Blogg
15 juli 2014 13:33

Mardrömmen fortsätter II

Jo det var ju det här med mitt släp. Jag måste ju göra något åt saken. Ekipaget vi har är för tungt för mitt B-körkort, och maken har förresten bara B-körkort han också. Alltså är båda vuxna i familjen kriminella, och det går ju inte. Vi funderade fram och tillbaka om hur vi skulle göra.

Det har hängt över oss som ett svart moln ända sedan faståkningen i Nyköping i april. Betala en ny uppkörning och gå igenom alla dessa omfattande förberedelser igen efter det där, nej jag ser rött bara jag tänker på det. Vi funderade på B-kortslastbil eller ny bil, men ekonomin tillåter inte det. Till sist bestämde vi oss för att det enklaste och billigaste nog var att väga ner släpet. Det var Planen.
– Det är bara att komma in, sa bilprovningen till maken på telefon.

Det lät lite för bra för att vara sant efter allt som jävlats. Men äntligen skulle detta bli gjort! Jag hade inte tid så det blev maken som åkte. Men han kom slokörad hem. Han hade inte fått väga ner släpet.
– Vi måste ha nåt papper från tillverkaren och det kostar 2500 kronor och så måste vi byta stötdämpare och det kostar 1600.

Jaha. Det är klart att det inte kunde vara att bara åka in!

Ljuva maj drog förbi som en ljusgrön fartrand och jag hann inte lukta på syrenerna. Jag jobbade som en iller med mina tre jobb, hade en sjuk häst och var på tävlingar på helgerna, vi hade ett byggjobb på gården som tog sju veckor istället för tre. Vaknade mitt i nätterna av stress.

Men släpet stod på fixalistan och till slut tog jag och ringde släpets svenska återförsäljare om papperet. Jag berättade att vi hade fått vända i dörren hos bilprovningen trots att de hade sagt att det bara var att komma in.
– Ja det säger de alltid! Men så enkelt är det inte. Du måste få dem att lova att de accepterar bytet av stötdämpare som teknisk förändring, och du måste ta namnet på den som säger det.
– Varför måste jag ha ett namn och varför måste de lova?
– För annars är risken att du ändå inte får igenom det när du väl kommer in. Det beror på om du har tur med dem på bilprovningen.

Nu ringde jag en annan, privat bilprovning som ligger lite närmare oss. Jag blev omkopplad två gånger efter en kvart i telefonkö. Till slut fick jag prata med en kille. Vi pratade en lång stund om vikter hit och dit och om stötdämparna. Först sa han att det bara var att komma in med papperet. Men efter en stund verkade han bli osäker och sa:
– Nej, du ska nog prata med en av våra tekniker! De har ganska mycket att göra, och nu är det semestertider så det kan nog ta ett tag innan de ringer.

När jag la på med honom ringde släpets återförsäljare upp igen. Han ställde en kompletterande fråga och sa:
– Nu hoppas jag verkligen att du har tur med den du får på bilprovningen, för annars måste du göra en förändring på draganordningen där fram också och det kostar över 5000 kronor PLUS kostnaden för en massa arbete.
– Vad säger du? Att om jag betalar pappret för 2500 och stötdämparna för 1600 så är det ändå inte säkert att jag får väga ner släpet??
– Nej. Det beror på vem du kommer till. Du ska veta att vi inte heller tycker att det här är så roligt.

Okej, jag fattar. Det avgörs av godtycke och ”vem man får”. Stötdämparna gör antagligen varken till eller från, de är antagligen bara den billigaste tekniska förändringen man kan göra. En rövare helt enkelt, och om inte rövaren går igenom, om man inte har tur med den man får så får man betala mer, det vill säga göra det som egentligen verkligen krävs. Nå, det var iallafall snällt av Återförsäljaren att försöka hjälpa mig. Den andra förändringen skulle gå på kanske 10 000 kronor. Jag tror att de flesta skulle försöka komma undan med stötdämparvarianten.

Efter några dagar ringde en man från den privata bilprovningen upp och förklarade att det där med stötdämparna, det räcker inte. Det måste ändras på ramen och göras större förändringar. Jaha, tack så mycket för den informationen sa jag och tänkte att dit ska vi nog inte åka.

Nå. Maken hade ju fått uppgiften på det första stället att det räckte med stötdämparna. Bäst att åka dit ändå kanske, även fast det låg längre bort. Ringde dit, men killen som lovat det hade gått på semester och skulle vara borta i fyra veckor. Fick prata med en annan istället som kunde ta emot mig och släpvagnen ganska snart.
– Okej vad bra, sa jag. Men en fråga bara. Är det helt säkert nu att det räcker med att byta stötdämparna? Så att ni inte säger något annat sen när jag kommer in.
– Nja alltså det kan jag väl inte riktigt garantera, jag måste först titta på vagnen och avgöra vad som behöver göras, det kan ju vara nåt mer.

Där blev jag helt matt igen. Det kändes säkrast att vänta på att den andra killen som lovat att det skulle räcka med stötdämparna skulle komma tillbaks från sin semester. Jag bestämde mig för att göra så och bokade ett hyrsläp att ha så länge.

Några dagar senare låg det ett mejl i inkorgen. Det var från Återförsäljaren. ”Vi har fått besked från tillverkaren att just din modell på vagn inte kan vägas ner alls.”

AAARRRRRRRGGGGGHHHHHHHH!!!!!!!!!!

Ok… Plan A gick i stöpet och Plan B var nu grusad. Plan C blir att byta släp till ett lättare. Nu är det inga tävlingar på ett litet tag, så det är väl bara att sätta igång och leta. Sälja vårt och köpa ett annat. Okej, det får bli så.

Jag har efter de här bilrelaterade blogginläggen fått en del kommentarer som gör gällande att jag ett skulle skylla det här på andra. Speciellt på facebooksidan har somliga varit rejält aggressiva. Jag vet inte med vilka glasögon de personerna har läst, eller om alla ens har läst inläggen ordentligt innan de gått igång. Jag skyller INTE på någon annan att jag har hamnat i den här situationen. Det är helt mitt eget fel, och jag har aldrig påstått något annat.

Snåriga regler och krångel har jag klagat på däremot, och jag står fast vid att det här är krångligt.

”Det är samma regler för alla” skrev någon -men är det verkligen så? Efter inlägget om hur jag blev avvisad från att köra upp för att det stod att jag måste ha glasögon på mitt körkort blev jag kontaktad av en kvinna som berättade att hon hade åkt till samma ställe som jag och fått samma kille, hade haft exakt samma problem som jag (lasreopererat ögonen och glömt att få beteckningen på körkortet ändrat) -men hon hade fått köra upp ändå!  Samma regler för alla?

Nej, det avgörs ofta av om man ”har tur” med ”den man får” och av vilket humör denne någon är på för dagen.

Jag har försökt göra underhållning av mina tillkortakommanden och min brister som människa, men alla kan inte se humorn i det. Den här gången försökte jag inte ens skriva på ett roligt sätt.

Ha det bra alla människor. Kommentera gärna, men håll en god ton. Inga påhopp tack.
/Ulrika

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden