Elitsatsning i Lappland

De ortsnamn som passeras är skrivna på både svenska och samiska. Malå kommun ligger i Västerbottens län, i landskapet Lappland. Familjen Näslund bor i den lilla avfolkade byn Bergnäs. Förutom dem finns bara en äldre man kvar i byn.

Det är över 20 mil enkel väg till Umeå, drygt 25 mil till Luleå och 15 mil till Skellefteå. Att köra till Stockholm tar en dag. Till Skåne två.

Det kräver nog ett extra stort engagemang att tävlingssatsa här.
– Vi har inget eget ridhus eller flashiga grejor men det går att komma en bra bit på väg ändå, säger mamma Johanna Näslund.

De långa avstånden har inte hindrat Johanna och hennes dotter Vendela Näslund från att satsa på hoppning på hög nivå. Vendela är med i B-gruppen i landslaget för children och meningen var att de skulle ut i Europa och tävla i vår. Men som för alla andra har de satt det på vänt på grund av coronaviruset.

En av fyra nordliga landslagsryttare

Vendela Näslund är en av fyra unga landslagsryttare från de nordligaste delarna av Sverige. Övriga är Wilma Marklund, Liv Dagertun och Fanny Blanck som samtliga tävlar för Piteå RK.

Med ponny har Vendela bland annat hoppat final i inomhus-SM i Helsingborg och vunnit B-finalen utomhus 2018 med Munsboro Kilroy. Hon har flera placeringar i både inomhus- och utomhus-SM för children.

I fjol var hon i Belgien, Danmark, Holland och Norge och hoppade 1,20 och 1,30. Det blev flera fina nollrundor, vilket gav mersmak.
– 2019 toppade när vi tog brons i lag på Nordiska Mästerskapet i Danmark, säger Vendela.

Imponerande utsikt

Vi träffar Vendela och mamma Johanna hemma på Bergnäsgården som ligger strax intill kommunens högsta topp Fnöskberget. Utsikten är imponerande med slalombacken i Malå och en stor vindkraftspark som tornar upp sig i fjärran. Snön ligger djup trots att det knappt varit vinter på andra håll i vårt avlånga land.

När man bor som vi gör är det skönt att ha en egen hovslagare, de är svåra att få tag på.

Johanna Näslund

Här bor familjen på en gård som de byggt ut själva under årens lopp. I dag är det mesta anpassat efter hästarna. Många hagar, en nästan ny skrittmaskin och en utebana med belysning. Även pappa Fredrik är engagerad i hästarna — han har utbildat sig till hovslagare.
– Förutom att han skor våra hästar vill andra ha hans hjälp. När man bor som vi är det skönt att ha en egen hovslagare, de är svåra att få tag på, säger Johanna.

Andra problem med att bo här är när veterinär behöver tillkallas akut. Det tar tid att ta sig till Bergnäsgården och Johanna och Vendela måste klara så mycket som möjligt själva.

Men trots att det är långt till södra Sverige, tävlingar och träningar finns det också fördelar med att bo i norr.
– Det är inte så mörkt – snön gör det ljusare – och inte lika lerigt som söderut och snön ger ofta ett bra underlag. På vintrarna går det därför bra att träna ute. Det är även billigare att bo och att ha en hästgård jämfört med söderöver, säger Johanna.

Familjen föder upp både ponnyer och hästar

På gården har de ungefär 15 hästar. Antalet växlar eftersom några säljs och andra tillkommer. Johanna föder upp både ponnyer och hästar. Ponnyerna önskar hon att hon hade startat med tidigare, så att Vendela hade haft glädje av dem.
– Målet är att få fram en bra stor häst till Vendela, en riktig stjärna. Det är bland annat därför jag håller på med uppfödning. Jag väljer inga dyra poppishingstar men vill ha bra blod och då kan det vara i ett senare led. Två av mina ston är dräktiga med Bravour som är efter Cornet Obolensky.

Vendelas bästa stora häst så här långt kallas för ”Hasse” (Super Hop JN f -09 e Hip Hop-National Zenith xx) och är en egen uppfödning.
– Han vill alltid göra sitt bästa, och han är vändbar och snabb. Galoppen är stor fast han själv inte är så hög – mankhöjden är 1,62. Han har ett väldigt stort hjärta, intygar Vendela.

Det är inte så mörkt och lerigt som söderut och snön ger ofta ett bra underlag.

Johanna Näslund

”Rut” (Springbreak Mobäckens f -08 e Calido I-Acord II, uppf Maria och HG Wiik) är den andra stora hästen Vendela tävlar. Även hon är lätt att vända och kan hoppa riktigt stora hinder.

Johanna har själv alltid tyckt att det varit roligt med hästar. Hon har tävlat upp till 1,30 och utbildat unghästar. Att rida många olika hästar med olika egenskaper är viktigt för hållbarheten som ryttare, har hon lärt sig.

Nu kan Vendela dra nytta av sin mammas kunskaper. Johanna åkte som aktiv långa vägar för att rida för de bästa tränarna och nu gör hon och Vendela detsamma.
– Vi far iväg till Skellefteå och tränar ungefär en gång i månaden. Det är 15 mil enkel väg, det går bra att åka. Ibland åker vi längre också. Kommer det bra tränare inom räckhåll för oss och det finns plats, då är vi med. Det är nyttigt att få någon annans ögon på sig och för hästarna är det social träning att komma till olika anläggningar.

Hittills har detta varit en framgångsrik strategi. Vendela har lyckats bra på tävlingsbanan.
– Vi kan häruppe, fast våra förutsättningar är annorlunda än söderut i Sverige, säger Johanna.

Jag vet hur mycket kunskap som krävs.

Johanna Näslund

På ridskolan i Malå, som Johanna och hennes kompisar genom namninsamling lyckades få till stånd när de var barn, finns ett ridhus. Dit åker de två gånger i veckan. Hemma på gården blir det ridning på utebanan. Hoppa går fint att göra när den är plogad. Lagom packad snö ger fast underlag utan att vara halt. Problem med is har de sällan, något som är vanligare närmare kusten. Inlandet får snö i stället för regn.

Ser ibland spår efter björn

Uteritter några gånger i veckan blir det också och då ser Vendela ibland spår efter björn.
– Vi har fina ridvägar här som man kan rida hur långt som helst på, säger hon.

Johanna menar att det går att göra mycket olika övningar med hästarna utefter vägen och framhåller att de har få problem med skador.

Kylan är inget bekymmer. En eller ett par veckor kan det vara minus 30 men annars ligger det runt minus 15 en vanlig vinter.

Familjen har funderat på att flytta söderut för att få närmare till träning och tävling men kommit fram till att det inte skulle fungera.
– Priserna är höga neråt landet och det skulle bli dyrt att köpa gård där. Vi bor billigare här och får lägga pengar på att resa i stället. Sedan får vi se vad Vendela vill göra om några år. Kanske vill hon jobba i ett tävlingsstall något år, men det är för tidigt ännu. Jag är rädd om henne, hon är ung, säger Johanna.

Vendela säger att hennes mål är att bli så bra som möjligt.
– Hon vill gärna gå fortare fram, hoppa högre och mera.  Men jag bromsar. Jag vet hur mycket kunskap som krävs, att det tar tid och inte är en enkel väg, säger Johanna.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2020.