Ponnykrönikan: Inspirerande när ponnyryttarna slår sig fram på stor häst

Det är inspirerande att se hur ryttare som för inte så länge sedan var små ponnyryttare direkt går upp och tävlar stor häst med framgång. Cora Hirn med ett ponny-EM-brons i hoppning med sig hem från Ungern förra året, vann en 1,35-klass i Helsingborg nyligen med Bluffing Spirit. Linnéa Holmgren, bästa svenska ryttare i dressyr på samma EM, vinner redan medelsvåra klasser på hästen QC Sir Dennis. Det finns många exempel. Ottilia Lundgren, även hon EM-ryttare under ponnytiden, ligger nu bäst till inför ungdomsklasserna i Scandinavium.

Största inspirationen just nu är förstås Stephanie Holmén. För mig känns det som att det inte alls var länge sedan hon red ponny (men åren går ju fort), och nu har hon vunnit en världscuphoppning på ett otroligt fascinerande sätt.

Största inspirationen just nu är förstås Stephanie Holmén. Lisbeth Pahnke-Airosto, ponnykrönikör.

Den senaste tiden har jag pratat med många i hästvärlden om just det här med att gå över från ponny till häst. Vi ser ju hela tiden, som i exemplen ovan, hur många av dem som varit ponnyryttare nu slår sig fram på stor häst. Men det är långt ifrån alla som har möjlighet att skaffa just den där hästen som både är färdig och räcker till för att ryttaren ska hinna med att vara på topp direkt för junior- och youngriderklasser. Därför tycker jag att det var så roligt att se hur Stephanies långsiktiga satsning nu gav resultat – hennes glädje visar ju vilka fantastiska ögonblick det finns att uppleva. Som senior på häst ligger ett långt ryttarliv framför en.

Inspirerande var det också att följa fälttävlansryttarna och deras ponnyer på mönstringen hos Sissi Lilja i Mantorp nyligen. Här kan man verkligen tala om ryttare med framtiden för sig! Lena Bredberg, landslagsledare, var som vanligt full av entusiasm och menade att vid mönstringar och talanginventeringar hittar man framtidens EM-ryttare.
– Kunskap och en stark vilja betyder mer än pengar för att komma långt inom fälttävlan, sa Lena och betonade att ”barnen ska ha roligt och älska sin ponny”!
Ett framgångsrecept som vi vet att även OS-ryttaren Ingrid Klimke skriver under på. Hon säger i en intervju att barn ska rida för att det är roligt och för att de är fascinerade av hästar, inte för att vinna tävlingar.

Jag vet inte om det ibland kanske går för långt med att strukturera upp även ganska små barns ridning, med träning och tävlingsplanering, på bekostnad av lite lekfullhet och glädje?