Reportage
6 december 14:46
Ridsportplus

Granskning: Därför skenar kostnaderna för veterinärvård i Sverige

Stort reportageKostnaderna för veterinärvård har ökat kraftigt de senaste åren och avancerad hästsjukvård är betydligt dyrare i Sverige än i våra grannländer. Ridsport har tagit reda på varför.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

    För några år sedan började de höga veterinärkostnaderna ifrågasättas på allvar, bland annat av försäkringsbolaget Folksam, som jämförde priser på några vanliga smådjursbehandlingar 2015. En ny analys 2017 visade att priserna fortsatt att stiga.

    Varför? Frågan går till Evidensia, fristående hästkliniker, försäkringsbolag och inte minst till Konkurrensverket. Svaren handlar om höga personalkostnader och höga krav från djurägarna, men också om bristande konkurrens, ett försäkringssystem som indirekt medverkar till de höga priserna, samt luckor i lagen som gör att hästägare inte kan klaga på orimliga veterinärräkningar.

    Förändringar inom hästsjukvården

    De senaste tio åren har inneburit en omvälvning inom svensk hästsjukvård. ATG:s hästkliniker såldes till andra aktörer. ATG-klinikerna startade på 1980-talet med syfte att erbjuda en god hästsjukvård och bromsa prisutvecklingen; när de försvann blev riskkapitalbolaget Evidensia den stora aktören med nio kliniker och två hästsjukhus.

    Tillb4Tillb2Tillb3

    Jan Lindblom är avdelningschef för djursupport på Folksam. Han konstaterar att det svenska försäkringssystemet är en del av orsaken till prisökningen.

    – Vi har en väldigt hög försäkringsgrad på djur i Sverige jämfört med våra grannländer. Det har bidragit till att vi kanske har den bästa veterinärvården i världen, men också en betydligt dyrare veterinärvård än övriga länder.

    Jan Lindblom menar att försäkringsbolagen måste agera på olika sätt om inte kostnaderna för djurförsäkringar ska bli skyhöga.
    − Vi vill agera för en hållbar marknad och måste därför eventuellt införa flera tak i ersättningarna. Dessutom arbetar vi för en mer transparent prissättning från klinikernas sida.

    − Vi tror också mycket på möjligheterna med digitala veterinärtjänster, något som samtliga försäkringsbolag välkomnar. Om djurägare kan få kostnadsfri veterinärsupport via telefon och videosamtal tror vi att många besök hos veterinär kan undvikas, även om detta kanske främst gäller smådjur, säger Jan Lindblom.

    ”Märkt prisjustering”

    Folksam är det näst största försäkringsbolaget för djur. Störst är Agria, med uppskattningsvis närmare 60 procent av marknaden för hästförsäkringar.

    – Vi märkte en ordentlig justering av priserna för djursjukvård hos de stora aktörerna 2013. Sedan dess har ökningen planat ut hos dessa medan de små aktörerna har ökat något – men då från betydligt lägre nivåer, säger vd Agnes Fabricius.

    Agnes Fabricius.Foto: Agria
    Agnes Fabricius, vd Agria Djurförsäkring. Foto: Agria

    Det andra som har hänt under de senaste åren är att hästägarna har börjat använda sina försäkringar mer.
    − Varför djurägare uppsöker veterinär oftare i dag vet jag inte, men en tanke är att veterinärvården har utvecklats så att det finns ofantligt mycket mer att göra för att diagnostisera och behandla skador och sjukdomar. Det drar kostnader, säger Agnes Fabricius.

    SiffaSiffbSiffcSiff

    Det svenska försäkringssystemet och djursjukvården är kommunicerande kärl, på gott och ont. Genom försäkringssystemet slussas pengar in i djursjukvården, som därmed kan utvecklas, men samtidigt blir dyrare.

    – Ser man det ur djurens perspektiv är det väldigt bra. Med den moderna tekniken och dagens kunskap kan vi förbättra livet för fler djur. Det är ingen slump att svensk veterinärvård är bland de främsta i världen. Det hänger ihop med att vi har en lång tradition av att försäkra våra djur och har en djursyn som är bättre än i många andra länder.

    Granskar fakturor

    Samtidigt tar Agria sin del av ansvaret för att vaka över prisutvecklingen, säger Agnes Fabricius.

    − Vi granskar fakturor från veterinärer. Så fort vi ser en kostnad som vi blir frågande till ringer vi veterinären och tar diskussionen. Vi besöker också regelbundet kliniker och för en dialog om priser och behandlingar.

    Så fort vi ser en kostnad som vi blir frågande till ringer vi veterinären och tar diskussionen.

    Agnes Fabricius skulle gärna se att veterinärerna har transparenta prislistor.
    − Det har vi efterlyst länge. Det borde vara en självklarhet. Det ska vara lätt för konsumenten att göra sitt val.

    Agnes Fabricius kan också bekräfta att veterinärvården för hästar är billigare i våra grannländer.

    − Vi är marknadsledande inom hästförsäkringar i både Norge och Danmark, och i Danmark är kostnaden för en medelskada tio procent lägre än i Sverige. I Norge ligger det på fyra-fem procent lägre nivå.

    − Vi får ofta frågan om det är okej att använda sin försäkring på en klinik i ett annat land. Grunden för att få använda sin försäkring i annat land är densamma som i Sverige och följer våra svenska villkor.
    − Jag uppmanar hästägare att ta in offerter inför exempelvis en icke akut operation innan de bestämmer sig för vilken klinik de ska anlita, säger Agnes Fabricius.

    Vetlöner

    När Ridsport tar kontakt med några av landets fristående hästkliniker, utanför Evidensia, och ställer frågan om varför svensk hästsjukvård är så dyr, handlar svaren till stor del om personalkostnader.

    − Det dyra är akutvården och stationärvården, alltså vård av djur som står uppstallade efter en operation eller annan behandling, säger Marjaana Alaviuhkola, ägare av och vd för Hallands djursjukhus, där flera hästkliniker ingår.

    − Så fort du ska ha akutvård och operationer som kräver eftervård blir det dyrt, eftersom det kräver mycket personal som ska finnas tillgänglig dygnet runt. Det är mer lönsamt att ha en liten klinik som gör hältutredningar på dagtid under vardagar.

    Få aktörer ger liten konkurrens

    Marjaana Alaviuhkola konstaterar att det är ett fåtal aktörer som tar emot akuta fall på jourtid.
    − Dessa har också funnits länge, bara någon enstaka har tillkommit. Utan nya aktörer blir det ingen priskonkurrens.

    − Vi borde hitta en lösning där hästpraktiserande veterinärer är med och betalar för att det finns kliniker som erbjuder akutvård och operationer. Veterinärer som inte själva kan ta emot jourfall borde bidra till att deras kunder kan få vård även efter klockan fyra. I England finns ett sådant system, säger Marjaana Alaviuhkola.

    Dressyr
    ”Vi borde hitta en lösning där hästpraktiserande veterinärer är med och betalar för att det finns kliniker som erbjuder akutvård och operationer” säger Marjaana Alaviuhkola. Foto: Roland Thunholm

    Hallands djursjukhus får ihop ekonomin genom att både ha kliniker med hältutredningar och annan planerad vård, samt att ha akutverksamheten i Slöinge.
    − Det vore svårt för oss att bedriva jourverksamheten utan filialerna som gör vardagsjobbet och som kan remittera till Slöinge, säger Marjaana Alaviuhkola.

    Inga prislistor på siten

    Tidigare har bristen på legitimerade djursjukskötare lyfts fram som ett problem, eftersom det skulle driva upp lönerna för den gruppen. Marjaana Alaviuhkola ser inte det som någon stor fara.

    − Det är få kliniker som söver hästar, och därmed måste ha legitimerade djursjukskötare. Just nu är det inte bristen på legitimerade djursjukskötare som är en kostnadsdrivande faktor i sig. Det är det totala behovet av mycket, och högutbildad, personal.

    Hallands djursjukhus har inga prislistor på sin hemsida.
    − Vi försöker lära våra veterinärer att vara tydliga och ge en ungefärlig kostnad för olika behandlingar.

    Skulle ni kunna publicera prislistor?
    − För hästbesiktning och vaccinationer är det inga problem. Vi borde nog också kunna publicera en del andra prisuppgifter för planerad vård, med reservation för att det aldrig går att säga exakt på kronan. Men det jag ser som mest angeläget är att informera om vad kostnaden kan väntas bli i akuta lägen, så att kunden vet vad den har att räkna med, säger Marjaana Alaviuhkola.

    Fem redo dygnet runt

    Hallands djursjukhus i Slöinge erbjuder inte akutsjukvård med möjlighet till operation dygnet runt. Det finns bara på fem hästkliniker i Sverige, Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala, Evidensias specialisthästsjukhus i Helsingborg och Strömsholm, Mälarens Hästklinik i Sigtuna, samt på Husabys hästakut i Skara.

    − Vi utvärderar hela tiden ekonomin i akutverksamheten, säger Henrik Nyberg, veterinär och en av delägarna i Husaby Hästklinik som driver akuten.
    − Jour dygnet runt är inte en verksamhet som är attraktiv för oss som klinik, varken ur arbets- eller ekonomisk synvinkel. Vi har beslutat att ta detta ansvar för våra kunder och patienter.

    Blå_akutmottagningen_lg-19
    Fem svenska kliniker erbjuder akutsjukvård med möjlighet till operation dygnet runt. Foto: Lottapictures

    Höga personalkostnader

    Precis som Hallands djursjukhus vd pekar Henrik Nyberg på de höga kostnaderna för att ha veterinärer och teknisk personal beredda dygnet runt.

    − Vi måste exempelvis schemalägga tre veterinärer och tre teknisk personal, plus bakjour, för att klara en helg oavsett om vi har några patienter eller inte, säger han.
    − Arbetstidslagarna gör att vi måste schemalägga ledigheter på vardagar efter jour, vilket stör det dagliga schemat med nackdelar för den polikliniska verksamheten.

    Inkomsten från jourfallen måste också täcka kostnaden för att ha personal och utrustning stand by dygnet runt.

    Henrik Nyberg poängterar att jourens alla kostnader måste finansieras av intäkterna från jourfallen.

    − Man betalar alltså inte bara för den tid som hästen behandlas. Inkomsten från jourfallen måste också täcka kostnaden för att ha personal och utrustning stand by dygnet runt.

    ”Undersökningar inte jämförbara”

    Husaby hästklinik har inga prislistor på sin hemsida.
    − Det beror på att kvaliteten på undersökningar och utrustning inte är jämförbara. Vid hältutredningar har vi exempelvis två lameness locators, en databearbetad bedömning av hältor för ökad kvalitet och säkerhet, vi har ultraljudsmaskiner som ligger i miljonklassen och specialutbildade veterinärer som utför undersökningarna.

    Henrik Nyberg menar också att en röntgenundersökning av framför allt rygg och hals med den vanliga, mindre kostsamma utrustningen inte går att jämföra med den kvalitet som en dyrare utrustning ger.
    − Det går däremot utmärkt att resonera om och få information om priserna vid telefonkontakt och bokning.

    Evidensia dominerar

    Svensk hästsjukvård har upplevt en genomgripande förändring i och med riskkapitalbolaget Evidensias intåg 2012.

    I dag har Evidensia elva hästkliniker och två specialisthästsjukhus, och är den dominerande aktören. Det senaste tillskottet är Ugglarps Gård i Ängelholm, med veterinärklinik för både smådjur och häst.

    − För min privata del handlade försäljningen om flera saker. En stor del är den hårdnande debatten där man som enskild veterinär står ganska ensam mot drev i sociala medier, säger Carin Strand som driver Ugglarp.

    − Vi veterinärer framställs som pengahungriga när vi tjänar långt under vad liknande yrkesgrupper har med motsvarande utbildning. Det har helt enkelt fått mig och många med mig att tappa en del av glädjen med yrket, säger Carin Strand.

    − Den andra biten är ensamheten och ansvaret man har som egenföretagare. I 20 år har jag i princip varit utanför det sociala skyddsnätet och jobbat betydligt mer än 40 timmar i veckan, och långt över laglig övertid. Att oroa sig för de anställdas trygghet och att alltid sätta sig själv sist sliter ut en. Att nu få släppa mycket av företagandet och fokusera på veterinärbiten känns som ett lyft.

    Ser fördelar

    Carin Strand ser att kliniken kan vinna många fördelar som en del av Evidensia.
    − Vi slipper ifrån mycket administration och får marknadshjälp. Att få inköpsstöd och vara stark emot leverantörer minskar kostnaderna markant.

    − Dessutom får Evidensias personal vidareutbildning och tillgång till ett stort nätverk med internationell kompetens.

    Att Evidensia växer sig allt starkare ser inte Carin Strand som ett problem.
    − Branschen är fortfarande rik på privata kliniker och flera nya startar, så jag tror inte att det blir brist på konkurrens.

    Ugglarp kommer även i framtiden att kunna sätta sina egna priser, men om priserna ska publiceras eller inte får Evidensias ledning avgöra, förklarar Carin Strand. Hon påpekar dock att det inte är så lätt att jämföra priser.

    − När du gör en jämförelse av exempelvis operationer, kontrollera vad som ingår när det gäller bandagematerial, mediciner, eventuell uppstallning och återbesök.

    Prosex

    Vill bygga

    medlemsägt djursjukhus

    En insamling pågår för att bygga upp ett medlemsägt djursjukhus. Personerna bakom satsningen lovar att medlemmarna ska få veterinärvård till ett betydligt lägre pris än hos andra.

    Robin Hoods djursjukhus är namnet på företaget som ska bygga upp det nya djursjukhuset. Nyttjanderätter säljs för 5 000 alternativt 10 000 kronor styck.

    – Vi räknar med att kunna hålla mycket lägre priser då vi inte har några aktieägare att dela ut vinster till. Detta blir ett djursjukhus för medlemmarnas nytta, säger Alexander Engdahl, som tillsammans med Bettan Sjögren är de drivande krafterna i satsningen.

    På hemsidan står redan prisexempel, trots att varken pengar eller djursjukhus finns.

    Grundarna har uppskattat att det kostar ungefär 20 miljoner kronor att bygga ett sådant djursjukhus som de vill ha, med smådjursvård och hästsjukvård.
    − Vi har fått in en del redan och vi har inte satt någon tidsbegränsning, säger Bettan Sjögren.

    Merparten av pengarna tillbaka

    Om det inte skulle bli något bygge, eller om medlemmar ångrar sig, betalas merparten av pengarna tillbaka.

    En advokatbyrå håller nu på att ta fram ett avtal där pengarna för nyttjanderätter går in på ett depositionskonto – den som ångrar sig kan få tillbaka 90 procent av sina pengar, medan övriga 10 procent går in som rörelsekapital i företaget.

    De två initiativtagarna har ingen tidigare erfarenhet av att bedriva djursjukvård.
    − Att planera och utveckla ett djursjukhus kräver inte att man är veterinär, och vi kommer att ha anställda med rätt kompetens inom alla områden. Exempelvis kommer en eller två veterinärer att ansvara för utformningen av kliniken under byggtiden, säger Bettan Sjögren.

    Expandera

    Så svara Evidensia

    Så vad säger då den stora aktören själv? Ridsport har ställt ett antal frågor till Evidensia, som har valt att besvara dem skriftligt via Maria Hofling, internkommunikatör.

    Maria Hofling, Evidensia
    Maria Hofling, Evidensia.

    Vad ser ni för orsaker till att kostnaderna för hästsjukvård ökar?
    ”Dagens hästägare söker ofta hjälp på ett tidigt stadium, de söker hjälp så snart hästen har drabbats av ett problem. En annan anledning är att både diagnostik och behandlingsmetoder har utvecklats vilket har gjort att man har möjlighet göra fler undersökningar som ger säkrare diagnostik. Därmed har man möjlighet att behandla fler tillstånd. Fler och fler häst-ägare efterfrågar detta.”.

    Vad gör ni för att hålla nere kostnadsutvecklingen?
    ”Vi har utvecklat tjänsten djurvårdguiden.se, en tjänst som liknar 1177 vårdguiden. Syftet är att ge djurägare tillgång till fakta och goda råd om de vanligaste problem som olika djurslag drabbats av, tillsammans med information om vad djurägaren själv kan göra. Vi sprider också kunskap genom att hålla clinics vid våra kliniker. Vi gör även mer konkreta saker som att pressa priserna på inköp och dela smart på resurser. Vi letar även lösningar för att arbeta mer effektivt. Ett exempel är vår växande ambulerande verksamhet.”

    Evidensia har även verksamhet i Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien.

    Hur motiverar ni priserna i Sverige?
    ”Arbetskraften är dyrare här. Vi har också andra arbetstidsregler än i andra länder.” … ”Ytterligare en anledning är den höga kvalitet vi håller i Sverige. Vi har arbetat målmedvetet med hygien under många år och har tack vare det ett gott resistensläge med få infektioner av resistenta bakterier. I Sverige är det lag på att vissa undersökningar och behandlingar måste utföras av legitimerad djurhälsopersonal. Det gör att kvaliteten blir hög, men också att prislappen blir högre än i andra länder där mindre kvalificerad personal får utföra samma arbetsuppgifter.”

    Flera hästkliniker inom Evidensia har hörsammat Konkurrensverkets uppmaning om att publicera prislistor. Men det är inte för att tillmötesgå Konkurrensverket utan för att kunderna har frågat efter det, svarar Evidensia. Men det är långtifrån allt som finns med. Det mest kostsamma – akuta operationer och stationär vård – kommer inte att dyka upp på Evidensias prislistor.

    Varför finns inte detta med?
    ”De behandlingar som vi har lagt ut är sådana som är förutsägbara och inte varierar från patient till patient.”

    Evidensia fick också frågor om den kostsamma akutsjukvården. Liksom de andra klinikerna svarar de att det är beredskapen dygnet runt som kostar. Frågan om vad som kan göras åt de höga kostnaderna för akutvården väljer Evidensia att inte svara på, trots påstötning.

    Ingen diskussion

    Listan på orsaker till de höga veterinärkostnaderna är lång, förslagen på åtgärder är inte lika många.

    Ett av förslagen handlar om att hitta ett sätt att fördela kostnaderna för den dyra akutsjukvården. Men vem skulle kunna driva ett sådant förslag?

    Frågan går till Stefan Johanson, vd för Hästnäringens Nationella Stiftelse HNS. Han är inte främmande för att HNS tar upp diskussionen.
    − Vi hade den här problematiken på agendan för några år sedan. Vi bjöd in Agria till vår styrelse, men fick då inte bilden av att det här var ett stort problem, och just nu förs ingen diskussion inom HNS kring frågan.

    HŠst
    Stefan Johansson, HNS. Foto: Roland thunholm

    Stefan Johanson säger dock att HNS kan lyfta frågan, om hästorganisationerna så vill.
    − Men i dagsläget ser vi inte att frågan har den prioriteten att den finns på vår agenda, och vi har heller inte avsatt några resurser för att arbeta med den.

    Enkät med hästägare:

    Åker du med dina hästar till veterinären för ofta?

    Dagens hästägare söker hjälp av veterinär snabbt, i stället för att avvakta lite. Dessutom efterfrågar de dyra behandlingar med moderna metoder. Det anger Evidensia som ett skäl till att veterinärkostnaderna skjuter i höjden.

    Ridsport frågade fem hästägare om det stämmer.

    Åker du med dina hästar till veterinären för ofta?

    Enkät Veterinärvård.
Foto: Anna Nyberg

    Elisabeth Stjerna, Hjo. Har sex hästar och ponnyer i stallet.
    – Jag föredrar regelbundna checkar, innan hästen blir för dålig. Då hittar man problemen tidigt och kan hålla nere kostnaden. Visst är det dyrt med veterinärvård men man får också se till vad utrustningen kostar.

    Enkät Veterinärvård.Foto: Anna Nyberg

    Catharina Björklund, Essunga. Har två ponnyer i stallet.
    – Vi anlitar veterinär mer nu än för ett antal år sedan, men jag tycker inte att vi har överutnyttjat det. Vid en utredning finns det en viss gång som veterinärerna följer, och sedan kan det bli flera behandlingar med återbesök. Då kostar det därefter.

    Enkät Veterinärvård.Foto: Anna Nyberg

    Marie Krafft, Nödinge. Har fem ponnyer i stallet.
    – Jag försöker vänta innan jag åker till veterinären. Om ett veterinärbesök ändå landar i att hästen ska vila i tre veckor kan jag lika gärna prova att låta den vila innan jag åker dit.
    – Veterinärbesök kostar, men i förhållande till vad man får tycker jag ändå inte att det är dyrt.

    Enkät Veterinärvård.Foto: Anna Nyberg

    Jesper Ohlin, Mariestad. Har sex egna hästar och ponnyer i stallet, samt inackorderingar.
    – Vi är sällan hos veterinären, men vad jag hör av andra hästägare är det många som åker till veterinären i tid och otid, och det överutnyttjandet driver upp kostnaden för försäkringarna.
    – Jag skulle önska att försäkringsbolagen ställde högre krav på vad som ska ersättas, och att det skedde mer konkurrensutsättning av klinikerna.

     

    Enkät Veterinärvård.Foto: Anna Nyberg

    Christina Palm, Göteborg. Har två ponnyer i stallet.
    – Vi har en equiterapeut som regelbundet går igenom ponnyerna, och förebygger problem genom att tidigt hitta låsningar. Jag hade gärna sett att försäkringsbolagen ersatte även förebyggande insatser.

     

    Expandera

    Stora kostnader

    för att starta djursjukhus

    Att ett djursjukhus startas från noll är ovanligt. Det vanliga är att en mindre klinik sakta men säkert växer sig större.

    Johanna Habbe är ordförande i Företagande Veterinärers Förening, en sammanslutning som tillhör Sveriges Veterinärförbund. Bland hennes kolleger finns några som planerar att bygga ett lite större djursjukhus.

    − Prislappen på att bygga nytt ligger på minst 10 miljoner, eller kanske snarare 30 miljoner i ren byggkostnad. Sedan tillkommer verksamhetsspecifika inventarier och utrustning. Allt detta ska kunderna vara med att finansiera, utöver vad själva vården kostar, säger hon.

    − Flera av mina kollegor poängterar dessutom att det är en sak att bygga ett djursjukhus, en annan att sedan driva det. Ett stort djursjukhus kräver mycket personal, och mycket personal kräver kompetent och verksamhetsinsatt ledning för att fungera. En inte alltid så enkel ekvation, säger Johanna Habbe.

    Pengar
    ”Prislappen på att bygga nytt ligger på minst 10 miljoner, eller kanske snarare 30 miljoner i ren byggkostnad”, säger Johanna Habbe. Foto: Istock
    Expandera

    Konkurrensverket:
    Försäkringsbolagen har ett särskilt ansvar

    Försäkringsbolagen är långt ifrån ensamma om att kritisera kostnadsutvecklingen inom djursjukvård.

    I somras kom en rapport från Konkurrensverket, som konstaterar att djursjukvårdsbranschen har ökat sin omsättning med 38 procent bara de tre senaste åren. ”Av våra undersökningar framkommer en samstämmig bild att kostnaderna skenar inom djursjukvården”, skriver Konkurrensverket i rapporten.

    Där uppmärksammas också att djurägares utgifter, veterinärkostnader inräknade, ökat med 160 procent mellan 2000 och 2014, enligt SLU. Kostnadsökningen för veterinärvård är en av anledningarna.

    Konkurrensverket konstaterar, precis som Jan Lindblom på Folksam, att den höga benägenheten att försäkra djuren är en faktor i detta. Svenskarna är bäst i Europa på att försäkra sina husdjur – 2017 köpte svenskarna djurförsäkringar för närmare fyra miljarder kronor och drygt 2,6 miljarder betalades ut i skadeersättningar.

    Leif Nordqvist_original
    Leif Nordqivst, Konkurrensverket.

    Höjda premier en följd

    Konkurrensverket menar att den höga försäkringsgraden ger försäkringsbolagen ett särskilt ansvar att försöka påverka kostnadsutvecklingen. Annars blir följden ännu högre premier eller högre självrisker.

    Konkurrensverket noterar också att de olika aktörerna på marknaden inte är ense om vad som har orsakat kostnadsökningarna. Dialogen är bristfällig mellan djursjukvården och försäkringsbolagen och det verkar som om försäkringsbolagen hanterar kostnadskontrollen genom att försäkringarna har undantag för stora delar av djursjukvården i stället för att angripa det grundläggande problemet med kostnadsutveckling.

    ”En uppenbar risk är att efter hand kommer allt mer att undantas”, skriver Konkurrensverket.

    Svårt att jämföra

    Konkurrensverket noterar också att det är svårt att jämföra priser:

    ”För veterinärklinikerna vore det enkelt att uppge tydliga riktpriser på sina hemsidor, precis som alla andra branscher gör sedan länge. Transparenta priser skulle innebära en naturlig prispress – för kundernas bästa”.

    Slutligen konstaterar Konkurrensverket att lagstiftningen är ett problem, eller snarare bristen på lagar som skyddar djurägarna. Normalt gäller konsumenttjänst-lagen vid köp av tjänster, men affärer med levande djur är undantagna. Det går inte heller att klaga på en veterinärvårdsbehandling hos Allmänna reklamationsnämnden. Konsumentskyddet skulle stärkas om konsumenttjänstlagen även gällde behandling av levande djur, menar Konkurrensverket.

    − Ta en sak som avlivning, som är väldigt emotionellt och jobbigt för alla, säger Leif Nordqvist på Konkurrensverket, en av författarna av rapporten.

    − Vi menar att veterinärerna skulle bli skyldiga att avråda från fortsatt behandling om djursjukvården omfattades av konsumenttjänstlagen, säger han.

    Källa: Rapport 2018:1, Konkurrensverket


    Reportaget publicerades första gången i Ridsport 23/2018.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 132 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar

    Ridsport digital

    Nu från endast 39:-