Mottagarstoet är viktigare än många tror

Modern hästavel kräver i dag tre hästar. Hingsten och stoet donerar sperma och ägg, men utöver dem behövs ett mottagarsto.

Om rätt individer är inblandade kan användningen av embryotransfer, ET, bli något helt fantastiskt. De högpresterande föräldrarna kan fortsätta göra det de är bra på – antagligen tävla (eller så kan ett värdefullt avelssto genom ET få fler än en avkomma), medan mottagarstoet har goda moderegenskaper och ägnar sig helt och fullt åt att ge fölet en bra start i livet. Hon bär fram fostret i sin livmoder, föder fölet och ger det grundläggande fostran.

Ofta är det ett embryo från två framgångsrika prestationshästar som mottagarstoet får inplanterat i sig, början till en värdefull avkomma. Det är resultatet av många timmars tankeverksamhet hos uppfödaren som noggrant valt bland de hingstar som finns tillgängliga och försökt att få till den optimala kombinationen med det egna stoet.

Men vad många inte vet är att även om fostret får sina gener från föräldrarna är det till viss del livet i mottagarstoets livmoder som bestämmer hur dessa gener kommer till uttryck. Vilka gener som aktiveras och vilka som passiviseras. Detta kallas epigenetik.

Mottagarstoet långt ifrån bara en behållare

Ett foster vill programmeras för sin framtida verklighet. Det innebär att mottagarstoet är långt ifrån bara en ”behållare” som kan utnyttjas för att ett foster ska utvecklas. Hon betyder väldigt mycket mer.

Det är klarlagt, efter flera olika studier på råttor och möss, att miljöfaktorer som föda, stress, hormoner och gifter hör till det som kan påverka generna.

Ett exempel är att om stoet svälter under dräktigheten anpassar sig fostret till brist på foder efter födseln. Den färdiga hästen får en fenotyp som gör att den inte behöver lika mycket foder som de hästar som var foster när det fanns god tillgång på foder. Därför blir den lättfödd och har lätt att bli överviktig av normal foderstat. Fölets dna förändras inte, utan detta är ett epigenetiskt drag.

Ett flertal studier visar också att både över- och underutfodring av dräktiga djur påverkar metabolismen och mottagligheten för sjukdom hos avkomman.

Utöver att påverka kroppsstorleken på det färdiga fölet (läs mer här), kan mottagarstoet ha inverkan på dess stresskänslighet och temperament.

”Fölets beteende styrs i hög grad av miljömässiga faktorer och dem står stoet för, både under fosterstadiet och när fölet är fött.”

Den danska forskaren Janne Winther Christensen har genomfört ett antal studier kring hästars inlärningsförmåga. Hon höll en uppskattad föreläsning om detta vid den senaste workshopen hos World Breeding Federation for Sport Horses.

Stona bör ha tillit och vara nyfikna

Janne Winther Christensens råd är att mottagarstoet bör ha de egenskaper man gärna vill se hos fölet.
– De bästa mottagarstona är inte stresskänsliga eller nervösa, och de bör ha tillit till människor och helst vara nyfikna på nya saker, säger Janne Winther Christensen och fortsätter:
– Fölets beteende styrs i hög grad av miljömässiga faktorer och dem står stoet för, både under fosterstadiet och när fölet är fött. Isolering, ostabila hästgrupper, olämpligt foder eller brist på möjlighet att röra sig hör till de kroniska stressfaktorer som kan påverka avkomman att bli mer rädd och stresskänslig.

Efter att fölet är fött, är det viktigt att stoet har goda moderegenskaper; att hon månar om sitt föl och alltid håller ett öga på det.
– Stoet bör vara positivt inställt till människor, gärna låta sig fångas, ledas och ryktas. Fölet tar efter hennes beteende. Dåliga mödrar kan ge föl som blir mindre sociala, är mer stresskänsliga, har lättare att bli rädda och får sämre inlärningsförmåga.

Vid Höjelse Hesteklinik i Lille Skensved i Danmark har veterinärerna lång erfarenhet av embryotransfer och är väl medvetna om hur viktigt det är med ett bra mottagarsto. Deras verksamhet har bland annat inneburit att långtidskonvalescenter har fått ett nytt användningsområde.
– Vi har gjort 185 embryoöverföringar i år och har runt 250 mottagarston i cirkulation, säger veterinär Steen Bo Larsen.

Ständigt behov av bra mottagarston

Han är välkänd i Sverige genom sina föreläsningar om ET och det faktum att många svenska stoägare utnyttjar klinikens tjänster.
– Vi har hållit på mycket länge med ET. De allra första gjorde vi faktiskt redan 1992, då det ännu inte ansågs etiskt korrekt. Den inställningen har ändrat sig och sedan 2007 ökar antalet embryotransfer för varje år. Det gör att vi har ett ständigt behov av bra mottagarston.

I Sverige är ET fortfarande lite i sin linda men ett stuteri som på senare år varit drivande och bedriver verksamhet med ET är Lövsta Seminstation i Upplands-Väsby, Stockholm.
– Vi har inte en specifik hjord med mottagarston som alltid går här. Antalet varierar och beror på hur många bokningar för ET som görs. Vi använder en del av stuteriets egna ston, några från vår veterinär Görel Nyman och ytterligare några från samarbetspartners som har inackordering av fölston. Jag försöker få stoägare att boka så tidigt det bara går, helst redan i januari, för att kunna planlägga säsongen. Sedan tajmar vi in så att vi har tillgång till mellan fyra och sex mottagarston som är i brunst samtidigt, så att vi får till den optimala överföringen, säger stationschef.

Ett ökande antal mottagarston är travare

Höjelse Hestekliniks kriterier för ett bra mottagarsto handlar mycket om hennes gynekologiska status – reproduktionsförmågan ska vara god, men även beteende och temperament samt näringsupptaget är viktigt.  Högst upp på Steen Bo Larsens önskelista om ett perfekt mottagarsto står ett 4-årigt sto som har fölat.
– Men sådana finns inte att få tag i, så det vi söker är i första hand ston mellan tre och tio år, gärna över 165 cm. De flesta är DWB, danska varmblod, men ett ökande antal ston är travare.

Varmblodsstona är oftast sådana som har en skada som gör att de behöver en längre viloperiod från ridning, till exempel ryggbesvär, problem med leder eller gaffelband.

Då kan Höjelse Hesteklinik hyra in dem en säsong så att de bär fram ett föl under konvalescenstiden.
– När de kommer tillbaka från fölperioden undersöker vi dem här på kliniken och om skadan har läkt kan de tränas upp igen för fortsatt ridkarriär.

Personalen skräddarsyr varje överföring

På Lövsta Seminstation  skräddarsyr personalen varje överföring ur strikt gynekologiska aspekter. Alla kandidater för att bli mottagarsto genomgår en noggrann gynekologisk undersökning och efter den avgör veterinären om stoet passar eller ej.
– Därefter tittar vi på temperamentet, de ska vara snälla och lätta att hantera.

På Lövsta finns både varmblodiga ridhästar och travare bland mottagarstona.
– Fördelen med travare är att de är ganska unga när de sätts i avelsboxen, säger Malin Cohlin.

I den nuvarande flocken på Höjelse Hesteklinik finns ston från tre till 18 år. I genomsnitt får de som mottagarston tre föl.
– Stona får gärna vara unga när vi köper in dem, men det verkar som om äldre ston ofta är bättre än ett ungsto som aldrig varit dräktigt tidigare. Under 2013 och 2014 kom det några ston som nu har hunnit bli både 18 och 19 år gamla, de har tagit hand om fyra, fem embryon var, säger Steen Bo Larsen.

”Stona får gärna vara unga när vi köper in dem, men det verkar som om äldre ston ofta är bättre än ett ungsto som aldrig varit dräktig tidigare.”

Den primära orsaken till att de byter ut ett sto är om stoet aborterar ett eller flera embryon som de har överfört till henne.
– Vi sorterar även bort dem som visar ett oacceptabelt uppförande.

Steen Bo Larsen poängterar att ett mottagarsto är biologiskt material.
– Vi kan inte alltid spå hur stoet kommer att reagera på sin nya miljö.

Finns alltid risker med levande djur

De hanterar stona dagligen med utfodring, scanningar, brunstsynkronisering, hovvård, vaccinationer och annat, och lär känna dem.
– Vi försöker att informera om varje sto inför överlämnandet till donatorstoets ägare, men det finns alltid risker involverade med levande djur. Men under de femton år som vi har arbetat med ET har det bara varit enstaka problem med mottagarston, som att något dött efter fölning, inte velat ge di eller visat dåligt temperament. Vi uppfattar inte att detta är mer vanligt hos mottagarston än hos ston generellt.

På Höjelse Hesteklinik kan man välja på olika inhysningsalternativ för mottagarstoet. Hon kan inackorderas på heltid och gå kvar i flocken tills fölet är avvant, lämnas till donatorstoets ägare vid 45 dygns dräktighet och tas tillbaka i december året därpå, eller komma till kliniken för att föla där under övervakning.
– Det är cirka tio procent som väljer att låta mottagarstoet vara här hela tiden. Sedan finns det uppfödare som själva vill tillhandahålla ett mottagarsto, det lönar sig inte ekonomiskt, men resultatmässigt kan de vinna lite på det. Det vanligaste är att de i så fall skickar med två ston, för att vi ska kunna passa in embryotransfern vid rätt tillfälle. Orsaken till att en del uppfödare gör så här, kan vara att de känner stona och deras temperament, deras reproduktionsegenskaper och vilket foder som passar dem.

Även Lövsta har kunder som vill använda eget sto som mottagarsto.
– Men det  låter lättare på papperet än vad det är i verkligheten. Först och främst måste man ha minst två ston, sedan kan den gynekologiska aspekten fallera. Veterinären har alltid avgörandet och det går inte att låta känslor styra i det fallet, säger Malin Cohlin.

Mottagarstoet ska skötas lika väl som andra avelsston

När den sista dräktighetsundersökningen är genomförd, i regel vid 45 dygn, övergår ansvaret för stoet till donatorstoets ägare. Denna förutsätts ta hand om mottagarstoet lika väl som sina egna avelsston.
– De flesta sköter stona väl, det som någon gång kan fallera är hovvård och vaccinationer som inte gjorts i tid, säger Steen Bo Larsen.

”Stoet bär på en värdefull avkomma. De flesta kunderna är erfarna uppfödare och sköter mottagarstoet på samma sätt som sina egna avelsston. ”

Malin Cohlin på  kan inte påminna sig att de någonsin fått tillbaka något mottagarsto till Lövsta Seminstation i dåligt skick.
– Stoet bär ju på en värdefull avkomma. De flesta kunderna är erfarna uppfödare och sköter mottagarstoet på samma sätt som sina egna avelsston. Faktiskt vill en del nästan inte skiljas från stoet, när fölet är avvant och hon ska lämnas tillbaka.

Mer oerfarna stoägare låter ofta stoet vara heltidsinackorderat hos några av Lövstas partners, som har som affärsidé att ge fullservice till fölston och föl.
– Ofta är det de som tillhandahåller mottagarston också. På så sätt kommer stona hem till sin invanda miljö igen.

Hingstmoder fick tre föl i år

Det välmeriterade SWB-stoet Camina (Elitpremierad hingstmoder)  fick tre föl i år. Ett efter Chacgrano som hon bar fram själv, medan två mottagarston fick sköta jobbet med tvillingarna efter Kannan. Med i ägaren Marina Björkman satsning på ET från Camina har hennes barndomsvän Anneli Tjärnberg varit.

Det blev ett hingst- och ett stoföl av tvillingfostren, som föddes i mitten av mars.
– De båda mottagarstona heter Diamante och Savannah Sweet. De är väldigt olika till utseende och sätt, men båda har varit vackra dressyrston tidigare. De har varit väldigt lätthanterade, bra att lasta, de har fungerat på lösdrift i flocken och tagit väl hand om fölen, säger Marina Björkman.

Diamante är svart och väldigt lättfödd. Hon fölade först och fick hingstfölet som nu heter Main Keeper.
– Diamante är cool av sig, det är lite drottningvärdighet över henne. Hon har delat med sig av bra mjölk till fölungen också, han är mycket stor och rejäl, nästan fet för tillfället. Han är säkert 15 centimeter högre än stofölet, som föddes en vecka senare.

Det var den fuxiga Savannah Sweet som fick stofölet Main Key. Savannah har fullblodspappa och det märks bland annat på att hon är mer svårfödd. Hon har heller inte gett lika bra di.
– Stofölet är väldigt ädelt och finlemmat med litet huvud. Hon ser mycket ut som stostammen bakom Camina, hon har inte mycket av Kannan utseendemässigt.

Stona har inte präglad fölens temperament

Marina Björkman kan inte påstå att mottagarstona har präglat fölens temperament. Nästan tvärtom.
– Hingstfölet är mer blygt av sig, han gömmer sig gärna bakom Diamante, trots att hon är så trygg och självsäker till sättet.

Däremot är stofölet väldigt framåt och intresserat av allt nytt. Ändå har Savannah lätt för att hetsa upp sig, men det verkar Main Key inte ha tagit intryck av.

Det är första gången som Marina Björkman har mottagarston, och det har bara gett goda erfarenheter.
– Båda stona är stora och rejäla, de har bra längd och djup i bålen för att bära fram foster. Jag skulle inte tveka att göra ET igen.

Läs mer: Den mest utförliga artikeln om epigenetik på svenska rörande häst, har skrivits av agronom Margareta Bendroth, hästrådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad. Den heter ”Hästen och genetiken” och kan fås på pdf här: margareta.bendroth@radgivarna.nu.

Denna artikel publicerades första gången den 26 september 2019 i Ridsport nummer 18 2019.