Peder förvandlade äppelodling till träningsfält

Runt gården Grevlunda på Österlen, där Peder Fredricson har sin bas, finns det gott om äppelodlingar. En av dessa gjordes för flera år sedan om till vall för hösilage, men 2019 fick fältet genomgå ännu en förvandling. Då blev det istället ”Peders fält”, ett stort gräsfält avsett för träning. Även om han inser att alla inte har samma tillgång till mark, tipsar han om att hoppryttare borde träna på gräs.

– Jag tycker att alla hoppryttare borde försöka få tillgång till gräsmark att träna på. Det är bra för hästarna på så många sätt. Jag tycker att gräs är bra för att det ger lite mer glid vid hovisättningen, och jag tror det är mer skonsamt för hästens ben. Det var en anledning till att jag ville ha en stor gräsyta att träna på hemma, säger Peder i en intervju med Ridsportförbundet.

Stort som två fotbollsplaner

Peders fält är 1,5 hektar stort, och trots en hel del arbete återstår det jobb för att få fältet perfekt.
– Jag vill få till underhållet lite bättre. Att kolla upp det, ta råd om vilka maskiner vi behöver och så vidare, ska bli ett projekt till hösten. Jag har inte ambition och budget att ha ett gräs som på Hickstead, men jag skulle vilja ha det som en välskött villagräsmatta, konstaterar han.

När fältet skulle göras om från vall till träningsyta var det Peder, sonen Bill och personalen på Grevlundagården som gav sig ut på fältet. Många timmar gick åt till att rensa bort alla stenar, och fylla igen hål och gropar. Ovälkomna gäster i form av vildsvin gjorde att arbetet tog ännu längre tid, men idag håller staketet dem borta.

Omväxlande träning

Ett träningspass på fältet inleds oftast med uppvärmning på naturbanan som finns på gården. Därefter skrittar och travar ekipagen uppför en skogsväg till fältet, något som tar mellan fem och tio minuter.

– Sedan rider jag här i 15-20 minuter. Här kan jag galoppera på, utan att det är ren konditionsträning. Det är mer markarbete i högre tempon rakt fram, utan att hästen hela tiden behöver svänga, som på en ridbana eller i ett ridhus, säger Peder och fortsätter:

– Det är klart att har den sedan galopperat här i en kvart i lite högre tempo så stärker det ju också konditionen. Sedan skrittar och travar vi tillbaka till stallet. Då har hästen varit ute i cirka 45 minuter, fått ett omväxlande arbete, och olika underlag att jobba på. Vi vill hålla hästarna glada och sunda, säger han till Ridsportförbundet.

”Ridunderlag – en guide”

Intervjun med Peder är gjord i samband med att Ridsportförbundet nu uppdaterar sin underlagsguide, där första upplagan av ”Ridunderlag – en guide” gavs ut 2014. I den senaste versionen har gräs som ridunderlag fått mer utrymme, och förbundet skriver att ”det utvidgade kapitlet erbjuder ingående råd om gräsunderlag för både hoppning, fälttävlan och dressyrträning”.

– Det är hästens naturliga underlag och används idag på flera stora tävlingar och mästerskap, säger Markku Söderberg, ordförande i Svenska Ridsportförbundets Ridskole- och Utbildningssektion.

”Ridunderlag – en guide” har också översatts av det internationella ridsportförbundet FEI.

Här hittar du hela ”Ridunderlag – en guide” (pdf)

Läs mer om underlagsguiden hos Ridsportförbundet