Odramatiskt med tidig kastrering

Hingstar som inte ska användas i avel bör kastreras. Tidpunkten kan variera och uppfödare har lite olika rutiner för hur de gör.

Aja Blomberg-Andersson, Ågårds hingststation i Falkenberg, kastrerar oftast sina hingstföl tidigt, på våren innan de blir ett år. Orsaken finns att söka både i att det finns en hingst- och seminstation på gården och att hon har lantbrukarens syn på hästavel.
– Hos oss är hingstfölen i första hand till för att säljas och det blir enklare och mindre riskfyllt att hantera dem som valacker.
– Eftersom vi har hingststation finns det brunstiga ston i hagarna runt omkring gården under hela avelssäsongen och det kan bli bökigt att ha unghingstar i närheten av dessa dofter och ljud, säger Aja Blomberg-Andersson.
– Vi ser praktiskt på det hela och brukar oftast kastrera hingstfölen runt nio månaders ålder. Det blir under tidig vår, innan det hunnit bli för varmt ute och hingstarna börjar ”vakna till”.

Mycket odramatiskt

Aja och hennes man Thomas Andersson har hållit på med uppfödning i över 30 år och får runt fem föl per säsong. Rutinen med tidig kastration innebär att de nyblivna valackerna kan gå ut i flocken igen efteråt och stanna kvar bland ungstona under sommarbetet.
– Veterinären kommer hit och kastrerar dem inne i stallet, genom stående ingrepp. Hingstfölen får gå ut igen så fort de kvicknat till. De blir sällan svullna när det görs så här tidigt och de rör sig mycket i flocken. Det hela är mycket odramatiskt.

Hingstfölen blir tryggare att hantera när de blivit valacker och även hästarna själva mår bättre av att vara ”avkönade”. Som hingstar måste de särbehandlas och om de går kvar bland ungstona riskerar de att få stryk om de lite tafatt försöker betäcka.
– Någon gång sparar vi en hingst lite längre, om vi tycker han behöver det för sin utveckling, men i så fall lämnas den bort på lösdrift tillsammans med andra unghingstar. Vi samarbetar med Christina Hedin-Ruhr i Sösdala kring detta. Unghingsten bor där tills den är 2,5 år och kastreras sedan inför inridningen.

Liten procent av årgången går till bruksprov

Många stoägare är kanske rädda att de kastrerar ett lovande hingstämne om det görs tidigt. För den som är tveksam ger Aja Blomberg-Andersson rådet att kontakta SWB:s avelsrådgivning och kontrollera om unghingsten bär på så ovanligt blod att den kanske bör bevaras för framtiden. Den måste framför allt ha ett mycket bra möderne för att ha ett högt avelsvärde.
– Räknar man krasst är det en väldigt liten procent av antalet födda hingstföl som går hela vägen fram till bruksprov. Det är en sak att få fram ett fint hingstföl, men det är bara början. Det krävs väldigt mycket mer arbete än så innan allt är klart.
– Jag tycker att vi har fått till en praktisk rutin kring detta och det fungerar väldigt bra här hos oss. Ur 2020-årgången har vi bara ett hingstföl kvar och han går än så länge tillsammans med stofölet, men snart blir det kastration för honom också.

Micke Bremberg är stuteriveterinär på Ågård och kastrerar unghingstarna där. Han tycker det är en fördel att det görs tidigt.
– Jag ser inga problem med det. Rent veterinärt är det en fördel att det är mindre vävnader som kan bli skadade och små blodkärl. Det blir sällan några komplikationer som blödning eller liknande.
– Över huvud taget repar de sig snabbt efteråt. Ju äldre de är, desto större blir risken för att stora blodkärl ställer till det. Det är samma sak på andra djurslag, det blir okomplicerat med de yngre djuren.

Fakta

Röster om kastrering

Anita Rostner, Myrsjö gård och seminstation, Fjärdhundra, har 30 ston i avel inriktade på dressyr, hoppning och trav och får ett antal hingstföl varje år.
– Vi brukar kastrera dem på hösten efter betet, när unghingstarna är cirka 1,5 år. Fram till betessläppet den 1 maj står de på box nattetid och är ute hela dagarna.

Boxvistelsen innebär att Anita Rostner har kontroll över unghingstarna när seminstona börjar anlända. Från april månad är det full aktivitet, då det kommer nya brunstiga ston utifrån.
– Då är det skönt att ha hingstarna på box om nätterna, så jag vet var de är.
– Tidigare har jag inte funderat över att behålla några hingstar, men efter att vår avelshingst Highcruiser fick avlivas i somras tittar vi efter hingstämnen i denna årgång. Om vi sparar någon kommer den att lämnas bort till en grupp med andra unghingstar medan den växer upp.

Thomas Lundgren, Klippan, har tre avelsston och väntar ett föl i år.
– Jag har haft sådan tur att jag fått antingen två stoföl eller två hingstföl i varje årgång tidigare, så det har inte varit några problem att ha dem tillsammans.
– Unghingstarna har jag lyckats sälja när de var två år, innan det blev tal om kastration. Tiden fram till dess gick de tillsammans med min gamla tävlingshäst Odin, som är 23 år och är bra på att passa ungdomarna. Han är med när de ska åka transport och ridas in också, och är till stor hjälp.
– Stofölen har gått i flocken med övriga ston och fått sin fostran av dem.

Om Thomas Lundgren vid något tillfälle skulle få ett föl av vardera kön, kan han ha Odin som sällskap till hingstfölet och de kan gå tillsammans från avvänjning fram till försäljning eller kastration.

Fakta

Från hingst till valack

Hingsten kan kastreras så snart båda testiklarna finns på plats. Nedvandringen av testiklarna från bukhålan till pungsäcken har oftast skett redan före födseln, det normala är att den sker mellan 30 dagar före födseln till tio dagar efter.

All tidig kastration innebär att blodkärlen är små och risken för komplikationer blir mindre.

Om hingsten kastreras innan den blivit könsmogen, kan individen få en högre mankhöjd som valack. Detta beror på att testosteronet som unghingsten skulle använt till att bli ”hingstig” och busig av, nu används till bentillväxt. Detta sker inom många djurslag.

En senare utförd kastration ger inte mer muskelmassa, däremot en tydligare könsprägel som visar sig i hingstnacke och grövre hals.

Oavsett tidpunkt är det viktigaste att kastrera. En valack är lättare att hantera och att ordna stall och bete till än en hingst. Hingsten hålls oftare isolerad från andra hästar och får gå utan kompisar i hagen. Många underskattar också kraften i hingstars könsdrift, som kan få dem att ändra uppförande radikalt när de kommer i ny miljö och plötsligt bli svårhanterliga.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2021.