Ridsport 50 årDet första ridborgarmärket kom år 1978. Ola Ullsten, dåvarande statsminister, var med – och lyckades med konststycket att ramla av den vanligtvis så snälla ridskolehästen Ymer.
När statsministern ramlade av

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Ridsports redaktion hade brainstorming och en av idéerna var att dra i gång ridborgarmärket.
– Vi sålde in idén till Ulf Rosengren som var biträdande generalsekreterare på Ridfrämjandet. Men Ridfrämjandets generalsekreterare Hans Ernmark var lite äldre och han trodde inte på märket, säger Ann-Sofi Hjärn, redaktör på Ridsport både nu och när det begav sig.
Dock gick planen igenom. Premiären blev den 5 februari 1978, och ridklubbar över hela landet arrangerade aktiviteter.
− En del tyckte att idén var konstig, men jag tyckte att den var bra. Vi fick driva igenom den i motvind, och en del var som fågelholkar när succén var ett faktum, har Ulf Rosengren tidigare berättat för Ridsport.

Incidenten med statsministern blev mest berömd

I Vällingby red Lill Lindfors, och till ett jippo på Ödåkra ridklubb kom Nils Poppe. I Kinda red Inger ”Pippi Långstrump” Nilsson upp för märket. Men mest berömd blev nog incidenten när den dåvarande statsministern Ola Ullsten skulle ta märket – och blev avkastad.
”Statsministern klarade, avsittningen till trots, provet och klarade sig dessutom helskinnad från äventyret. Hästen heter Ymer och sprallade till i glädjen över att få känna den friska vinterluften i näsborrarna”, står det att läsa i bildtexten på Ridsports förstasida från den tiden.
Hur gick det här till – hade statsministern fått en vild häst för att bevisa att ridning är svårt att bemästra?
– Nej, Ymer var ursnäll. Han kom från K1 från början och var stor och kraftig. Ymer var rätt skumpig men det var en bussig häst, säger Kicki Nilsson som var ridlärare på Stockholms ridhus.


Massiv bevakning av märkestagningen
Bevakningen av märkestagningen var massiv i Ridsport. Bland annat handlade en artikel om att Ridfrämjandet skulle kunna få in 200 000 kronor om året, ”som skulle kunna användas till att göra årliga riksomfattande kampanjer för ridning som folksport”.
Även ridsportallsvenskan, som kom till samtidigt, skulle bidra till PR för ”denna i massmedia så missuppfattade sport”.
En bildserie i Ridsport visade en manual för hur märket skulle tas, och under en bild på en stegrande häst står det lite käckt:”Det gör inget om hästen är glad och sprallig och skulle råka sparka bakut eller stegra mitt under programmet”.
Ridborgarmärket hade sin egen pr-general, Hasse Forssman, som lyckades med uppgiften att nå ut. Första året såldes över 50 000 märken för tio kronor stycket. Hälften av pengarna gick till klubben och hälften till Ridfrämjandet. De pengar som hamnade centralt gick bland annat till bygget av Röda ridhuset på Strömsholm.
Fakta
Märket då och nu
Första året, 1978, såldes över 50 000 ridborgarmärken.
Numera är det inte lika poppis att ta märket. De senaste fem åren har 50 000 märken sålts totalt.
Den förening som säljer flest märken under året vinner en hinderpark för 35 000 kronor. Det finns också priser för olika etapper av tävlingen, även de i form av hindermaterial.
I år pågår tävlingen mellan den 15 mars och den 31 oktober.
De senaste årens vinnare
- 2021: Salaortens Ryttarförening
- 2020: Arboga RS
- 2019: Lilla Edets Ridklubb
- 2018: Lilla Edets Ridklubb
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 1/2022.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på