lissollas, ansvarig för hästutbildningen.
Kommunalt gymnasium använder ljusboxen
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Stiernhööksgymnasiet utbildar hästskötare till trav- och ridsport. Katarina Lissollas hävdar att användningen av ljusboxen är ett led i skolans policy att våga visa att det finns andra alternativ än veterinärmedicin. Boxen används enligt henne någon gång ibland till skolans ridhästar, men mest till travarna.
– De tar ju ut sig mycket mer än en ridhäst gör och det är mjukgörande för dem.
Varför använder ni ljusboxen?
– För att kunna lokalisera problematik i kroppen och jobba förebyggande. Det är olika från häst till häst hur de svarar på boxen, vissa märker man ingen skillnad på. Det är lite fingertoppskänsla från häst till häst vilka det funkar på. Ibland har man en känsla om att något är fel med en häst och sedan visar boxen det.
Fungerar som mjukgörare
Men Lissollas säger att boxen i första hand fungerar som en form av mjukgörande för musklerna så att hästarna blir mjuka i kroppen.
– Vi gör det inte i samarbete med veterinär, men i efterhand kan det komma fram saker som visar att hästen behöver undersökas av veterinär, oftast handlar det dock om låsningar som en kiropraktor får ta hand om.
Har ni kontrollerat den vetenskapliga evidensen för att ljusboxen verkligen fungerar?
– Ja, jag har läst publikationer om ljusterapi. Utöver det har vi kollat med referenser och vad de tyckte. Forskning är en viktig del i vår utbildning, men ibland finns det saker som fungerar utanför den.
På Chalmers finns forskare som underkänner evidensen för ljusboxen. Ska inte en skola som utbildar hästskötare uppmana eleverna till kritiskt tänkande kring produkter för hästarna?
– Jo, vi uppmanar till kritiskt tänkande, men vill samtidigt gärna testa och se. Så länge det inte är skadligt för hästarna vill vi visa eleverna att det finns olika metoder att ta till.
Hon fortsätter:
– Det kan finnas lösningar som passar en enskild häst, säger hon och tillägger:
– Vi har ju pratat med folk först, som har testat.
Lissollas jämför användningen med att skolans elever får vara med när kiropraktorn och massören kommer liksom hos veterinären.
– Detta är ett komplement som används till vissa hästar. Det är inte alltid veterinär som är rätt första instans. För vår skola är det viktigt att våga visa att det finns olika alternativ. Just detta är ganska nytt, men eleverna får se vad som funkar.
Det blir ganska dyrt om hästarna ska vara i boxen flera dagar i sträck, flera tusen kronor per häst, vad säger kommunens skattebetalare om det?
– Hästarna betalar själva för detta. Våra travhästar tjänar mellan 250000 och 300000 kronor i loppen, pengarna tas från dem.
Stiernhööksgymnasiet är av Hästnäringens Yrkesnämnd, HYN, utsett till ett så kallat certifierat Kvalitetsmärkt Hästgymnasium.
Vad anser HYN om att skolan använder en produkt i undervisningen som experter vid Chalmers och en rad veterinärer säger saknar vetenskaplig substans?
– Kvalitetsmärkningen utgår från djurskyddslagen, säger Maria Karlsson, tillförordnad kanslichef vid HYN.
– Vi kan inte detaljstyra eller förbjuda allt som inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2021.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på