Kompisar hjälper fölet i utvecklingen

Att ha ett ensamt föl är inget att rekommendera, för hästar behöver varandra för att bli hästar. Det finns mycket forskning som bevisar det, liksom hur galet det kan bli om hästar inte fostras av andra hästar.

Någon exakt statistik över ensamföl finns inte, men 37 procent av alla föl som föds i Sverige är födda hos en person eller företag som inte får föl varje år, och då får ett eller ett fåtal föl, enligt en avelsrapport från HNS 2021.

Social kompetens

– Hästar får sin sociala kompetens genom att umgås med andra. Om de får den kompetensen tidigt, lär de sig att fungera i en grupp. 

Det säger Anna Lundberg, etolog och universitetslektor på SLU som forskar och undervisar om hästars beteende.

– Under fölets första veckor umgås det mest med mamman, men när fölet blir runt fyra veckor börjar det leka med andra föl. I leken utvecklar fölet sin motorik, styrka och rörlighet och därigenom sin hållbarhet, samtidigt som det utvecklar sin sociala kompetens, fortsätter hon.

– Leken är ett sätt att förbereda sig för vuxenlivet och förstå sin kropp och hur den fungerar. Forskning visar också att fölen vilar mer när de är i grupp än om de är ensamma, och vila och återhämtning är viktiga för att bygga muskler.

Dela på hingstar och ston

Vad betyder då en grupp?

– Två föl tillsammans är betydligt mycket bättre än ett föl. Men hingstföl och stoföl leker lite olika, så därför är det bättre med en större grupp. Då kan fölen också lättare hitta kamrater som de ”klickar med”, för olika hästar har olika sociala preferenser.

Det bästa är att fölstona får bilda flock redan när de är dräktiga. Om ston med föl ska föras samman i ett senare skede finns det en del att tänka på.

– Vad är de olika hästarna vana vid? Har de själva vuxit upp i flock? Det finns hästar som inte gått i flock och inte fungerar med andra hästar, även om det inte är ett fenomen vi vill ska leva vidare.

Fostras av äldre

Fölet behöver lekkamrater för att socialiseras och utvecklas, men fostras förstås även av mamman. Fölet äter där stoet äter och lär sig var man ska äta, och var man inte ska äta. Om man har två ston med föl, kan det fungera att ha dem i en grupp med andra hästar.

– I en stabil grupp är det inget problem att ha ston med föl tillsammans med andra vuxna hästar, så länge hästarna har social kompetens.

– Men man ska också tänka på att ston med föl kan bli väldigt aggressiva och vakta på sitt föl både mot andra hästar och mot människor.

Hästar kan också hjälpas åt att ta hand om ett föl.

– Det förekommer att två ston tillsammans tar hand om ett föl. Det är en fråga om hur erfaren mamman är.

Varierande åldrar

Senare i fölets liv är det viktigt med andra hästar i varierande åldrar.

– Det är bra att ha de unga hästarna tillsammans med en lite äldre häst, som kan fortsätta lära dem. En novis kan inte lära ut något till en annan novis, och stoet lär ut så länge hon är med fölet, men sedan måste någon annan ta över.

Enligt forskningsresultat är grupper med bara unghästar mer aggressiva än flockar där unghästarna har sällskap av vuxna hästar.

Anna Lundberg menar därför att det finns klara fördelar med att ta in en äldre häst bland unghästarna, och att det är något man gärna kan använda sig av också när den unga hästen hanteras.

– Att hantera äldre hästar i fölets åsyn ger bättre effekt än att hantera fölet, visar forskning, eftersom fölet då ser hur de äldre hästarna beter sig och inser att det inte är något skrämmande. 

Föl utan sto kan bli aggressivare

Sto och föl knyts samman kort efter fölningen. Etologen Anna Lundberg pratar om ett kritiskt fönster när denna prägling sker, och hur viktigt det är att det blir rätt från början.

Bara några timmar efter att fölet fötts känner stoet igen sitt föl, medan det kan ta ett par dagar innan fölet känner igen sin mamma, säger Anna Lundberg.

– Det finns ett kritiskt fönster där den här präglingen sker. Genom forskning på kycklingar vet vi att kycklingen följer det första stora föremål de ser, och förhoppningsvis är det hönan. De lär sig också känna igen mammans ljud redan genom skalet.

En häst som inte präglats på rätt sätt av andra hästar redan i tidig ålder kan på sikt bli en fara för både sig själv och andra.

– Det finns många studier som visar att föl som blivit uppfödda på nappflaska som små, och inte fostrats av ett sto, löper risk att bli hästar med ökad aggressivitet, mot både hästar och människor.

– De kan ha blivit felpräglade och inte lärt sig förstå sin egen kraft och styrka, och hur de kommunicerar med andra hästar. Att de blir svårhanterliga bygger på den stress och frustration de känner, men de kan likväl bli farliga.

Anna Lundberg slår fast att en människa inte kan ge en häst allt den behöver, utan att den, som den biologiska varelse den är, behöver andra hästar.

– Hästar blir lätt för hårdhänta om en människa försöker ersätta en häst. Det märker du om du försöker putsa en häst som hästar gör med varandra. Då börjar den oftast klia eller puffa tillbaka.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.