Lär dig belasta hästen på rätt sätt

All träning innebär en form av belastning. Vid en positiv träningseffekt anpassar sig kroppen till belastningen och då läker eventuella mikroskador av och stärker hästen. Eller också kan det leda till en förvärrad skada och i värsta fall en kronisk sådan.

– Det är ett komplext samspel mellan olika faktorer som avgör om hästen presterar som man tänkt utan att gå sönder, sa professor Lars Roepstorff vid SLU på Hippocampusdagen 2017. Många vill ha ett recept, men biologi är aldrig svart eller vitt.

En bra grundkondition är en av förutsättningarna för att hästen ska kunna utföra det ryttaren begär, oavsett användningsområde. Mjölksyramätning hos hopphästar har visat att de hästar som fick mest rivningar under ett krävande meeting, hade mest mjölksyra. Konditionen var för dålig och den anaeroba kapaciteten, då musklerna arbetar utan syre, för dåligt tränad.

Mjölksyramätning hos hopphästar har visat att de hästar som fick mest rivningar under ett krävande meeting, hade mest mjölksyra.

God kondition minskar risken för skador och ökar chansen till god prestation. Utöver allmänt förbättrat flås behöver hästen träna upp muskler och stödjevävnader, som avlastar skelettet och därmed förhindrar ledskador.

Lägga upp en plan
Först måste ryttaren fråga sig vad hästen behöver kunna och lägga upp en plan. Lika viktigt är det att lära känna hästen, för att kunna upptäcka tidiga tecken på om den inte tål träningen.

En viktig aspekt är hästens hull, eftersom en överviktig häst utsätter kroppen för större påfrestningar. Genom regelbunden mätning får man koll på detta. Engelska veterinären och forskaren Sue Dyson uppger att var åttonde patient vid Animal Health Trust i Newmarket är överviktig. Det är oftast dressyrhästar, tävlingshästar på lägre nivåer och ponnyer, enligt henne.

Orsaken är för lite motion i kombination med för mycket foder och en överanvändning av täcken. Om hästen inte behöver använda energi för att hålla värmen, omvandlas energin till fett.

Varje extra kilo som hästen bär på innebär större belastning. Trycket i hästens ben kan vara fyra gånger hästens vikt vid landningen efter ett hinder. En övervikt på 25 kilo betyder alltså 100 kilos extra belastning i onödan.

Varje extra kilo som hästen bär på innebär större belastning.

Öva upp känslan för hästens kropp genom att få koll på puls och temp, samt daglig visitation. Genom att lära känna sin hästs normalvärden är det lättare att upptäcka en överbelastning i tid.

Känn igenom hela hästkroppen vid visitationen. Notera eventuella fettdepåer, om någon muskel verkar stel och hård, om det känns ömhet eller vätskeansamling i benen och ge akt på hästens hållning, blick och allmänna uppträdande.

Ha koll på puls och temp
Den som känner till hästens värden i puls och temp, kan tidigt kan upptäcka om hästen har en infektion i kroppen eller känner smärta någonstans.

Börja med att fastställa vilopulsen. Den ligger oftast runt 44 slag per minut men är mycket individuell och kan variera mellan 28 och 48 slag per minut. För att få fram normalvärdet kontrolleras pulsen vid samma tidpunkt under några dagar i följd, gärna på morgonen innan hästen utfodras eller arbetar. Värdet är utgångspunkten för vidare pulstagning. Förbättrad kondition sänker vilopulsen.

Puls kan tas med handen, till exempel under ganaschen, eller med stetoskop lite innanför armbågen. Räkna antalet pulsslag under en minut. För att se vilken puls hästen har under arbete, krävs en pulsmätare.

Återhämtningspulsen är viktig
Det viktigaste värdet är återhämtningspulsen, som tas tio till tolv minuter efter avslutat arbete och görs direkt efter att hästen skrittats av. Återhämtningspulsen bör vara under 80 slag per minut, helst ner mot 60 slag per minut. Om den överstiger 80 slag per minut har ansträng- ningen varit för hård.

Genom att regelbundet notera återhämtningspulsen kan man se hur konditionen förbättras och när hästen är mogen för hårdare arbete. En häst som klarar en timmes lågintensivt arbete med en stadig återhämtningspuls på 60 till 80 slag per minut kan börja med styrketräning och galopparbete. En plötsligt förhöjd återhämtningspuls är en indikation på att hästen inte mår bra, därför är det ett bra redskap för att tidigt upptäcka skador eller sjukdom.

En häst som klarar en timmes lågintensivt arbete med en stadig återhämtningspuls på 60 till 80 slag per minut kan börja med styrketräning och galopparbete.

På samma sätt kontrolleras hästens normala kroppstemperatur några morgnar i sträck. Normal temperatur för en vuxen häst är mellan 37,5 och 38 grader Celsius.

Skaffa vanor
Ta för vana att alltid tempa hästen före ett ansträngande arbete som klättring i brant backe eller galopp i hög fart och tävling, för att undvika att den ansträngs med feber i kroppen.

En häst som arbetar med begynnande infektion kan drabbas av hjärtmuskelinflammation, vilken kan utvecklas till en besvärlig åkomma.

En häst som haft infektion bör vara feberfri i två veckor innan den ansträngs hårt.

Varningstecken:
• Plötsligt uppkomna gallor i en led.
• Värme i benen.
• Stelhet i en muskel.
• Förhöjd återhämtningspuls.
• Ovilja att arbeta. Hästen blir ”stum” i steget, är ovillig att gå fram, känns ojämn vid ridning på volt, börjar vägra på hinder eller vill inte fatta ena sidans galopp.

Denna artikel var första gången publicerad i pappersupplagan av Ridsport, nr 2/2018.