Patrik Kittel: ”Han bara log och sa – ta hästen!”

”Han var den förste och den störste”

Scandic (KWPN hingst f -99 e Solos Carex-Amiral, uppf H G Mosman-Rohe, äg Patrik Kittel och Jan-Willem Greve).

Den första hjärtehästen i mitt liv är naturligtvis Scandic. Han kom till mig när jag precis ridit mitt första OS. Han hade varit runt bland många olika ryttare och betecknades som speciellt svår. Men när jag åkte till ägaren Jan Greve och provred honom log han bara och sa ”ta hästen!”.

Scandic hade så otroligt, i hela sin kropp inbyggt, lätt för piaff och passage. 

Höjdpunkten var den individuella bronsmedaljen i EM i Rotterdam 2011, där Totilas, Valegro, Parzival och Damon Hill var i startfältet och han tog medalj i küren. 

Jag har aldrig ridit en tävling där han inte har gjort sitt bästa.

När han pensionerades i Falsterbo fick jag rida honom i vår Depeche Mode-kür och det var fullpackat på läktarna på stora banan. Jag är väl den första och sista dressyrryttaren som får sätta sina stövlar på den banan. 

Han är i dag en väldigt, väldigt glad pensionär, 24 år gammal. Han galopperar runt i sin hage och ser otroligt fräsch ut. Jag tror att jag skulle kunna slänga på honom sadeln och rida Grand Prix i morgon, men jag har inte suttit på hans rygg sedan den dagen vi tackade av honom.

Vår andra pensionär Delaunay rider Marie (Patriks hästskötare, reds anm) lite på, men med Scandic känns det rätt att låta honom vara.

Känslig och rädd

Well Done de la Roche (sto f -08 e Fürstentraum-Walt Disney, uppf Françoise Trembley äg uppf o Patrik Kittel, Brigitte Bigar, Muriel Perret).

l ”Welly” är en häst som verkligen är otroligt känslig. När jag fick henne som 8-åring var hon väldigt stressad och sprang iväg. Hon hoppade i alla hörn, svettades på trettio sekunder, var otroligt känslig, rädd och ängslig. Hon ville alltid vara till lags, alltid gosa, alltid vara med människan. Ju mer du lät henne komma nära desto mer ville hon jobba. 

Det tog lång tid att lära känna henne. Men ju mer hon litade på mig, desto mer kunde vi gå genom elden – från att knappt kunna gå förbi en maskros till att rida in på VM-banan i Tryon 2018. Där nådde vi vår topp, fyra och femma med nästan 80 procent. När hon skadades vid OS i Tokyo var det en av mina mörkaste stunder. Att hon sedan kom tillbaka i Aachen i år och vann lilla Grand Prix, det kändes som stora!

Säker och snäll

Deja  (SWB sto f -04 e Silvano-Don Schufro, uppf/äg Marie Haward)

Deja var så mjuk i kroppen och så enormt välvillig, snäll, självsäker, underbar att vara med. Ju mer applåder hon fick, desto bättre gick hon. 

I världscupfinalen i Paris 2018 var hon så fin, mjuk, lätt och avspänd. Vi gjorde personbästa och var fyra. Hon var en sådan häst som du alltid ville rida, en underbar häst att utbilda. Hon kunde gå i veckor i hagen och du kunde bara sitta upp och hon sa ”jag vill, jag vill!”. En häst som aldrig skulle göra fel, det var bara jag som klantade till det om något inte funkade. 

Denna artikel publicerades först i Ridsport nr 17/2023.