MRI kräver oerhört tålamod

På Ugglarps Gård Hästkliniken Evidensia i Ängelholm finns koncernens enda MRI-apparat för undersökning av stående häst. Dit kommer mellan 150 och 160 hästar årligen för MRI, remitterade från veterinärer över hela landet och även från Danmark.

Just från Danmark kommer den häst som ska undersökas när Ridsports team följer arbetets gång. Det är ett 10-årigt varmblodssto som visat lätt hälta vid longering och där veterinären vill ha närmare undersökning av ett röntgenfynd på strålbenet på höger fram.
– Vi vill att remitterande veterinär ska ha preciserat området så väl som möjligt, berättar Jennifer Roos, legitimerad djursjukskötare och ansvarig för MRI på Ugglarp.

Hästen måste stå stilla

MRI står för magnetisk resonanstomografi, och det är ingen lätt metod för hästen.
– MRI är krävande eftersom hästen måste stå helt stilla och belasta alldeles jämnt hela tiden. Den kortaste undersökningen tar 45 minuter. Ju mer avgränsat område som ska undersökas, desto kortare tid behöver hästen stå stilla, det blir bättre kvalitet på bilderna och risken för kolik blir mindre, säger Jennifer.

Förberedelserna omfattar flera injektioner med lugnande medel, insättande av permanentkanyl och mycket noggrann rengöring av hovarna. Eftersom MRI-apparaten är mycket känslig för metall måste skorna tas av. Jennifer kontrollerar också att det inte finns minsta sömrest kvar efter gamla tappskor och borstar hoven riktigt ren.
– Om det finns någon sömdel i hoven ger det svarta artefakter på bilderna.

Behöver läsa av hästen

Djurvårdaren Jenny Johansson har hand om injektionerna. Hästen ska löpande förses med lugnande preparat för att hålla sig stilla, men utan att bli så dåsig att den börjar svaja.
– Det kan vara en balansgång, säger Jenny. Jag får hela tiden ha koll på hästens ögon och öron och läsa av den.

Hon gör även i ordning den arsenal av sprutor som hon ska ha lätt tillgängliga under undersökningens gång.

Allt måste förberedas noga innan hästen ska ställas i MRI-apparaten, som står i ett stålklätt rum utan fönster. Golvmarkeringar visar en gräns runt MRI:n. Innan-för dem får det inte finnas kontokort, mobilkameror eller annan elektronik som skulle kunna störa magneten.

Benet placeras i en speciell ring

Stoet får en coil, en speciell ring, runt området som ska undersökas och den fina flätan i svansen löses upp.
– Hästarna brukar bli svettiga mellan låren efter en stund och då piskar de med svansen. Om den är flätad slår de sig själva och kan hoppa till, förklarar Jennifer.

Hästen måste stå rakt och alldeles stilla, om de belastar ett ben för mycket eller för lite påverkar det bilderna.

Fastän MRI kostar en hel del kan det vara en lönsam genväg.

Det är alltså många detaljer som måste fungera, men Jennifer och Jenny är lugna och metodiska i allt de gör. Steg för steg lotsas stoet in i den u-formade magneten, så att hon står med ”ett ben i varje hörn”.
– Vi undersöker mest varmblodiga ridhästar, men även travare, ponnyer och kallblod. Gränsen nedåt för vad vi har undersökt är en B-ponny, berättar Jennifer. Magneten är så bred att det blir ansträngande för små ponnyer att stå i den.

Bilderna skickas till Tyskland

När stoet är på plats och står bra startas magneten och det hörs ett lite knackande ljud när den arbetar. Jennifer kör en pilotomgång bilder på datorn för att se att vinklarna blir rätt. En normal MRI omfattar 200 till 300 bilder. Dessa skickas sedan till Tyskland för granskning av speciellt utbildade radiologer.
– Min uppgift är att ta så bra bilder som möjligt, säger Jennifer, som är mycket erfaren på just detta – faktiskt kör hon fler MRI än genomsnittet per operator i världen. På de flesta utländska kliniker är det flera personer som turas om.

På grund av att hästens viktfördelning är så otroligt viktig vid denna undersökning finns det inte någon undersökningsspilta kring magneten eller någon bom framtill. Då hade hästen lutat sig mot den och tyngden hamnat fel.
– Ibland har vi fått lägga nervblockad på en riktigt halt häst för att den skulle klara att stå stilla under belastning, berättar Jenny.

Då och då får Jennifer gå ifrån kontrollen av bilderna vid datorn och rätta till stoets bakben, då hon börjat vila på det.
– Ibland måste vi vara tre personer vid en MRI, om en häst gungar mycket blir det svårt för mig att gå ifrån datorn så ofta, säger Jennifer. När vi ska undersöka bakbenen är vi nästan alltid tre för att kunna ingripa när hästen vill flytta tyngden mellan bakbenen.
– Det svåraste uppdraget är proximalt gaffelband eller has på ett bakben. Sådana områden kan ta en hel dag.

Mest hovar som undersöks

Det är mest hovar som undersöks genom MRI, samt kronor och kotor. Det är lite olika var i veterinärens utredning som MRI kommer in, men oftast sker det när hästen inte visat förbättring trots behandling.
– Fastän MRI kostar en hel del kan det vara en lönsam genväg i stället för en massa behandlingar som inte har någon verkan på det egentliga problemet, säger Jennifer.

Efter 45 minuter är undersökningen klar och stoet kan ledas till dagstallet där hon får mycket uppblött mash för att hålla i gång magen.

Inom två dagar kommer rapporten från radiologen om vad bilderna visat.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2023.