Toppdebatt: Bo Jenå och Ludger Beerbaum om hästarna då, nu och i framtiden

Under Gothenburg Horse Show bjöd Lövsta Stuteri och Lövsta Future Challenge under lördagsmorgonen in till frukostmingel och paneldebatt på Gothia Towers. Ett stort gäng avelsintresserade hade tagit sig till hotellet denna tidiga morgonstund, och besökarna var allt från välmeriterade ryttare, erfarna uppfödare och sådana som precis börjat med avel och även uppfödare i mindre skala.

Ägarna till fjolårets LövstaStar-föl var inbjudna, samt uppfödare med ston antagna till LövstaStar 2018. Dessutom hade inbjudan skickats ut till olika uppfödare, samarbetspartners och kollegor inom branschen.

Stoet och uppfödaren stod i centrum för samtalen, och temat för träffen var ”Ett hopp om att föra samman avel och sport än mer”. Lövstas ägare Antonia Ax:son Johnson inledde träffen och berättade om sin egen väg som uppfödare och hur det kom sig att Lövsta startade egen seminverksamhet.

Hennes egen oro för stoets välmående när hon lämnade bort dem för seminering har genomsyrat filosofin på Lövsta.

– Det är därför vår slogan är ”Hos oss är ditt sto en prinsessa”, förklarade Antonia, som jämför känslan av att vara uppfödare med livet självt.
– Att vara uppfödare innebär tålamod och en enorm glädje, men också besvikelse.

Efter Antonias introduktion presenterades morgonens deltagare i paneldebatten. Det var den mycket meriterade tyska hoppryttaren Ludger Beerbaum, Bo Jenå som bland många uppdrag bland annat är Sveriges förbundskapten i dressyr, samt Lövstas seminveterinär Görel Nyman. Att uppfödarna behöver veta vilken sorts hästar som ryttarna efterfrågar, var den första punkten som togs upp, med frågan om hur hästarna idag skiljer sig från hästarna för några årtionden sedan.
– För att vara ärlig och med risk för att ni blir besvikna, så är det ingen skillnad på hästarna idag mot för 15-20 år sedan, förklarade Ludger Beerbaum.

Behövs hästar på alla nivåer

När Ludger sammanfattade vad det är för hästar som efterfrågas, så gick han in på att för hopphästar har det alltid varit dem med mod och kapacitet och viljan att tävla. Men samtidigt behövs det hästar för alla nivåer och discipliner – det är inte bara toppryttarna som ska ha hästar, utan det behöver produceras juniorhästar, hästar med olika temperament, hästar som kan bära upp olika ryttare oavsett om de är små och lätta eller tyngre ryttare.
– Långa ryttare som jag själv söker efter solida och starkare hästar, sade Ludger som ett exempel.
– Du behöver också ha en bra kommunikation med hästen för att nå resultat.

Idag behövs mer harmoni och lätthet, mer som om de dansar.

När det gällde dressyrhästarna höll Bo Jenå inte med om att det var samma sorts hästar idag som 15-20 år sedan.
– När jag själv tävlade i slutet på 90-talet var det en annan sorts hästar. För att nå bra resultat idag måste du få högre procent, och för att få det behöver du mer elastiska hästar, lite lättare och lite mer känsliga, sade Bo.
– Idag behövs mer harmoni och lätthet, mer som om de dansar.
– Typen är viktig, men ridbarheten är viktigast. Du måste kunna utbilda hästen, om du ger hästen information måste den kunna hantera informationen och göra det du vill göra.

När Ludger och Bo fick frågan om vad de tror kommer efterfrågas för hästar i framtiden, ombads de att lista tre viktiga saker som uppfödarna idag skulle kunna tänka på för framtiden. Båda hade svårt att svara exakt på den frågan.
– Det finns inget klart recept, men behöver bli objektiv i sin egen avel, reflektera över sitt eget mål och inte blunda om du har ett sto med brister, var försiktig i så fall, sade Ludger.

Att använda individer med prestation är alltid bra, och Ludger jämförde den tyska aveln med den belgiska, där belgarna som bara avlat på prestation nu har gått förbi den tyska aveln där även det estetiska prioriterats.
– Men det är alltid en chansning och i slutändan gäller det också att ha lite tur.

Det viktigaste för framtiden tror Ludger är de unga hästarnas uppväxt, och där tror han det kommer bli förändringar.
– Att de får vara ute mer, att stona får gå ute i öppna stallar och kan gå ut och in som de vill även på vintern, det tror jag är riktigt viktigt. Och att de håller sig sunda och inte blir för feta.

Var inte rädd att börja träna tidigt

När Bo skulle svara på frågan om vad framtiden efterfrågar för dressyrhästar, var han inne på att hästarna gärna skulle tränas från yngre ålder, få en paus vid 3-årsåldern och sedan börja om träningen igen.
– Att allt ska hända på en gång under ett halvår är inte så bra för hästen, menade Bo, som även han förespråkade att hästarna skulle vara ute så mycket som möjligt.

Ludger ville dock höja ett varningens finger för att starta utbildningen allt för tidigt, och förklarade att han sett många skräckexempel på för tidigt tagna hästar som blivit knäckta i allt för ung ålder.
– Då är det bättre att senarelägga utbildningen istället, sade Ludger.

Hur mycket betyder då ryttaren respektive hästen för ekipagets framgång? Bo var inte helt övertygad men tippade på att hästen stod för ungefär 60 procent och ryttaren 40 procent.
– Ryttaren är inte bättre än sin häst, och man kan komma långt med bra ridningen men det behövs också en bra häst, sade Bo.

Ludger svarade att han tycker frågan är riktigt svår, och att förhållandet kan delas upp på många olika sätt. Men att det finns undantag där ryttaren betyder oerhört mycket.
– Titta på Isabel Werth, hon har fem hästar som hon vinner allt med mot allt.
– När det gäller den absoluta toppen så kan jag hålla med om att ryttaren aldrig är så bra som sin häst, sade Ludger.

Samarbeten och nätverk behövs

Hur ska då ryttarna och uppfödarna mötas? Ludger tog upp hur det ser ut i Tyskland där det finns många ensamma uppfödare ute på landsbygden som borde komma närmare med ryttarna och utbildarna genom olika samarbeten.
– De är inte tillräckligt involverade, och ofta kommer de inte från uppfödarfamiljer och har ingen klar plan. Vem ska rida hästen i framtiden, är den till en själv eller vad är den tänkt som? Sådant behöver uppfödaren fundera på, menade Ludger.

Bo tyckte att han ser ungefär samma sak i Sverige, att det finns uppfödare utan mångårig erfarenhet som bestämmer sig för att ta ett föl och inte har tillräckligt med kunskap.
– Det är väldigt viktigt med en bra start för hästen, så om uppfödaren inte har kunskapen själv är det viktigt att ta hjälp från någon i närheten, även med tränare och ryttare, sade Bo.
– Nätverket mellan uppfödare, tränare och ryttare är oerhört viktigt här i Sverige.

Lägg inte fokus på hingstens ålder

Den gamla devisen om att använda en beprövad hingst till ett ungt sto, står den sig ännu när det finns ett stort utbud av nya tekniker där bland annat en 2-åring kan bli mamma genom ET?
– Jag skulle aldrig avla på ett 2-årigt sto, sade Ludger när han skulle svara med hjärtat.
Inte heller tyckte han att man skulle lägga så mycket fokus på hur gammal hingsten är eller vad han har för meriter.
– Det gäller att hitta rätt match mellan sto och hingst, inte att välja hingst efter ålder.
– Var kritiskt, samla på så mycket information du kan och låt dig inte förföras av vackra bilder. Var även kritisk mot ditt eget sto, det är inte alltid lätt att vara objektiv när stoet är ”kär i sin uppfödare”, men försök vara öppen ändå.

När det gällde gamla tävlingsston som får föl på äldre dagar, sade Ludger att det var svårt att få dem att lyckas i aveln. Men det finns undantag, som exempel använde Ludger sin tidigare tävlingspartner och mångfaldiga guldmedaljör Ratina Z.
– Hon var 23 år gammal när Comme il Faut föddes, och det senaste fölet hade hon fått när hon var 19.
– Vi gjorde bara en seminering och fölet var liten som en schäfer när han kom ut, alldels hopkrupen. Jag trodde aldrig han skulle bli något, men han föddes nog under en lycklig stjärna, sade Ludger.

Ta vara på de värdefulla stostammarna

Att använda de väl beprövade stolinjerna var något som Bo uppmanade till.
– Om du har ett sto med bra möderna, var inte rädd för att använda dem i aveln, ta hand om de fina stolinjerna vi har i här i Sverige, sade Bo.
– Har du ett 3-årssto med riktigt bra stostam, var inte rädd för att ta föl på henne och börja karriären med henne när hon är fyra istället.

Ludger och Bo svarade därefter på publikens frågor, och frukostträffen avslutades med att det delades ut priser för de fem högst bedömda hopp- respektive dressyrfölen i LövstaStar 2018.