AktuelltFlera distrikt inom Svenska Ridsportförbundet vill ha mer pengar. På stämman i början av maj väcktes också frågan om det är dags för en ny organisationsutredning.
”Problemet är pengafördelningen”

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Skåne, Stockholm och Dalarna skrev en gemensam motion till Ridsportförbundets stämma den 8 maj, där de förde fram åsikten att distriktens verksamhet är underfinansierad.
Eva Bylander, ordförande i Dalarnas Ridsportförbund, tar fördelningen av tävlingsintäkterna som ett exempel.
– Fem procent av förbundets intäkter från tävlingslicenserna går till distrikten, trots att de flesta starter görs inom distrikten. Vi ska också finansiera all tidskrävande rådgivning till föreningar, ridskolor och tävlingsryttare. Därför är det viktigt att fördela det statliga stödet till ridsporten utifrån vilken verksamhet som bedrivs, säger Eva Bylander.
Dalarna är ett av de distrikt som har fått korttidspermittera sina anställda under pandemiåret 2020, som en följd av minskade intäkter. Samtidigt gjorde Svenska Ridsportförbundet centralt ett överskott med 13 miljoner kronor i fjol.
Vill se en omfördelning av pengar

Även Pia Petersson, vice ordförande i Skånes Ridsportförbund, vill se en omfördelning av pengar, men inte en ny organisationsutredning.
– Det är inte organisationen det är fel på, det är pengafördelningen, så att distrikten kan erbjuda det basutbud som krävs av oss.
Per Willén, ordförande i Örebro läns ridsportförbund, var en av dem som pläderade på stämman för att också organisationen ska se över.
– Jag är även aktiv i LRF och när jag jämför de två organisationerna har ridsporten inte en linjeorganisation. Distrikten är föreningarnas samarbetsorgan, men det är inte tydligt var gränserna går mellan förbund och distrikt, när det gäller vem som har ansvar för att göra vad.

Ett exempel på den oklara organisationen är att förbundet centralt har anställt tre föreningsrådgivare, som därmed ska arbeta med just sådant som distrikten gör.
– Det är en utmärkt resurs och tre jättebra personer, men det belyser problemet: Ska distrikten hänvisa föreningarna vidare till dem, eller hur är det tänkt?
Per Willén skulle gärna se att alla distriktskonsulenter var centralt anställda, för att få en större likriktning i distriktens arbetssätt.
– Det skulle också avlasta distriktsstyrelserna om vi slapp vara arbetsgivare.
Tror inte på större distrikt
Större distrikt, som har funnits på förslag tidigare, tror Per Willén däremot inte på.
– Tappar man närheten till föreningarna så tappar vi också föreningarnas engagemang i distrikten.
Efter debatten på förbundsstämman backade förbundsstyrelsen från sitt ursprungliga krav på en organisationsöversyn. Beslutet blev att finansieringsmodellerna och dess ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser ska ses över.
Fakta
Detta är distrikten

De 19 distrikten har olika förutsättningar att bedriva verksamhet. Minst är Gotland med åtta föreningar, störst är Stockholm med 114 föreningar och tre anställda på distriktskansliet.
- Skåne
107 föreningar 19 500 medlemmar
4 anställda (3,65 tjänster) - Blekinge
14 föreningar 3 000 medlemmar
0 anställda - Gotland
8 föreningar1 140 medlemmar
1 anställd - Halland
37 föreningar 6 100 medlemmar
1 anställd - Småland
84 föreningar 13 500 medlemmar
2 anställda - Östergötland
54 föreningar 8 838 medlemmar
2 anställda - Västergötland
82 föreningar 12 500 medlemmar
4 anställda - Göteborg och Bohuslän
56 föreningar 10 850 medlemmar
2 anställda - Värmland
37 föreningar 4 800 medlemmar
1 anställd - Örebro
35 föreningar 3 841 medlemmar
1 anställd - Södermanland
20 föreningar 4 263 medlemmar
2 anställda (delas med Västmanland) - Västmanland
24 föreningar 5 350 medlemmar
2 anställda (delas med Södermanland) - Stockholm
114 föreningar 28 000 medlemmar
3 anställda - Uppland
38 föreningar 7 309 medlemmar
4 anställda, två tjänster är projekttjänster som delvis finansieras av Uppsala kommun - Dalarna
35 föreningar 5 927 medlemmar
2 anställda - Gävleborg
34 föreningar 5 900 medlemmar
1 anställd (50 procent) - Mittsvenska
40 föreningar 6 036 medlemmar
1 anställd - Västerbotten
22 föreningar 4 500 medlemmar
1 anställd (25 procent) - Norrbotten
29 föreningar 4 421 medlemmar
1 anställd
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2021.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på