Rätt och fel om protein i fodret

För att hästen ska få rätt mängd protein gäller det att analysera vallfodret, och därefter fylla på med vad som behövs. Vi bör inte överutfodra med protein, enligt Sara Ringmark, som arbetar vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Proteinöverskott är inte farligt, men det kan innebära en onödig belastning på till exempel en häst som ska gå distans, för då kan vätskebalansen påverkas. 

Hushålla med kvävet

– Vi bör inte ge för mycket protein eftersom vi ska försöka hushålla med kvävet, av miljöskäl. Om proteinöverskottet kommer från vallfoder kan friska hästar generellt hantera det men man bör inte tillskottsutfodra så att man får ett protein-överskott.

Bäst är därför om du kan hitta ett vallfoder som tillgodoser hästens behov.

– Men det är mycket som ska stämma när man tar vallfoder, hygienen måste överskugga allt när det gäller skördetid. Ibland blir det vad det blir i näringsvärde, och då får man ”tager vad man haver”, säger Sara Ringmark.

Tävlingshästar behöver ofta mer energi, och de kan då äta ett vallfoder med höga värden både när det gäller energi och protein. 

– Ofta kommer ett högt proteinvärde med ett högt energivärde, säger Sara Ringmark. 

Hon fortsätter: 

– Proteinbristen kommer ofta hos tjockisarna, som man vill ge ett fiberrikt foder där både energi- och proteinvärde är sämre. 

Jag brukar tänka att jag vill ha ett proteinfoder med så låg stärkelsehalt som möjligt och så lång tuggtid som möjligt.

Säg att det är ett proteinfattigt hö du fått tag på – vad är bäst att fodra upp med? 

– Jag brukar tänka att jag vill ha ett proteinfoder med så låg stärkelsehalt som möjligt och så lång tuggtid som möjligt.

Förstahandsvalet är att köpa ett vallfoder med högre proteinhalt och ge till hästen som en del av givan. 

– Kanske går det att få tag på småbalar. Och det kanske räcker att ge ett eller två kilo om dagen, om det är hög kvot mellan energi och protein.

Lusernhack ökar ättiden

Som nummer två på listan hamnar lusernhack, som ger längre ättid än pellets. 

– Det finns hästar i andra länder som får hundra procent lusernhö, men det säljs inte på det sättet i Sverige och lusern kan upplevas som kostsamt och svårt att hantera om det blir stora volymer. Det är inte heller idealt då en sådan foderstat ofta ger ett stort överskott på protein.

Lusern i form av pellets får grönt ljus av Sara Ringmark, även om det ger kortare ättid än hack. 

Nästa plats på listan innehas av potatisprotein. 

– Ska du vara nördig räknar du ut smältbart råprotein per krona, och då tror jag att du kommer se att potatisprotein ofta är det som lönar sig bäst. Lysininnehållet är högt och det är den första aminosyran det blir brist på. Potatisprotein har hög proteinkvalitet för det är mycket lysin i förhållande till kväve. Men alla hästar tycker inte att det är gott. Det finns också färdigfoder som är potatisproteinbaserade, men kolla då på stärkelsehalten, det är ofta stärkelse inblandat i de fodren.

Soja är också ett bra protein, men det bör vi välja bort eftersom det måste importeras till Sverige, till skillnad från potatisproteinet som är möjligt att producera här.

Växter i hagen

För den som är lycklig nog att ha hagar som är gröna på vintern kan det vara värt att kolla på hur växterna i hagen kan komplettera foderstaten. 

– Vi har sett att ett bete som betas kort under tillväxtsäsongen kan ha en hög kvot energi och protein även under vintern. Ta ett prov av det korta betet under senhöst eller vinter, inte av det långa betet, och skicka in för analys. Visst kan det vara svårt att veta hur mycket de får i sig, men man får göra en uppskattning. Hårdbetade beten kan ha en kvot på 9.

Här börjar det som kan kännas lite krångligt, nämligen kvoten mellan energi och protein. Vad det betyder är att smältbart protein divideras med omsättningsbar energi. Önskvärt är att kvoten ligger på 5,5 till 6 för en vuxen häst. Om kvoten är lägre gäller det att fodra upp med protein. 

– Om du har ett hö med kvoten 3,5 kanske du kan köpa ett annat foder med 9 –10 som du kan ge lite grann av, säger Sara Ringmark. 

Vilka färdigfoder som passar beror på vad målet är med fodret. 

– Mål som man kan ha är att aminosyresammansättningen ska ha lysin i spetsen, då räknas det som en bra proteinkvalitet och det är extra viktigt för en växande häst. Ett annat mål kan vara att stärkelseinnehållet ska vara lågt. Sedan kan man räkna på protein per krona, och om det redan finns tillräckligt med energi i fodret gäller det att se upp med energiinnehållet. Det är ett pussel att få ihop, men med kvoten blir det lätt att jämföra.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1/2024.