Konsten att sälja föl

Karin Råhnängen i Torestorp utanför Falköping har fött upp hoppstammade SWB-hästar sedan 1990-talet. I år blev det fyra föl.
– Ett är redan sålt och ett är tingat. De andra två har jag ännu inte bestämt om jag ska sälja.
– Jag säljer nästan bara genom kontakter, och det är ett medvetet val, eftersom det är viktigt för mig att fortsätta kunna följa mina hästar, säger Karin Råhnängen, som lägger ut mycket bilder och filmer på sina föl på sociala medier.

Även för Therese Jansson som driver Hagalunds Sporthästar i Kristinehamn är sociala medier den stora försäljningskanalen. Hos henne blev det i år tre föl, två hoppstammade och ett gångartsföl.
– Jag lägger ut bilder och filmer på Facebook och Youtube, men annonserar också på annonssajter samt på den egna hemsidan.

Vet inte varifrån köparna kommer

Vilket medium som fungerar bäst vet hon inte riktigt.
– Jag borde nog vara bättre på att fråga var spekulanterna hittade fölen.

Ett av de tre årsfölen är sålt så här långt.
– Det var efter en film på Insta Stories. De ligger ju bara i 24 timmar, så det var lite oväntat.

Karin Råhnängen och Therese Jansson är liksom Charlotte Liliemark på CML Dressyr i Oskarshamn måna om att sälja till köpare som förstår att ta vara på fölens potential.
– Det måste inte vara proffsryttare, men det ska vara någon som kan förvalta fölets egenskaper på bästa sätt, säger Charlotte Liliemark, som också säljer mycket via sina nätverk.

Hon visar gärna sina föl på selekteringar.
– Inte bara i en förhoppning om att få med dem på auktionen, utan också för att få en annan möjlighet att själv både se fölen och få andras ögon på dem. Det är först när de visats i en ny miljö och på ett annat underlag än hemma som vi får en chans att se lite mer av fölens kapacitet.

Fördelar med onlineauktioner

Charlotte Liliemark konstaterar att fördelarna med  onlineauktioner blev väldigt tydliga i fjol när inga fysiska auktioner kunde genomföras.
– Via en digital fölauktion är det mycket lättare att komma ut på den internationella marknaden, och det är både bra för den generella marknadsföringen av SWB-hästar och för vår egen avel att fölen syns även utanför Sverige.

Therese Jansson deltar gärna i selekteringar, men är kluven till auktionsmomentet.
– Det är absolut värt det att delta i selekteringen, för kommer du med har du en chans att nå den internationella marknaden. Men baksidan är att du inte vet vem som köper ditt föl.

Även Charlotte Liliemark ser det som en inbyggd osäkerhet att man inte kan välja köpare på en auktion.
– Men vår erfarenhet hittills är att vi fått både kunniga och riktigt seriösa köpare på våra föl som sålts på auktionerna.

Väljer bort selekteringar

Karin Råhnängen väljer helt bort selekteringar.
– Det är inte värt besväret och risken med att ge sig iväg på resa med sto och föl, säger hon.

Vad ett föl kostar kan vara en känslig fråga att diskutera uppfödare emellan, är Therese Janssons erfarenhet.
– Många vill inte berätta vad de sålt sina föl för och jag önskar att flera var öppna med sina priser. Att vara hemlig kring prisbilden gör bara köparna förvirrade, så jag tycker alla skulle vinna på om vi var öppna med priserna.
– Jag har föl i två prisklasser. Några ligger runt 150 000, och andra mellan 80 000 och 100 000 kronor, säger Therese Jansson.
– Det går inte att svara på frågan: ”Vad tar du för dina föl?” Däremot kan jag säga att jag tycker att ett riktigt bra föl ska kosta minst en bra bit över 100 000 kronor plus moms, och jag tycker mig se att köparna blir mer och mer medvetna om den prisbilden, säger Charlotte Liliemark.

Det är inte ovanligt att framstående ryttare vill förhandla ned  priset, och Charlotte Liliemark ser inget konstigt med det.
– Om jag vill att just den här av mina uppfödningar ska hamna hos en extra duktig ryttare får jag bestämma hur mycket det är värt. Allt beror på kvalitet på fölet och situationen i stort.

Jag önskar att flera var öppna med sina priser. Att vara hemlig kring prisbilden gör bara köparna förvirrade.

Therese Jansson

Karin Råhnängen säljer sina föl för mellan 80 000 och 90 000 kronor plus moms.
– Jag vill ha tillbaka de kostnader jag haft, och dessutom lägga på lite för de föl som inte blev, eftersom även ston som inte betäckts eller som förlorat sina föl måste bekostas. Men det går inte att ta ut priser som täcker allt nedlagt arbete.

Säljer allt fler föl till näringsidkare

Charlotte Liliemark säger att de med tiden har kommit att i allt större utsträckning sälja sina föl till näringsidkare.
– Inte så att vi aktivt väljer våra köpare utifrån detta, men det går inte att bortse från att det är en betydligt större risk och en risk över betydligt längre tid, att som näringsidkare sälja i fall där konsumentköplagen är tillämplig.
– Sedan är det för oss en självklarhet att vara extremt öppna och ärliga kring allt man vet om ett föl alldeles oavsett till vem vi säljer.
– Vi vill kunna sova gott på natten, säger Charlotte Liliemark.

Fakta

Att fotografera och filma föl

Tipsen är framtagna i samarbete med fotograf Pernilla Hägg.

• När ska fölet fotas?  Nyfödda föl är söta men säljbilder är bättre att ta när de är tre-fyra månader, så de har växt till sig lite och tappat fölpälsen
• Telefon eller kamera?  Dagens mobiltelefoner har ofta väldigt bra kameror, även om de inte slår en bra systemkamera. Systemkameran har bättre möjligheter att stå på avstånd och därmed blir proportionerna mycket bättre på fölet och bakgrunden oftast lite suddig.
• Använd medhjälpare: Minst en, gärna flera personer som kan hjälpa till med att fånga fölets uppmärksamhet (och eventuellt mota bort andra hästar).
• Platsen: Välj en avgränsad plats där du kan vara ostörd med fölet och eventuellt mamman, helst en ridbana eller ett ridhus. Hagen är ingen bra plats då det är svårt att få fölungen att se alert ut där den är alltför hemtam.
• Ett föl i taget: Har du flera föl, dela upp fotograferingen på ett föl i taget.
• Tidpunkt på dagen: Morgon och kväll (medan solen är uppe) ger fint ljus, mitt på dagen i solsken ger skarpa skuggor. Moln dämpar skuggor medan en alltför mörk dag ger mindre kontraster i bilder och filmer.
• Bakgrund: Ögat filtrerar bort ovidkommande föremål i bakgrunden men det gör inte kameran. Välj en lugn bakgrund, utan hösilagebalar och containrar. En mörk bakgrund är olämplig till en mörk fölunge då det kan vara svårt att urskilja detaljer. En grå eller ljus vägg kan fungera utmärkt, medan en röd stallvägg kan bli väldigt dominerande i bilden.
• En bild från sidan: Fölet ska helst fotograferas med öppen sida mot fotografen, alltså det närmaste frambenet lite framför det bortre och det närmaste bakbenet lite bakom det bortre. Se till att fölungen har lite resning genom att väcka dess uppmärksamhet lite på avstånd genom att prassla med något.
• Utrustning: Hellre en fin utställningsgrimma än en tyggrimma i skrikiga färger. Hellre en uppvisningstygel i läder än ett begagnat grimskaft. Allra helst helt utan något på huvudet.

Filmtips

• Bakgrunden: En lugn bakgrund är avgörande även här.
• Ljuset: En film kräver mer ljus för att bli bra än en bild, att filma för sent på dagen är sällan en bra idé.
• Jämnheten i ljuset: En miljö med omväxlande ljus och skuggor är ingen lämplig filmmiljö.
• Kamerahantering: Håll kameran still, använd gärna stativ.
• Tänk på formatet: Om du filmar med telefonen, filma i upprätt läge om du vill lägga ut på exempelvis Insta Stories men håll telefonen liggande om du vill filma till en annons.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14/2021.