”Peder lägger ner så mycket tid på den här hästen”

De kom, de såg och de segrade. Stockholm Hearts ihop med Henrik von Eckermann stal publikens hjärtan på hemmaplan, som de i egenskap av OS-guldlag redan hade. Stockholm Hearts med Peder Fredricson och Catch Me Not S på fredagen och All In på lördagen, och Malin Baryard Johnsson och Indiana gjorde totalt fyra felfria 1,60-rundor och tog hem GCL-rubbet för den här gången. Det innebär att Stockholm Hearts leder totalen efter åtta av 15 deltävlingar.

Henrik von Eckermann lyckades inte lika väl med sitt lag men dundrade bokstavligen in som etta med King Edward individuellt i GCL-rundan. Där blev dessutom Peder Fredricson och All In trea samtidigt som brorsan Jens Fredricson gjorde en superinsats med Markan Cosmopolit, som gjorde sin första stora prövning sedan världscupfinalen. Hoppdagen är inte ens slut, än väntar LGCT Grand Prix of Stockholm, men det är inte för tidigt att säga att svenskarna har hittat ett riktigt bra flyt. Ridsport har pratat med Lisen Bratt Fredricson.

– Det känns väldigt fint att få se de tre hästarna som gick i det svenska OS-laget gå så bra som de har gjort här idag, säger hon.

Redan i St Tropez och sedan på fredagen när All In värmde upp i 1,45-klassen syntes det att han var på gång, menar Lisen.
– På sättet han hoppar ser det ut som att han är åtta år igen. Han har aldrig hoppat så rakt och spänstigt. Men man vet ju också att det lätt kan bli ett misstag, allt måste sitta, och det var väldigt fint att det gjorde det idag. Det betyder också mycket för sporten att få göra det i solskenet på Stockholms stadion, säger hon.

”Det är ridkonst”

Hur har ni arbetat hemma för att komma hit?
– Peder lägger ner så mycket tid på den här hästen. På alla hästar skulle jag säga, det är så mycket tanke bakom, säger Lisen och skrattar till.
– Jag skrattade lite nu för jag var på hotellet och skulle byta om, och då såg jag Peders anteckningsblock på badkarskanten. Han skriver väldigt mycket hela tiden vad han ska tänka på – och man ska komma ihåg att det är väldigt mycket jobb bakom en sådan här vinst.

– Jobbet är att göra saker väldigt långsiktigt. Den här rundan var väldigt fint förberedande för världsmästerskap. Hästar som man ser att de är på sin topp, men man ser också att det finns 30 procent kvar i hoppningen. Det kan var större, svårare och högre.

– Ryttarna som kan det här, de vrider inte ur trasan varje gång de är inne på banan. De behåller 30, 40 procent, så hästarna känner att ”det här var ju lätt”. Jag har tänkt mycket på det, de gör inte sitt allra, allra yttersta här, utan det finns marginal kvar. Det är så häftigt att se att det långsiktiga arbetet är det som lönar sig.

Hur mycket anspänning är det när många kommer hit för att titta på All In?
– Framför allt är det för Peder, han måste ju hålla sig undan. Det är jobbigt för honom när alla vill prata med honom och göra saker. Om han ska kunna gå in och göra det här, då måste han hålla sig uppe i stallet i en solstol. Lite så är det, säger Lisen.

Hur imponerad är du av Henrik och King Edward?
– Det är samma sak där. Man ser den här otroliga professionaliteten, de är så otroligt långsiktiga i allting de gör. Det är ridkonst.

Mycket lösgalopp

Vi såg också Jens och Cosmo på banan – vad tänker du om deras insats?
– Honom är jag kanske mest imponerad över idag. Den hoppningen Cosmo visade idag, det är absolut en VM-häst. Det är otroligt att se den utvecklingen som Jens har fått tillsammans med Cosmo de här senaste åren. Han rider bättre än någonsin, självförtroendet är på topp och han har blivit väldigt lugn i sin ridning. Det är coolt att se.

Finns det en stress också kring att det går så bra?
– Det är ändå långt kvar till VM och Peder har valt att ta det lite lugnare och bygga upp hästarna. De är ändå 16 år de här två killarna. Han jobbar dem mycket från marken och det är lösgalopp, men inte så mycket hoppning hemma.

Catch Me Not S kräver också sitt med sin korsgalopp och speciella stil?
– Man ska komma ihåg att det man ser på banan är inte samma som hemma – där går han på tygeln och gör sina byten. Men när han kommer in på banan måste han få fokusera på hindren, och inte på en ryttare som begär saker av honom. Han måste få vara där framme med nosen, då kan han fokusera och hoppa. Han ska inte behöva tänka på den som sitter där bak.