Sverige
31 mars 2023 17:59
Ridsportplus

Kritik mot utredningen om djursjukvård: ”Ett stort kliv tillbaka”

DjurskyddUtredningen Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård missar till stor del målet. I alla fall enligt de flesta remissvar som kommit in fram till lunchtid på fredagen. "Förslaget är inte förenligt med kravet på djurhållaren att ge sina sjuka eller skadade djur vård", skriver en länsstyrelse.

Kritik mot utredningen om djursjukvård: ”Ett stort kliv tillbaka”
Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Istock

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Det var i november som utredningen publicerades. Syftet med den var bland annat att ”undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i syfte att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur”.
– Jag tycker att utredningen helt missar att utgå från hur vi ska kunna upprätthålla ett bra djurskydd i Sverige, hur det skulle kunna organiseras och vad det skulle få kosta, säger Agnes Fabricius, vd Agria djurförsäkringar.

Utredarna borde ha sett till var häst-Sverige befinner sig i dag och vad som behövs för att upprätthålla ett bra djurskydd, för det är vi ju överens om att vi vill ha i Sverige. Men då måste man ju också titta på vad det får kosta. Agnes Fabricius, Agria.

I dag, fredag, är sista dagen för de organisationer och myndighet som är remissinstanser att lämna in sina bedömningar av utredningen.

Några relevanta punkter för hästägare i utredningen är förslaget att antalet jourveterinärer ska minskas till förmån för dagveterinärer, att fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare ska öppnas samt att hovslagare ska bli en skyddad titel.

Redan när rapporten publicerades riktades mycket kritik mot förslaget att ta bort Distriktsveterinärernas jourverksamhet mellan klockan 23 och 06. I stället ska det erbjudas en digital beredskapstjänst som kan ge veterinära råd under de timmarna.

Detta reagerar flera av remissinstansterna på: ”De fall som inkommer under nattetid är ofta mycket akuta och kan inte lösas genom endast rådgivning,” skriver Länsstyrelsen Blekinge som också utvecklar sitt påstående vidare. Myndigheten menar att akutsjukvård till häst i fält ska prioriteras då det vid många vanliga akuta sjukdomstillstånd som kolik, kraftiga hältor och fölningar ofta är olämpligt eller omöjligt att transportera hästen. ”Detta innebär att det, förutom veterinärvård i fält, finns ett behov av att göra en första veterinär bedömning om hästen kan transporteras och att påbörja behandling inför transport till klinik för att undvika att hästen utsätts för ett onödigt lidande under transporten. Om möjlighet till undersökning och behandling på plats saknas riskerar hästar att dö på transporten eller transporteras flera timmar för att sedan avlivas direkt när de kommer fram till djursjukhus”.

”Ett stort kliv tillbaka”

– Det här med digital beredskap nattetid ett stort kliv tillbaka för djurskyddet i Sverige. Jag har redan tidigare vid några tillfällen lyft att det i stället borde vara ännu bättre beredskap nattetid. Det är ofta stora områden att täcka då, framförallt i Norrland. Jag blev jättebesviken när det kom ett sådant här förslag, säger Agnes Fabricius, vd på Agria djurförsäkring.

Untitled-1x
Agnes Fabricius, vd för Agria djurförsäkring Foto: Agria

Länsstyrelsen Blekinge bedömer också att vårdbehovet generellt kan öka då akuta tillstånd hinner förvärras och/eller komplikationer tillstöter på grund av indragen nattjour, vilket i sin tur skulle öka arbetsbelastningen i onödan för veterinärer under dagtid.

Liknande synpunkter

Flera andra länsstyrelser har liknande synpunkter gällande den digitala beredskapen nattetid. Länsstyrelsen Södermanland med flera lyfter smittskyddsarbetet: ”Att inte ha en beredskap för epizootiska sjukdomar under hela dygnet ser länsstyrelsen som bekymmersamt för det goda hälsoläget bland djur i Sverige samt att det utgör ett hot mot den svenska livsmedelsförsörjningen.” 

”Om veterinär inte finns att tillgå när en djurägare upptäcker exempelvis misstänkt mul- och klövsjuka nattetid och provtagning måste vänta till morgonen försenas diagnosen och möjligheten att vidta åtgärder för att förhindra förökning av virus och spridning,” skriver Länsstyrelsen Skåne

Agnes Fabricius förstår resonemanget och instämmer i riskerna för ökad smittspridning.
– Vi vet ju så mycket om smittskydd i dag och hur viktigt det är att häva smittan snabbt, säger hon. 

”Stora djurskyddsmässiga konsekvenser”

Länsstyrelsen Skåne menar vidare att införandet av en digital beredskapstjänst nattetid ”innebär att staten inte längre tar ansvar för akut sjukvård dygnet runt. Förslaget är inte förenligt med kravet på djurhållaren att ge sina sjuka eller skadade djur vård och kan få stora djurskyddsmässiga konsekvenser genom att djurens lidande förlängs”.

Jordbruksverket bedömer att ”förslaget inte är i linje med den ambitionsnivå som finns inom den svenska djurskyddslagstiftningen och den stödjer inte heller livsmedelsstrategins ambition att stödja och underlätta för företag att producera mer livsmedel.”

Även en levande landsbygd lyfts upp som ett argument mot förslaget då några remissinstanser menar att många kan tveka inför att etablera en verksamhet med djur på landsbygden om det inte går att säkerställa tillgång till veterinärvård.
– Detta är något jag känner igen. Vi hör ju på våra kunder i Norrland hur de resonerar, att de frågar sig om de överhuvudtaget ska våga ha häst längre när det är så långt till veterinärvård. Sämre tillgång till veterinärvård på landsbygden kan nog vara ett hot mot mot landsbygdspolitiken generellt, säger Agnes Fabricius.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tycker att utredningen brister när det gäller att säkerställa vård för djur i kris- och krig.

När det gäller fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukvårdare är det inga invändningar mot detta.

Snabbare process

– Det är bra att de har slagit fast att det råder veterinärbrist i den här undersökningen. Men vi vill att processen med att utbilda fler veterinärer ska snabbas på. Om det är svårt för SLU att göra detta vill vi att det ska ses över vad det finns för andra möjligheter i Sverige att inrätta veterinärutbildningar alternativt köpa platser på utländska utbildningsplatser, säger Agnes Fabricius. 

– En annan väg att få ner veterinärbristen är att rätta till de tuffa arbetsförhållanden som finns för veterinärer. 40 procent av veterinärerna arbetar deltid och många lämnar yrket i förtid på grund av tuffa arbetsförhållanden. Ett sätt att minska veterinärbristen är att försöka få fler att stanna kvar i yrket och arbeta heltid. I grunden är det arbetsgivarna tillsammans med de fackliga företrädarna som behöver arbeta med de frågorna., fortsätter hon. 

Att ge möjligheter för djurvårdare att under vissa omständigheter kunna uppgraderas till djursjukvårdare och införande av legitimation för hovslagare är några förslag i undersökningen där resonemanget bland remissinstanserna går åt lite olika håll. Hovslagarföreningen menar bland annat att det kan finnas risk att legitimeringen blir en papperprodukt. ”Om syftet med en utökad reglering är att stärka djurskyddet måste arbetet med att förändra utbildningarna göras samtidigt”, skriver Hovslagarföreningen som föreslår en högskoleutbildning som hovslagare kan söka till som vidareutbildning inom yrket.

Avlivning nattetid

I utredningen förslås vidare att det ska finnas tillgång till hjälp med avlivning av djur nattetid över hela landet, delvis som ett komplement till den digitala beredskapen, men detta har inte heller tagits emot med applåder. ”En avlivningstjänst kan minska lidandet för ett enskilt djur som inte kan få veterinärvård. Det kan däremot finnas svårigheter att motivera djurägare till avlivning av djur utan en veterinär bedömning på plats, vilket kan innebära att djuret utsätts för ett onödigt lidande,” skriver Länsstyrelsen Södermanland och en annan länsstyrelse menar att avlivande av djur i stället för att ge dem veterinärvård i första hand kan leda till stora ekonomiska och känslomässiga förluster för djurägare. Hur försäkringsbolag ställer sig till att försäkrade djur avlivas utan veterinär bedömning är inte heller klart. 

”Missats mycket ur hästperspektivet”

– Jag tycker att det har missats mycket ur hästperspektivet i utredningen, säger Agnes Fabricius. 
– Utredarna borde ha sett till var häst-Sverige befinner sig i dag och vad som behövs för att upprätthålla ett bra djurskydd, för det är vi ju överens om att vi vill ha i Sverige. Men då måste man ju också titta på vad det får kosta, och det görs inte i den här utredningen. Vårt förslag är att Jordbruksverket får i uppdrag att genom Distriktsveterinärerna organisera en säkerställd djursjukvård i Sverige i dygnet runt, detta skulle kunna göras i samråd med olika privata aktörer. 

Tiden för att remissinstansterna att svara går ut i dag, den 31 mars, efter denna artikels publicering vilket innebär att svar med helt andra synpunkter än de som refereras till ovan kan ha kommit.

Hela utredningen

Samtliga remissvar

 

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 84 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden