Bukowski Cup: ”Jag kommer att byta gren”

Det var tre lag om två ryttare som efter en kort framridning visade vad de gick för på Falsterbos dressyrbana. Dressyrmomentet – som alltså reds av hoppryttare på dressyrhästar – inledde cupen. Först ut var Nicole Holmén med den 7-åriga valacken Hankey Bannister.

Wiveca Schenholm stod som enväldig domare och erkände glatt att hon gärna lät sig mutas. Detta tog ryttarna  fasta på och överlämnade allt från vinflaskor till plastblommor lånade från dressyrarenan.

Huruvida detta påverkade slutresultat är svårt att säga, men domare Schenholm blev imponerad redan av första ritten.
– Galoppöppna, det var något nytt, kommenterade hon.
Johanna Due Boje, som försökte få igång publikens jubel under ritten, var imponerad av sin lagkamrats ridning.
– Hon hade platsat i en av klasserna här. Jag har aldrig sett Nicole rida så här bra.

Wiveca kunde inte heller hålla tillbaka berömmet över den vackra ritten.
– Det var mycket som var svårt, hästen gick på snedden och fattade galopp på dubbla spår. Sen sprang den ifatt sig själv i galoppombytena, det var ju också svårt.

– Jag är supernöjd, allt var helt planerat, sa Nicole om sin ritt.

Därefter var det Emelie Grönbergs tur på Infernal T, som genast visade upp sin noggrannhet och fick berömmet ”fantastiskt” för sina hörnpasseringar.
– Emelie tappade ju stigbygeln och det är ju väldigt hög svårighetsgrad att också sitta kvar, sa Wiveca Schenholm.
När Emelie sedan vände in vid F för den avslutande halten smälte Wivecas hjärta.
– Det var ju vad Lussan brukade göra och det som gav henne seger.
– Sen var hästen böjd som en banan och det är inte alltid man får till det. Att sedan lyckas göra galoppombyten med olika antal språng är ju också svårt. Jag är imponerad.

Sedan var det dags för Alma Ranebo med Estoril af Säfva att visa vad de gick för. Efter en hälsning i farten var de igång och visade att de minsann kunde tvära på snedden.  

– Där kunde man se båda galopperna på en gång, det måste ju nästan vara 6-stjärnigt, tyckte Marina om Almas byten.

Lagkamraten Marina Mattsson var stöttande och instruerade Alma till inte bara dubbla, utan trippelpiruetter.
– Inte ens jag kan göra så här fina piruetter på den här hästen. Hon har en plats i OS i Rio, utan problem, tyckte Marina.
Alma var nöjd med sin insats.
– Jag är nöjd, det är inte varje dag man kommer till en tävling oförberedd.

Sedan var det dressyrryttarnas tur att öka tempot. Hoppbanan var på plats mellan och utanför dressyrstaketen.
Johanna Due Boje satte fullt fräs på 15-årige hoppvalacken Aernst redan innan hon kommit in på banan. Sedan fanns det inget stopp på hoppekipaget. De satte ribban högt genom att gena över dressyrstaketen.
– Hon vågade verkligen satsa, men jag vet inte om det var hon som hängde med eller om det var hon som satte fart, tyckte den enväldige domaren.

Ida Kristoffersson ville inte vara sämre med stoet Linette, men lyckades få två nedslag på tvåan och trean, något som de sedan kompenserade för med fortsatt mycket luftiga språng.

Marina Mattsson var i sitt rätta element när hon galopperade in på en av sina många skimlar, Inova Light. Hon ville inte vara sämre än de andra och tog flera alternativa vägar och hoppade några extra gånger över de vita dressyrstaketen.
– Så här många hinder har nog aldrig hoppats på så kort tid, löd kommentarerna.
Marina ville också visa att hopphästar minsann också kan byta galopp och lyckades få till en serie om byten i både vartannat och varje. Men visst bet hoppningen på Marina.
– Så jäkla kul! Jag kommer nog att byta gren nu, speciellt med så här fina hästar, utbrast Marina.

Vinnare i den högt prestigefyllda cupen blev efter en tuff domaröverläggning det första laget, Nicole Holmén och Johanna Due Boje. På andra plats kom team Alma Ranebo och Marina Mattsson medan Emelie Grönberg och Ida Kristoffersson slutade som trea.