Hästens svaga punkter, del 2Hästen är byggd för att äta lite men ofta. Fodersmältningssystemet fungerar först som hos enkelmagade varelser – människa, hund och gris – sedan som hos en idisslare.
Magen och tarmarna – ett känsligt system

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Allt börjar med att fodret kommer in i munnen, mals sönder genom tuggning och blandas med saliv. Konsistensen på fodret avgör hur lång tid detta tar och hur väl det sönderdelas av tänderna.
Fodret förs sedan vidare till magsäcken, som är liten och anpassad för att ständigt ta emot små mängder fiberrik föda.
Efter viss spjälkning där går fodret vidare till tunntarmen och kommer sedan till blindtarmen, där nedbrytningen av växttråd börjar och jäsningsprocessen startar.
Den fortsätter i stora och lilla grovtarmen och slutligen kommer avföringen ut via ändtarmen.
Tre typer av kolik
Kolik är det samlade begreppet för symtom som visar att hästen har ”ont i magen”. Orsaken kan oftast sökas i hästens livsmiljö: foder, vatten och motion. Förstoppning och gaskolik är två vanliga problem.
- Akut kolik följer till viss del årstiderna. Under höst och vinter är det vanligt att hästarna inte dricker tillräckligt, utan får förstoppning. På våren är gaskolik vanligt i samband med betessläpp, som en följd av störningar i tarmfloran så att jäsningsprocessen kommit i olag.
- Andra former av kolik, som när tunntarmen virat sig runt lipom (fettknölar) eller krupit in i hål i kroppen, till exempel vid levern, är mer slumpmässiga och inget som häst-ägaren kan förhindra genom ändrade
skötselrutiner. - Kronisk kolik med återkommande problem kan ha många orsaker, de som kan kopplas till mag/tarmsystemet beror oftast på magsår, sandförstoppning eller kroniska tarminflammationer. De senare kan ha olika anledningar: parasiter och rubbning av tarmfloran på grund av överkänslighet för ett foder, är några av dem.
Kronisk diarré
Kronisk diarré är ganska vanligt och kräver en grundlig genomgång av hästens livsmiljö för att hitta anledningen. Några orsaker är kronisk tarminflammation och sandinpackning. En annan orsak kan vara rubbningar i tarmfloran, då det har uppstått obalans mellan de miljontals bakterier som lever i tarmarna. Det är inte alltid så enkelt att åtgärda.
På en helt utredd häst där andra sjukdomar har uteslutits och allt annat har testats utan resultat, kan transfaunation prövas. Det innebär att uppslammad träck från en frisk häst (ej med sjukdom eller mask) förs genom en sond ner till magsäcken hos den sjuka hästen. Tanken är att bakterierna ska fästa i tarmslemhinnan och föröka sig så att balansen i tarmfloran återställs. Metoden har ännu inte så mycket forskning bakom sig och har haft blandat resultat, bland annat för att mycket av de goda bakterierna verkar gå förlorade under den långa vägen ner till rätt plats.
Tarmvred är allvarligt
En fruktad komplikation är tarmvred, omvridning av grovtarmen. Hästens anatomi innebär att tarmarna hänger i en tunn hinna, tarm-kröset, som utgår från en punkt högt uppe i bukhålan mot ryggen. Därför kan tarmarna lätt röra sig i buken och det allvarliga tillståndet tarmvred kan uppstå. Det kan finnas många anledningar till detta. En är den tryckförändring som uppstår i stoets buk efter fölning; en vanligare orsak är att en förstoppning eller gaskolik är grundorsak till en grovtarmsomvridning.
Tunntarmen i kläm
Inte bara grovtarmen kan flytta sig – även tunntarmen kan råka ut för en lägesförändring som innebär att den blir klämd. Då kan blodtillförseln strypas och delar av tarmen förtvina.
Koliksymtom härstammar inte alltid från mag/tarm-systemet utan kan komma från problem med lever, njurar eller livmoder.
Magsår
Magsår har uppmärksammats allt mer. De delas in i två former, beroende på lokalisation.
Equine Squamous Gastric Disease (ESGD) är vanligast och innebär sår i övre delen av magsäcken. Ytliga eller mer djupgående sår uppkommer när den frätande magsyran stänker upp mot magsäckens känsligaste del, kutana slemhinnan.
Orsaken kan vara att hästen utfodras alltför sällan eller får alltför sockerrikt foder som kraftfoder. Utöver foder och utfodringsrutiner kan även hård fysisk aktivitet och stress ha betydelse för uppkomsten av magsår, liksom bakomliggande sjukdomar.
ESGD är oftast okomplicerat att behandla.
Equine Glandular Gastric Disease (EGGD) finns i den röda delen av magsäcken eller vid nedre magmunnen, och är ännu ganska outforskat. Troligen är dessa sår framför allt kopplade till stress. Såren kan vara besvärliga att få bukt med och tar lång tid att behandla.
Veterinärens råd
När det gäller återkommande problem framhåller veterinären Inge Durie tre saker:
- Låt veterinär undersöka hästen närmare om den haft flera episoder med kolik.
- En häst som har kombinationen diarré och kolik eller diarré och avmagring, behöver också utredas.
- Magsår är luriga! Hästen kan ha 100-tals symtom vid magsår. Några av dem är att hästen plötsligt vägrar att hoppa eller blir istadig och inte vill gå fram. Oftast tänker man då direkt på något ortopediskt problem, men jag har haft ett flertal fall där det i stället har handlat om allvarliga magsår.
Fakta
Rutinerna för skötsel är extremt viktigt

Visst kan hästar få problem med magen av hälsoskäl. Men ofta handlar det om brister i hur de sköts om.
Veterinär Inge Durie är knuten till Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm, Husaby Hästakut i Skara samt Bergsåkers Hästklinik, Sundsvall. Hon har hjälpt till att ta fram fakta till dessa artiklar och säger:
– Det är viktigt att hästägare känner till att hästar har en känslig mage och hur störningarna ser ut.
– En del hästar har underliggande problem och blir sjuka ändå, men ganska många hästar får förstoppning, magsår eller diarré på grund av att något brister i skötselrutinerna. Management är extremt viktigt!
Fem viktiga tumregler enligt Inge Durie
- Ett bra grovfoder av hög hygienisk kvalitet som ges ofta.
- Alltid tillgång till vatten.
- Avmaska efter träckprovsresultat.
- Se över hästens tänder, så att den kan tugga fodret ordentligt.
- Skapa goda stallrutiner och försök undvika stress.
– Det här är egentligen enkla baskunskaper men det kan vara en god idé att gå igenom rutinerna och checka av hur hästarna sköts. Om hästen blir sjuk är det dessa punkter som veterinären återvänder till och frågar om, säger Inge Durie.
Fotnot: Veterinär Inge Durie, Strömsholm, är europeisk specialist inom internmedicin på häst och anlitas av flera kliniker för att utreda och behandla hästar med olika internmedicinska problem.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 8/2021.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på