Långt hästliv – ett liv till varje pris?

Ålder är i sig ingen sjukdom, men med stigande ålder förändras hästens förutsättningar, bland annat genom en ökad stelhet i leder och muskler. Det säger veterinären Eva Olsson på Mälaren Hästklinik.

– Det du märker ridmässigt är att det kan ta längre tid att värma upp hästen och att den blir stelare, och då gäller det att anpassa sig till det. Det går inte att säga vid vilken ålder detta börjar märkas. Det finns 18-åriga hästar som är stela och 25-åringar som är pigga och fräscha och fortfarande kan tävlas –  på rimlig nivå.

– Gamla krämpor spelar också in. Jag brukar ge råd till hästägare att vara lyhörda. Om hästen är stel och inte verkar vara helt i form, ta en långpromenad i stället för att rida, men om det är en dag då den är pigg, så ut och galoppera.

Förutom att kroppen blir stelare är det ofta tänderna som visar att hästen åldras.

– Om hästen inte drabbas av något annat är det tänderna som tar slut och gör att hästen inte längre klarar sig. 

Äldre hästar kan drabbas av syndromet EOTRH, Equine Odontoclastic Tooth Resorption and Hypercementosis.

– Det visar sig genom att tandköttet runt framtänderna kan se bulligt och svullet ut, och det du ser är bara toppen på isberget. Hästen känner stor smärta, men smärtan försvinner om den får framtänderna utdragna, och hästar klarar sig bra utan framtänderna.

Ta hellre bort en häst en vecka för tidigt än en dag för sent. Utsätt den inte för risken att den ska bli liggande i hagen utan att komma upp.

En annan åkomma som drabbar äldre hästar är PPID, tidigare kallat Cushings syndrom, som är en följd av att hypofysen i hjärnan inte fungerar som den ska.

– Hästarna blir långhåriga och kan få lockig päls, de tappar muskelmassa och risken för fång ökar, säger Eva OIsson.

– Det finns behandling, och den blir livslång, men det är högst relevant att behandla PPID, för det kan få en gammal och skruttig häst att bli som ung på nytt.

Större ingrepp?

Hur ska man då tänka om ens äldre häst behöver ett akut ingrepp, som en buköppning?

– På kliniken har vi gjort buköppningar på 25-åriga hästar som klarat det fint, men med det sagt behöver det inte vara rätt att göra buköppningar på alla 25-åriga hästar.

Återigen är det en helhetsbedömning som måste göras.

– Hur mår hästen i övrigt? Har den andra krämpor som påverkar? Finns det förutsättningar för en bra rehab så att den kan återgå till ett rimligt hästliv efteråt? 

– Det är långt ifrån alla hästar som ska utsättas för större ingrepp, och om man räknar med att hästen har något år kvar att leva, ska den då utsättas för rehab på ett halvår?

Vad är då ett gott hästliv?

– Att hästen får utöva sina naturliga beteenden. Den ska få gå i hage med hästkompisar, den ska kunna röra sig fritt i alla gångarter utan att känna smärta, den ska ha tillgång till bra foder och den ska kunna tillgodogöra sig fodret, säger Eva Olsson.

– Motsatsen till ett gott hästliv är långa perioder i sjukhage, att den är kroniskt halt eller att den faller ur.

När hästen gradvis blir sämre kan det som hästägare vara svårt att se förändringen.

– Då är det bra att göra återkommande kollar hos en veterinär som ser hästen regelbundet, och som kan hjälpa dig bolla de här frågorna, säger Eva Olsson.

– Hästar kan leva ett riktigt bra pensionärsliv och de kan bli riktigt gamla. Men förr eller senare måste du fråga dig som hästägare om du håller liv i hästen för hästens skull, eller för din skull. Det finns hästägare som vill göra mer för hästen än vad som är rimligt, säger Eva Olsson.

Hon kommer åter in på vad som krävs för ett gott hästliv; hagkompisar, ett liv utan smärta och möjligheten att tillgodogöra sig fodret.

Skyldighet mot hästarna

Även Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik vid SLU, lägger tonvikt på våra skyldigheter gentemot hästarna.

– Vi har mer skyldigheter än rättigheter i förhållande till våra djur, säger hon, och ger två exempel: skyldigheten att ha kunskap om djur och att kunna läsa av djuren.

– När det gäller slutet av hästens liv handlar det om att i alla lägen ge hästen ett så bra liv som möjligt. Har du en gammal häst, har du troligen haft den ett tag och kan se förändringar – men det finns också en risk för att du blir blind för vad som händer.

– Det kommer en dag då hästen inte längre har ett bra liv och då måste du som hästägare vara den vuxne i rummet.

Helena Röcklinsberg vill samtidigt lyfta risken att hästägaren sätter sina egna behov före hästens bästa, och väljer att ta bort en häst som exempelvis inte håller för tävling.

– Vad gör jag med min häst när jag inte längre kan göra det jag vill med den, samtidigt som den är frisk nog att leva ett tillräckligt bra liv? Och vad har jag rätt att göra? Kommer jag fortsätta att älska min häst även när den inte passar mina intressen? Den diskussionen behöver vi föra, och om du inte sätter kärleken till din häst först, ska du vara ärlig mot dig själv och erkänna det.

Risk att rationalisera

Helena Röcklinsberg hör ibland argumentet att ett djur inte har ett bra liv om det inte får göra det den älskar, som jakthunden som inte kan jaga, eller hopphästen som inte håller för att hoppa.

– Där är det svårt att råda när man inte känner djuret. Men det finns en risk att detta är en rationalisering för att känna att det är rätt att avliva djuret, snarare än att det inte kan ha ett bra liv utan just de aktiviteterna.

Veterinär Eva Olsson tror inte heller att gamla tävlingshästar skulle bli olyckliga om de inte längre får tävla.

– Det finns inget naturligt behov hos hästar att hoppa på en hoppbana, och de allra flesta hästar vänjer sig vid att vara häst. Men om du inte kan ge din häst förutsättningarna för ett gott hästliv, då kan det vara bättre att låta den somna in.

– Det här är inga lätta frågor. Jag har varit med om situationer där det inte känts helt rätt att låta hästen somna in.

Lätt att få skuldkänslor

Eva Olsson har samtidigt full förståelse för dem som väljer att ta bort en häst om det blir alltför kostsamt med behandlingar och rehab.

– Det är lätt att som hästägare få skuldkänslor i sådana lägen, och jag försöker låta bli att öka på den skulden. 

Att sälja en häst som börjar bli gammal kan vara försvarbart, säger Helena Röcklinsberg.

– Förutsatt att du vet att någon annan verkligen kan ge hästen det den behöver. Men det beror mycket på hästens hälsa och mentala status, och det kan vara svårt att hitta ett bra och varaktigt hem.

Det är också problematiskt att sälja vidare en häst som inte längre är i sin bästa form, eftersom den riskerar att utsättas för mer än den klarar av.

– Eller ta en häst som är svår att begripa sig på och som du inte har möjlighet att behålla. Jag kan förstå den som hellre tar bort en sådan häst än tar risken att den hamnar på fel ställe och kanske säljs vidare igen och igen. Men samtidigt är det viktigt att inte döma ut en individ för tidigt på grund av beteendet. Den kanske bara hanterats fel och kan bli harmonisk i en annan miljö. Det kan vara svårt att erkänna, men matchning mellan häst, ryttare och ägare är verkligen inte helt lätt.

Det finns de som vill jämföra en hästs liv med en människas liv, och lika självklart som du vill ge din mormor ett långt liv ska även din häst få det.

– Det blir nog framför allt ett retoriskt grepp att jämföra, och frågan är om du är beredd att jämföra din mormor med en häst på andra områden. Vi går en svår väg om vi säger att människor och djur ska behandlas helt jämlikt – men min åsikt är att vi samtidigt ska höja djurens status och se deras behov, så på ett sätt kan man jämställa människors och djurs rätt till liv. Vi ska vara rädda om allas liv, vare sig det är en människa eller häst, säger lektorn i djuretik.

– Sedan handlar det också om att göra det du kan för din häst, men på en nivå där du inte behöver gå från hus och hem för att ha råd. Gör det som har en rimlig prognos. Men köp inte en häst om förutsättningarna saknas. Det är inte en rättighet att ha en häst.

Blunda inte för slutet

När slutet inte längre går att blunda för, måste beslutet fattas.

– Hästen ska inte behöva lida för att du har svårt att fatta beslutet, men du får samtidigt vara generös mot dig själv. Du måste inte fatta beslutet på en vecka, men heller inte vänta för länge.

– Alla hästägare måste ha en beredskap för att ringa det där samtalet, och när det händer hoppas jag att du som hästägare inte behöver stå där helt ensam, säger
Helena Röcklinsberg.

Både som veterinär och hästägare har du en skyldighet som väger tyngre än allt annat: att inte utsätta hästen för lidande, säger veterinär Eva Olsson.

– Vår skyldighet som veterinärer är att avsluta lidandet, och jag är tacksam för att kunna ha den möjligheten. Det kan vara tufft, men också fint att på ett lugnt och värdigt sätt låta en häst slippa lidandet och ge den ett värdigt avslut, säger Eva Olsson.

Så åldras hästen

Utseendet ändras: Huden blir slappare, underläppen kan hänga ner mer och hästen får ett urholkat ansiktsuttryck. Pälsen framför allt i ansiktet får grå inslag. 

Fysiken påverkas: Hästens arbetskapacitet minskar bland annat som följd av minskad muskelmassa och försämrad temperaturreglering. Immunförsvarets effektivitet går ner och hästen blir mer känslig för infektioner.

Tänder: Hästens bett förändras med ålder. Tänderna slits kontinuerligt ner från tuggytan. Det kan bildas hålrum vid gommen mellan kindtänderna, vilket kan orsaka foderinpackningar och andra problem. På mycket gamla hästar slits emaljåsarna helt bort och ger hästen problem att mala fodret.

Åldersrelaterade sjukdomar: PPID (Pituitary Pars Intermedia Dysfunction), tidigare kallad Cushing’s sjukdom: Subtila förändringar som att hästen blir trött och tappar muskler. Hästen fäller inte pälsen normalt utan blir långhårig. Den magrar av och blir bukig samtidigt som onormala fettdepåer kan ses till exempel kring ögonen. Vissa hästar dricker och kissar väldigt mycket. Hästar som har PPID kan samtidigt ha andra hormonella förändringar som EMS (equint metaboliskt syndrom). Risken för fång ökar hos hästar med PPID och EMS.

Osteoartros: Degenerativa förändringar där brosken i ledytorna slits ner och det underliggande benet exponeras, vilket leder till inflammation och smärta. 

EOTRH, Equine Odontoclastic Tooth Resorption and Hypercementosis: Inflammatoriska förändringar i tanden, tandroten och det omgivande käkbenet som leder till att de normala vävnaderna successivt bryts ner och löses upp. Sjukdomen drabbar framför allt framtänderna, och smärta och obehag för hästen vilket kan leda till avmagring eller ovilja i samband med träning.

Källa: Evidensia häst

Denna artikel publicerades först i Ridsport nr 1/2024.