Mark bör inte användas som hästhage i mer än tio år

Sveriges hästar bidrar till övergödningen och det måste till bestämmelser som reglerar hästhållningen.

Det slår en statlig utredning fast. I utredningen tas flera åtgärder upp som har upprört hästägare, däribland att hästhagar bara bör användas i tio år och att maximalt tio procent av en hästhage får bestå av söndertrampad mark.

Enligt hästföretagaren Titti Jöngren är det stora problemet att det saknas en helhetssyn.
− När vi pratar hållbarhet måste vi se till olika aspekter. Ekologisk hållbarhet handlar inte bara om övergödning, utan också om värdet av att hagar hålls öppna, och dessutom har vi både ekonomisk och social hållbarhet.
− Vi kan inte bara se ett stuprör och lägga restriktioner när det gäller hästar och gödsel. Vi måste se till helheten.

”Det finns fördomar mot hästsektorn”

Titti Jöngren har under många år haft olika uppdrag inom hästsektorn, och var den första ordföranden i Hästdelegationen när LRF Häst bildades 2014.
− Det finns fördomar mot hästsektorn och de kommer till uttryck i utredningen. Ett exempel är skrivningen att hästhagar bara får användas i tio år. Det är visserligen inget skarpt förslag från utredningen, men det är en idé som helt saknar konsekvensanalys, och jag har svårt att tro att någon skulle säga samma sak om kohagar.

Hon betonar att hästsektorn inte går utan skuld när det gäller övergödning.
− Har du rasthagar har du ett ansvar för att mocka. Miljöbalken gäller även hästar, och där står att det är förbjudet att sprida naturgödsel på tjälad mark.
− Men det är fel att peka ut hästar. Även kor och får trampar sönder hagar. Det finns många uppfattningar kring hästar som inte är fakta, och det går inte heller att hitta övergripande lösningar på problem som är olika för varje hästhållare.

Det är fel att peka ut hästar. Även kor och får trampar sönder hagar.

Titti Jöngren

Ett stort antal experter och sakkunniga har medverkat i utredningen. Camilla Winqvist, miljöstrateg i Heby kommun, var en av dem som såg till att hästsektorns perspektiv kom med.

Bland annat arrangerade hon ett studiebesök på Julmyra Horse Center, som har ett genomtänkt miljöarbete.
− I Heby ser vi hästen som en näringslivsmotor, och ingen i utredningen vill lägga ner hästhållningen. Jag tog själv upp frågan i utredningen om vad som blir följden för tätortsnära hästgårdar. Samtidigt måste vi vara tydliga med att det är brott mot miljöbalken om näringsutsläppen blir för stora på en begränsad yta, oavsett var utsläppen kommer från, säger hon.
− Och det hoppas jag att många tycker vore bra. Vi vill inte ha färre hästar, men en bättre hästhållning.

Uppskattar att 70 procent av hagmarken bestod av lera

Under hösten 2017 gjorde länsstyrelsen i Västra Götaland en riktad tillsyn mot hästgårdar med fokus på hagarna. Djurskyddskontrollant Lars-Henrik Henriksson samordnade tillsynen.
− Av den hagmark vi såg då uppskattar jag att 70 procent bestod av lera. Det var också mer hästtätt än två-tre hästar per hektar, säger han.
− Jag kan förstå att det finns miljöskäl bakom övergödningsutredningens förslag, men det riskerar att bli motstridigt om man ser till andra mål, som att hästar bör ha daglig utevistelse och att hagarna inte ska vara för små, säger Lars-Henrik Henriksson.

Även om förslaget från utredningen bara handlar om ännu en utredning när det gäller hästhållningen, så finns ändå ett digert material som varslar om i grunden ändrade förutsättningar för hästsektorn.

Men Camilla Winqvist betonar att det enda utredningen verkligen föreslår är att ”regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med SLU ta fram underlag till nya bestämmelser om miljötillsyn för hästhållare”.

Övergödningen är problemet

Utredaren själv, Håkan Wåhlstedt, hoppas att Sveriges hästägare ska lyckas fokusera på rätt saker.
− Jag har sett ett antal inlägg där saker rycks ur sitt sammanhang. Jag rekommenderar att bilagan ses som tips om vad man kan göra för att mildra effekterna, för det är inte utredningen som är problemet, det är övergödningen.
− Vi har fler hästar än mjölkkor i Sverige nu, och därmed behövs det en ökad kunskap och högre medvetenhet inom hästnäringen om hur hästarna bidrar till övergödningen.

Håkan Wåhlstedt säger också att han är medveten om att hästnäringen står för många positiva värden, inte minst biologiskt, eftersom marker mår bra av att betas och att det är bättre ur övergödningssynpunkt att så vall till hösilage än att så spannmål.
− Men här finns olika målkonflikter och i ett hållbarhetsperspektiv måste alla aspekter vägas in. Vi kunde också ha lagt skarpare förslag än vi gjort.
− Jag hoppas att ingen anklagar oss för att vara ute efter hästsektorn. Vi är inte tondöva för hästnäringen, men utredningens syfte var att lägga förslag angående övergödningen.

Jag hoppas att ingen anklagar oss för att vara ute efter hästsektorn.

Håkan Wåhlstedt, utredare.

Men är hästhållning möjlig i framtiden om man ska se till hur ni beskriver hästarnas påverkan?
− Jo, det är klart att man ska kunna ha hästar, men på samma sätt som det inte är hållbart att ha en häst i en för liten box är det inte hållbart med hästhållning om man inte tar vara på gödslet.

LRF anser att det inte behövs nya miljöregler. LRF har haft insyn i utredningen, och har under utredningens gång fått möjlighet att kommentera textutkast om hästar och övergödning.

LRF har avstyrkt utredningens förslag, och också framfört sina åsikter muntligt om att den befintliga lagstiftningen redan ger kommunerna tillräckliga möjligheter till tillsyn. LRF:s förslag är att rådgivning är en bättre väg att gå.

”Det kan dock konstateras att LRF:s motargument inte räckte hela vägen”, skriver LRF, som nu går vidare genom att skriva ett remissvar senare i vår.

Utredningen ska nu skickas ut på remiss till berörda organisationer och myndigheter. Svaren ska sammanställas och därefter förbereds ett eventuellt nytt lagförslag.

Redan den 1 juli 2021 kan de nya reglerna träda i kraft.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2020.