Nya rön om EHV-1: ”Viktig erfarenhet att ta med sig”

Ekvint herpesvirus EHV-1 är vanligt förekommande över hela världen. Det finns i flera former och kan ge olika symtom: feber, svullna bakben, förkylning, abort, död- eller svagfödda föl samt neurologisk sjukdom.

De allra flesta hästar kommer någon gång i kontakt med viruset, som därefter kan ligga latent och väckas till liv och orsaka sjukdom när som helst under hästens liv. En häst som genomgått infektionen har ingen långvarig immunitet utan kan få den igen.

Enorma tältstall

På seminariet vid Hippocampus presenterade tf statsveterinär Gittan Gröndahl, SVA, de erfarenheter som man har kunnat dra av de omfattande utbrotten 2019 i Åkersberga och 2021 i spanska Valencia.

Båda orsakade den neurologiska formen av EHV-1 och fick stor uppmärksamhet på grund av de svåra symtomen med vingliga hästar och att ett flertal hästar fick avlivas.

– Jag visste inte att det fanns så stora tältstall, sade Gittan Gröndahl när hon berättade om förhållandena på tävlingsplatsen i Valencia. Där fanns 440 boxar i samma tält och varje häst kunde lätt ha noskontakt med fem andra hästar.

Hon kunde ur smittsynpunkt pricka av en rad negativa aspekter:

• För många hästar i samma stall.
• Ingen ventilation.
• Ingen kontroll av hästarna vid ankomst.
• Ingen daglig tempkoll av hästarna.
• Lösa hundar som sprang in och ut i stallarna.
• Långsamt agerande.

Stort antal avlivades

Utbrottet i Valencia medförde att 18 hästar fick avlivas och många fler förde med sig smittan hem, vilket orsakade tävlingsstopp i tio länder.

I det svenska stall som studerats medförde utbrottet mycket stora ekonomiska konsekvenser, med inkomstbortfall på 2,1 miljoner kronor och utöver det direkta kostnader på många hundratusen kronor. Av de 60 hästarna insjuknade över hälften, 17 fick intensivvårdas och fyra avlivades.

– Här tog man till en mycket smart åtgärd, berättade Gittan Gröndahl. Man uppförde ett nytt stall genom att hyra in boxar och sätta upp dem i ridhuset. Ägarna till dessa hästar skötte dem själva och vistades inte i övriga områden. De här hästarna klarade sig helt från att utsättas för smittan.
– Det är en viktig erfarenhet att ta med sig till andra stall.

Tempkoll avgörande för snabba insatser

Gittan Gröndahl poängterade också hur viktigt det är att ta tempen dagligen på hästarna för att tidigt upptäcka sjukdomen.

– Alla hästar som insjuknade i den neurologiska varianten hade först feber i sex, sju dagar. Därefter uppträdde de neurologiska symtomen med olika grad av vinglighet och svårighet att urinera.

För flera av de hästar som överlevde sjukdomen tog det lång tid att rehabiliteras fullt ut, för ett sto dröjde det sex månader innan hon kunde börja ridas igen.

Även om det är den neurologiska formen av EHV-1 som får mest uppmärksamhet, är varianten som ger kastning eller svagfödda föl minst lika förödande för uppfödare.
– Där vet vi att vaccin skyddar mellan 60 och 75 procent mot kastning, så vaccination av dräktiga ston kan bidra till att minska antalet förlorade föl vid ett utbrott, sade Gittan Gröndahl.

Olika stammar påverkar

De olika formerna av EHV-1 kan ha sitt ursprung i olika stammar av viruset. Veterinär Johan Öhrmalm redogjorde för den studie av svenska stammar av EHV-1 som han gjort och visade att det är två olika mutationer av viruset som ger luftvägssymtom respektive neurologisk sjukdom.
– Precis som hos alla andra virus uppstår mutationer hos EHV-1, sade Johan Örhmalm. Flera studier har visat ett samband mellan neurologiska symtom och virus med mutationen D752.

D752 ökar risken för svår sjukdom, 84 procent av hästarna med den mutationen får neurologiska symtom, medan 16 procent får luftvägssymtom.

Den mutation som är vanligast kallas N752 och ger oftast luftvägssymtom eller abort hos dräktiga ston.

– Men för att komplicera det hela kan båda mutationerna ge alla sjukdomsformerna, sade Johan Öhrmalm. Det finns fall av neurologisk form där D752 har saknats, liksom på det omvända där mutationen finns men bara har orsakat lindrig förkylning. Därför ligger inte sanningen enbart hos viruset, utan även hos hästen eller i omgivande miljöfaktorer.

Nya mutationer

– Vid PCR-analys av ett 80-tal prover hos SVA, vilka bestod av blod, nossvabb, efterbörd med mera, kunde flera nya mutationer upptäckas. Dessa har aldrig tidigare rapporterats och det är troligt att det finns fler cirkulerande virusstammar som ännu inte är upptäckta.

En fråga som ställdes under seminariet är om det går att undersöka om den egna hästen bär på viruset latent? Eftersom viruset är så ymnigt förekommande bland hästar och de allra flesta hästar kommer i kontakt med det någon gång, är det förstås intressant att veta om hästen bär på något som kan blossa upp i samband med andra sjukdomar, stress efter lång transport eller liknande.

– Det enkla svaret är nej, sade Gittan Gröndahl. En sådan undersökning kan bara göras genom obduktion.

Flockimmunitet genom vaccination?

Ett hett debattämne kring EHV-1 är vaccination. De vaccin som finns har begränsad skyddseffekt mot luftvägsinfektionen, men skyddar något bättre mot kastning. Det finns inget vaccin mot den neurologiska formen av EHV-1.

I sex länder; Frankrike, Belgien, Schweiz, Spanien, Holland och Österrike, är det obligatoriskt med vaccination mot EHV-1 på travhästar för att de ska få starta. Diskussioner förs om detta är lämpligt att införa även inom ridsporten, med grundtanken att om många hästar är vaccinerade mot luftvägsformen av EHV-1, skulle det minska smittspridningen rent allmänt så att risken för spridning av den neurologiska formen också skulle minska.

– Alla vill veta om detta skulle kunna stämma, sade Gittan Gröndahl, men det finns inga studier gjorda på det. Vad som talar mot det är att även vaccinerade hästar i Valencia fick den neurologiska formen.

En viktig praktisk lärdom av detta innehållsrika seminarium är att hästägare bör ha god koll på hästens temp. Alla formerna av EHV-1 börjar med feber. Genom daglig tempkoll kan man tidigt hitta den häst som börjar bli sjuk och isolera den direkt.