Har min häst magsår?

Tillståndet kallas ofta EGUS, eller Equine Gastric Ulceration Syndrome. EGUS är i sin tur uppdelat i två olika tillstånd, beroende på var såren finns. Dessa kallas ESGD, Equine Squamous Gastric Disease, eller EGGD, Equine Glandular Gastric Disease.

ESGD och EGGD

Hästens magsäck är tydligt uppdelad i två områden och magsår kan uppstå i båda dessa. Den övre (squamous/icke glandulära) delen, är inte skyddad mot syra och därför känslig för slemhinneskador genom syrastänk (ESGD). Medan den nedre (glandulära) regionen använder sig av ett skyddande skikt, som är utformat för att försvara mot den naturlig magsyran (EGGD). EGGD uppstår när det skyddande skiktet är försvagat, ofta förknippat med höga doser eller långvarig användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), såsom Fenylbutazon (Ahmadnejad et al 2022, Bishop et al 2021). ESGD, allmänt känt som ”stänksår” är mycket vanligare av de två, även om båda kan uppstå hos alla hästar (Lo Feudo et 2021).

Vanliga tecken på magsår

Även om det endast är din veterinär som kan ställa diagnosen EGUS, så finns det vissa förändringar i hästens beteende och tillstånd som kan tyda på både ESGD och EGGD.

–      Minskad aptit
–      Nedsatt prestationsförmåga
–      Nedsatt pälskvalitet
–      Förändrad attityd/temperament
–      Irritation när sadelgjorden spänns
–      Obehag vid uppsittning/ridning
–      Ovilja till arbete
–      Nedsatt hull
–      Ligger ner mer
–      Låggradig kolik

Tyvärr ses många av dessa kliniska tecken också vid andra tillstånd och är inte begränsat till enbart magsår. Det är viktigt att ha ett öppet sinne när man bedömer förändringar och överväga alla möjligheter.

Prestation- och beteendeförändringar

Nedsatt prestation ses ofta hos hästar med magsår, och även om det är svårt att fastställa orsakssamband, så är det ett av de vanligaste tecknen. Sykes et al (2018) fann att hästar som presterade sämre än förväntat var betydligt mer benägna att ha EGGD. Varley et al (2019) rapporterar också att majoriteten av hästar med magsår visar minst två av de allmänna tecknen, där de två vanligaste kombinationerna är a) Nedsatt prestationsförmåga och Känslighet för sadelgjorden och b) Nedsatt prestationsförmåga och Beteendeförändringar.

Vanligare än vi tror

Det är viktigt att vara medveten om att tecknen kan vara diffusa. Även om det enda du ser är att hästen lägger bak öronen när du spänner sadelgjorden, så bör det inte ignoreras. Forskning visar att många hästar inte visar något alls vid magsår, särskilt vid den vanligare formen ESGD. Där tecken ses är det inte heller nödvändigtvis relaterat till svårighetsgraden (Hewetson och Tallon 2021).  Därför är det viktigt att vara medveten om magsår och det kan vara värt att kika lite extra på hästens magtarmhälsa även när vi inte ser tydliga tecken. Tabell 1 visar hur vanligt EGUS är i en rad olika hästpopulationer. Detta resultat kommer från en översiktsartikel, medan andra studier har rapporterat ännu högre prevalens.

Tabell 1: Prevalensintervall av påvisad EGUS bland olika populationer av hästar.

* Den lägre prevalensen uppmättes under tävlingsfri period
** Hög prevalens efter avvänjning
Hewetson & Tallon, 2021

Vilka faktorer kan öka risken för magsår?

Hästar är utvecklade till att konstant småäta gräs, för att alltid ha fiber i magen. Därför innebär faktorer som bryter intaget av fiber en ökad risk för magsår. Detta kan exempelvis uppstå under träning, resor eller hos uppstallade hästar när de har ätit upp allt tillgängligt grovfoder. När hästen inte tuggar minskar salivproduktionen, vilket sänker salivens buffrande effekt i magsäcken. Konstant intag av fiber kan hjälpa till att bilda en matta som lägger sig på syran i magsäcken och skyddar den känsliga övre slemhinnan. Ny forskning visar dock att fri tillgång till bete inte räcker för att skydda mot magsår, då man sett liknande nivåer av både ESGD och EGGD hos vildhästar som hos tama hästar (Luthersson N et al 2022).

Stress och hästens temperament anses också vara en bidragande faktor, även om det inte är ett tydligt samband. Forskning har visat beteendemässiga samband; till exempel ses ofta stereotypiska beteenden hos hästar med ESGD, medan hästar med EGGD är mer benägna att visa aggression mot sin skötare (Sykes B.W et al 2018). Minsta förändring i hästens beteende bör uppmärksammas och undersökas.

Träning, särskilt intensiv eller konstant träning, är ytterligare en riskfaktor.

Träning, särskilt intensiv eller konstant träning, är ytterligare en riskfaktor. Forskning inom både galopp och banhoppning visar att träning över fyra, fem dagar i veckan är en riskfaktor, där risken för EGGD är över tio gånger högre hos hästar som tränas mer än fem gånger i veckan (Sykes et al 2018, Rendle et al 2018). Risken för ESGD ökar också med arbetets intensitet, så glöm inte att lägga in några lättare, avslappnade pass som en del av hästens träningsupplägg (Hewetson & Tallon 2021).

Vad gör du om du misstänker att din häst har magsår?

Magsår diagnostiseras via gastroskopi där veterinären via en flexibel kamera inspekterar magsäckens insida. Gastroskopi är dock inte optimalt för alla, eftersom det kan anses både invasivt, potentiellt dyrt och medför att hästen måste fasta under en längre tid inför undersökningen. Ny forskning har visat att graden av magsår kan minskas genom att enbart göra förändringar i hantering och utfodring (Luthersson et al 2022), så det är en bra början att se över de dagliga rutinerna. Ha dock alltid en bra dialog med din veterinär, som kan ge råd om olika behandlingsalternativ, och nödvändiga förändringar i hanteringen.

Hur kan du förebygga besvär?

–        Ge några nävar grovfoder 30 minuter före träning
–        Lägg in minst två vilodagar per vecka
–        Fri tillgång till grovfoder om möjligt
–        Alltid ge grovfoder en stund innan eventuell kraftgiva utfodras
–        Generös utevistelse
–        Minimera onödig stress, till exempel via tydliga rutiner
–        Minimera förändringar i flocken och vem som sköter om hästen
–        Komplettera med en beprövad produkt som är särskilt utformad för att optimera magsäckshälsan

Utöver en grovfoderbaserad och fiberrik diet kan kompletterande näring vara en viktig del i hanteringen av magsår. Viktiga ingredienser att leta efter är:
• Pektin och Lecitiner – anses tillföra gelbildande fiber till skydd för den mer ömtåliga övre slemhinnan, vilket ny forskning ger stöd för (Lo Feudo C.M 2021).  Men forskningsresultaten varierar, så leta efter pektin och lecitin i en beprövad sammansättning.
• Slembildande ämnen – aktiva komponenter i vissa växter, såsom lakrits och psyllium, har också visat sig stödja det skyddande skiktet, både hos hästar och vid kontrollerad forskning i laboratorium (Ahmadnejad M et al 2022, Khedher A et al 2022).
• Antioxidanter – Vitamin E, eller naturliga antioxidanter som nypon och mariatistel, kan rekommenderas, eftersom oxidativ skada är en oundviklig del av magsår. Faktum är att aktuell forskning tyder på att det i framtiden kan vara möjligt för veterinärer att upptäcka magsår genom icke-invasiva oxidativa markörer i hästens saliv (Contreras-Aguilar MD et al 2022).
• Grovtarmshälsa – NAF rekommenderar att ditt val av tillskott även innehåller en kombination av prebiotika FOS och MOS, levande probiotisk jäst och nya postbiotiska cellväggsmetaboliter, till stöd för mikroorganismernas nedbrytning av fiber i grovtarmen, övergripande hälsa och immunförsvar.
• Kom ihåg att endast använda probiotika baserad på jäst (Saccharomyces cerevisae), eftersom detta är godkänt som ett säkert och effektivt alternativ för häst enligt europeisk lagstiftning. Undvik ”levande bakterier”, eller liknande, eftersom de varken är lagliga eller har bevisad effekt hos häst.

Kontakta gärna NAF för mer information om näringsmässigt stöd för hästar som är benägna att utveckla magsår.

Referenser till angivna studier skickas på efterfrågan. Vänligen kontakta tidningen Ridsport för mer information.

Text: Dr Andy Richardson, Chefsveterinär, NAF UK, BVSc, CertAVP(ESM), MRCVS Kate Hore, Chefsnutritionist, NAF UK;  RNutr(Animal), R.Anim.Technol (Cert)