Träningstips
16 september 2020 20:17
Ridsportplus

Piruetter – från skritt till galopp

Dressyrserie, del 8Piruetten är en av dressyrens vackraste men svåraste rörelser. Ursprungligen användes den i krig när ekipaget snabbt och i balans skulle kunna vända undan från en fiende. Ryttaren red på en hand och bar vapen i den andra. Liknande rörelser används fortfarande vid boskapsskötsel och tjurfäktning.

Piruetter – från skritt till galopp
I vändningen utgör hästens inre bakben cirkelns mittpunkt, som den vänder runt. Ytter framben ritar cirkelns omkrets, ytterlinjen. Omkretsen ska inte ändras under vändningen. Foto: Lottapictures

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    På tävlingsbanan introduceras piruetter i skritt i Medelsvår B och i galopp i Medelsvår A. Då ska hästen ha hunnit få styrka och bärkraft i bakdelens och bålens muskler. Galoppiruetterna är karaktärsrörelser för klassen och har därför dubbel koefficient. Redan skrittpiruetten är komplicerad att få taktmässig och centrerad. För att få bra skritt behöver ryttaren initialt vara generös med vändningsytan och prioritera takten, kontakten och lösgjordheten. Särskilt gäller detta unga hästar, eftersom det är svårt att hitta en bra samlad skritt på en ung häst utan att den spänner sig och tappar rytmen.

    Fakta

    Lär känna Kerstin André

    • Kerstin André är A-tränare, lärare på beridarutbildningen i Flyinge och supervisor för ponny- och ungdomslandslagen.
    • Kerstin har egna tävlingsmeriter i 1,50-hoppning, medelsvår fälttävlan och svår dressyr.
    • Bland hennes många namnkunniga elever finns Grand Prix-ryttarna Ebba och Mia von Essen, Mattias Jansson och Pernilla André Hokfelt.
    • Kerstin André utsågs till Årets dressyrtränare såväl 2010 som 2019 av Svenska Dressyrtränarklubben.
    • 2020 utsågs Kerstin André till Mastertränare, hon är därmed en av 16 svenska tränare med utnämningen på sitt cv.
    Expandera

    Det ska du kunna innan

    Innan du introducerar piruetter behöver du kunna rida hästen på rak linje och kunna kontrollera rytmen och steglängden utan att använda handen för mycket. Du ska kunna ställa hästen i nacken med stöd på yttertygeln utan att den tappar linjen. Först därefter kan du börja vända hästen runt inre bakbenet. Det är framför allt vikten på det inre sittbenet och inre tygel som vänder hästen. Inner skänkel aktiverar framåtbjudning till yttertygeln, som reglerar vändningen. I en piruett ska bjudningen vara så jämn att du skulle kunna rida ut ur vändningen när som helst utan svårighet.

    Kerstina-8_lg-2
    Hästen är redo för piruettarbete i galopp när du kan påverka steglängd, rytm och form i galopp på både böjda och raka linjer, samtidigt som hästen är avslappnad i kontakten med handen.
    Ekipaget på bilderna är Anita Roslund på Becquerel (f -07 e Bocelli-Stedinger, uppf Lena Nyström, äg Ingrid Nyström).
    Foto: Lottapictures

    Visar du en halvpiruett ska utgångslinjen vara parallell med ingångslinjen. Du ska alltså inte gå på snedden tillbaka till din ursprungliga linje. Träna på olika antal steg eller språng i piruetten för att få hästen lyhörd för hjälperna. Bestäm dig i förväg hur många steg du vill göra, så det inte blir slentrianmässiga halvpiruetter.

    Hästen kan bli dels fysiskt uttröttad och dels mentalt uttröttad av träningen.

    – Tänk dig att du ska sitta och brodera länge, illustrerar Kerstin. Även om du inte blir fysiskt trött så kan du bli ganska uttråkad. Detsamma gäller för hästen. I skritt tröttar du inte ut hästen fysiskt och du hinner med och blir mer medveten om din hjälpgivning.

    Viktigt att inte fastna

    – På en ung häst får man inte fastna i skrittarbetet för länge, då kan den bli uttråkad. Den behöver därför röra på sig aktivt framåt och växla muskelgrupp som arbetar, exempelvis i en annan gångart, för att inte tappa koncentrationen.

    Alla förberedelser du gör inför och i dina skrittpiruetter kommer tillbaka i galoppiruetterna. Det är samma rörelse, bara i en annan gångart.

    – Det är som ett pussel där du introducerar de viktigaste bitarna i pusslet först och successivt fogar till fler och fler bitar till det som ska bli komplexa mönster, förtydligar Kerstin.

     

    Tips. Fem användbara övningar

    1. Börja i skritt
      För att hitta en bra skritt kan du först skritta på volt och förkorta steget. Om hästen tappar rytmen kan du använda svag förvänd sluta eller skänkelvikning, genom att trycka ut bakbenen på motställd häst. När hästen kortat sitt steg kan du rida framåt igen. Upprepa vid behov. Om hästen tappar rytmen kommer den lätt i framvikt. En långsam häst behöver bli lite kvickare för skänkeln och en kvick häst behöver vänta genom små förhållningar.
    2. Hitta linje
      Skritta rakt fram mot en kon för att hitta riktning och balans. Hästen får inte vika av från linjen. Skritta till höger om konen och vänd till vänster när du precis gått förbi konen. Hästen får inte börja vika av i förväg åt det håll du planerar att vända. I vändningen utgör hästens inre bakben cirkelns mittpunkt, som hästen vänder runt. Det yttre bakbenet trampar fram och förbi. Cirkelns omkrets, ytterlinjen, ska inte ändras under vändningen. När du avslutar vändningen ska hästen gå rakt ut i kroppens förlängning.
      – Här kan du även använda din tränare som en levande kon som ger dig instruktioner på vägen, skojar Kerstin. Då blir det väldigt tydligt om du vänder för tidigt.
    3. In- och utgång
      Använd en fyrkant innanför spåret och gör en kvartspiruett i varje hörn. Här tränar du framför allt in- och utgången ur piruetten, vilket är det viktigaste i vändningen. Har du inte tillräcklig bjudning eller bristande eftergift i förberedelsen kan du stå över en piruett och göra en vanlig hörnpassering.
    4. Fortsätt i galopp
      När du kan påverka steglängd, rytm och form i galopp på både böjda och raka linjer, samtidigt som hästen är avslappnad i kontakten med handen, är hästen förberedd för piruettarbete i galopp. När du börjar samla galoppen rider du bara korta sekvenser. Samlar du för länge får musklerna lätt syrebrist och blir trötta och stumma. Lägg in skrittpauser eller rid framåt i friskare tempo för att syresätta musklerna igen.
      – Det är samma känsla som när du själv står i knäböj mot en vägg för att träna lårmusklerna, jämför Kerstin. Det blir obehagligt efter en stund. När stora muskelgrupper måste jobba i samma position länge blir de snabbt uttröttade, och när hästen samlar sig böjer den lederna i sina bakben på ungefär samma sätt.

      Kerstina-8_lg-3
      Stora muskelgrupper som jobbar i samma position länge blir snabbt uttröttade. När hästen samlar sig böjer den lederna i sina bakben på ungefär samma sätt som när du själv står i knäböj mot en vägg för att träna lårmusklerna. Foto: Lottapictures

    5. Tålamod och samling
      Börja i varvet med den bästa galoppen och hasta inte in i piruetten, våga vänta ut ett bra läge. Hästen ska kunna ställa i nacken på en rak linje innan du börjar vända och du ska kunna bestämma linjen, antalet vändande språng och linjen ut.
      – I skarpt läge är det lätt att det blir en större båge än det känns. Ryttaren tycker piruetten blev ganska bra men i själva verket är vändningen för stor.
      En häst som är kort i kroppen kan få svårare att böja sig i samlingen. Det blir lite som ett dragspel i det hoptryckta läget, det underlättar med en viss längd för att det ska bli svikt igenom kroppen. Kortare hästar har lätt att bära av kraften mot bakbenen men de kan få svårare med lösgjordheten.
      – När hästen samlar sig i galopp och flyttar in bakbenen under magen känns det för ryttaren som om hästen lyfter upp ryggen och blir bredare om magen, beskriver Kerstin. För att få plats med bakbenen måste den lyfta upp ryggen genom att dra ihop bukmuskulaturen. Hästen flyttar tyngdpunkten bakåt ju mer den samlar sig. I den högsta graden av samling, levad, blir det väldigt tydligt.
      – Ju mer hästen samlar sig, desto viktigare är kontakten med handen. Ju mer hästen komprimeras, desto mer frihet måste den känna framåt.

    Fakta

    Kontrollpunkter

    • Om du inte har tillräcklig kontroll på bjudning, lösgjordhet och samlingsförmåga kan du få problem.
    • Oavsett gångart ska hästen ha nosen framför lodplan och inte krulla ihop halsen och hamna med vikten på frambenen. Detta beror på bristande bjudning och kan korrigeras genom framåtdrivande skänkel eller uppresande tygeltag. Om hästen vänder för fort, tar jämfota språng eller skruvar i piruetten, har du tappat bjudningen och behöver återfå den med inner skänkel.
    • Vilken rytm behöver du ha inför galoppiruetten? Ta för vana att lyssna in bakbensrytmen i galoppen inför piruetten och hitta den energimängd och balans som är optimal för att genomföra hela piruetten.
    • Skulle hästen häva sig i galoppen och parkera ryggen så tappar den smidigheten. Då har den flyttat vikten bakåt och samlat sig genom att luta sig mot bakbenen, med resultatet att tyngdpunkten hamnar på fel ställe. Hästen välter sig antingen runt eller blir för långsam i sprången, som i ultrarapid. Här måste tyngdpunkten flyttas framåt genom mer pådrivande kraft från bakbenen. Detta beror på bristande lösgjordhet och bjudning. Inte på bristande styrka. Lösningen är att ta några steg tillbaka i utbildningen och göra det lättare för hästen.

     

    Denna text publicerades första gången i Ridsport 2016.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 101 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden