TräckprovInför varje betessäsong vallfärdar hästägare för att lägga träck på postlådan. Sen följer den spända väntan på svaret, behöver hästen avmaskas eller inte? Ridsport har besökt Vidilab - mer känt som Kollamasken - och visar hur analysen av ett träckprov går till.
Veterinärt
2 juni 2020 15:11
Ridsportplus
På jakt efter parasiter
Julia Wallin, labratorie-
ingenjör, jobbar med att preparera hästräcket inför parasitdiagnostiken.
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
I ett industriområde i Enköping håller det veterinärmedicinska laboratoriet Vidilab till, kanske mer känt som Kollamasken. Hit skickar hästägare från hela landet träckprov från sina hästar för att få en uppfattning om det krävs avmaskning eller inte.
– Just nu går vi in i högsäsong, då kan vi ha upp emot 2 000 träckprov per dag som ska analyseras. Bara att öppna försändelserna tar tid. Men vi har duktig och effektiv personal, säger Mikael Ljungström.
Mikael Ljungström är tillsammans med sin fru Bitte Ljungström namnen bakom familjeföretaget som analyserar träck från alltifrån reptiler till hästar. Bitte Ljungström är biomedicinsk analytiker och parasitolog. Hon var i början på 90-talet delaktig i den omfattande studie som analyserade förekomsten av bandmask i 500 slaktade hästar. Sedan dess har Bitte Ljungström arbetat med ett stort antal studier, publicerat och varit delaktig i flertalet forskningsartiklar och är ett välkänt namn inom parasitologi.
I början av 2000-talet startades Vidilab och var då främst inriktat mot forskning.
– Då var det Bitte och en tjej till som jobbade med analyserna. Numera har vi 20 fast anställda och 20 säsongsanställda, säger Mikael Ljungström.
Nu analyserar företaget runt 100 000 träckprover per år. Till det tillkommer även 15 000 trikinprover från vilt som ska användas som livsmedel.
Kunskapen blir allt större bland svenska hästägare
Kunskapen kring hästens parasiter har blivit allt större bland svenska hästägare.
– För femton år sen fick vi frågan ”Får man verkligen skicka bajs på posten?”, numera får vi högt specialiserade frågor, säger Mikael Ljungström.
– Svenska hästägare har mer kunskap om parasiter än hästägare i många av våra grannländer. Den ökade kunskapen är bra för hästnäringen. Med mer kunskap kan vi bromsa resistensutvecklingen bland avmaskningspreparaten. Det blir en vinst både för hästägare och naturen, säger Bitte Ljungström.
Mellan åtta och nio personer jobbar dagligen med att läsa av de träckprover som kommer in till företaget.
Eftersom det inte finns någon renodlad parasitologiutbildning i Sverige är de som jobbar på Vidilab utbildade husdjursagronomer, biotekniker och biologer. Personalen får sedan kompletterande utbildning på plats.
Jobbar för att finslipa metoderna
Den metod företaget använder i dagsläget för att påvisa parasitägg är den etablerade Mcmaster-metoden. Den går, väldigt förenklat förklarat, ut på att träcket blandas ut i en mättad koksaltlösning och silas sedan för att provet ska bli rent. Maskäggen flyter då upp till ytan och går att räkna.
– Vi jobbar för att finslipa de metoder som finns men också ta fram nya diagnostikmetoder för att få en ännu säkrare diagnostik, säger Bitte Ljungström.
Så går diagnosen av träckproven till
Fakta
Lathund för träckprov
- Ta så färsk träck som möjligt. Anledningen är att det är viktigt att parasiternas ägg inte ska hinna kläckas — då går det nämligen inte att räkna förekomsten på grund av att äggen blir tyngre och sjunker.
- Tryck ut luften ur påsen och förvara gärna provet kallt innan du postar. Både syre och värme gör nämligen att äggen kan kläckas.
- Ska du ta odling för stora blodmasken är det viktigt att ta träckprovet minst sex månader, helst sju efter senaste avmaskningen. Stora blodmaskens livscykel är lång, det tar fem och en halv till sju månader efter att hästen blivit smittad innan stora blodmasken blir könsmogen inuti hästen och man därmed kan hitta ägg i träcken.
Visste du att lilla blodmasken i själva verket är samlingsnamnet för över 50 arter av små blodmaskar.
– Olika gårdar kan ha olika arter av små blodmaskar, säger Bitte Ljungström.
Noll är det vanligaste provsvaret.
– Det händer att hästägare ringer och ifrågasätter när de fått noll EPG på ett träckprov. Men det är faktiskt det vanligaste svaret, säger Mikael Ljungström.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på