London – vilken tävling!

Eftersom Boyd hade wildcard* så visste vi när vi åkte in att han kunde som sämst få poängen för en andra plats i världscupen. Nu hade Fredrik chansen att gå all in, och det gjorde han också. Det gick jättebra tills han kom snett på bron vilket resulterade i att en kon bara flög iväg. Jag tror bollen rullade 20 meter minst, sen brassade han på och tog en annan kon och en del av hindret som han vek ihop lite snyggt. Ibland måste man bara chansa lite.

Enligt analyserandet efteråt kunde konstaterandet göras att även utan de där tre bollarna hade han hamnat på tredjemplats. Både Chardon och Boyd hade ett hiskeligt tempo. Lite rolig fakta på det: visste ni att en av Boyds hästar var 24? Jag kan säga att det märks inte, piggare och friskare hästar får man leta efter. Nu tror jag ju att det var sista året, men det är så roligt med de här inomhustävlingarna. De flesta plockar fram de gamla gubbarna, och de här hästarna bara älskar att vara på tävling. Jag tror man måste se det för att tro det. 

Helgen var toppen, vi hann med att sitta i hästägarbåset och dricka champagne, äta god mat och kolla mässan. Engelsmännen har verkligen allt när det kommer till hästar, onepiece för hästar med öronen var täckta. Tyvärr hann jag inte få någon bild på de här utklädnaderna, men ni skulle ha sett dem. 

Daniel Naprous som, precis som Boyd, var ett wildcard, jobbar till vardags som stuntman. Han hade tydligen varit på inspelning på Game of thrones innan han kom till Olympia. Fantastiskt!

Nu flyger jag hem för att fira jul i fyra dagar innan jag åker till Tyskland och möter upp de fyrbenta kollegorna, sen blir det Mechelen för hela slanten. 

God jul på er 

*wildcard blir inbjudna för att köra i tävlingen som de andra spannen med undantaget att de alltid startar först på warm up och de tävlar inte om världscuppoäng, prispengarna är dock detsamma för wildcard och resterande.