Reportage
5 december 2022 19:19

Ridsport Play: Framgång föder framgång

MakthavareHennes hästar har vunnit OS-guld, bragdguld och VM-guld. Med H&M i ryggen är Charlotte Söderström en av svensk ridsports främsta stöttepelare.

Farfar sa ofta ”nöjd är ett jävla ord”. För honom handlade allt om att ständigt försöka förbättra och utveckla sig. Och det tankesättet har levt vidare i familjen.

Det berättar Charlotte Söderström om sin farfar, H&M-grundaren Erling Persson, i en tidningsintervju. Själv sitter hon inte heller nöjd, även om hon inte kunde varit stoltare över allt det som hennes guldhästar H&M All In och H&M Indiana har åstadkommit med sina ryttare. Inte minst det senaste året.
– Du tror inte att det går att upprepa. Det är så otroligt svårt och så många som ska få ihop det. Hästarna ska vara i form och det är många rundor, och ändå lyckas de göra det igen. Men framgång föder framgång och bevisligen är de oerhört starka. Det är nästan som att de är okrossbara, säger Charlotte Söderström om de svenska VM-gulden i Herning.

Jobbigt att gå banan

Arch_09
I dag arbetar Charlotte Söderström på H&M:s sponsoravdelning, annars hade drömyrket varit läkare. Foto: Lars Jansson

Hon var på plats, men till skillnad från andra som hade chansen undvek Charlotte att gå ner och titta på de storslagna VM-hindren.
– Jag tycker det är jobbigt att gå banan när jag ska titta på det live. Jag vill inte tänka på hur stort det är, det är nästan som att jag skyddar mig själv genom att inte känna på hindren.

Mycket av försnacket inför VM kretsade kring ”den bevingade hästen”, och när det slutligen var All In som fick åka riktades mycket uppmärksamhet mot den bruna lilla valacken. Med bommarna som föll i sista rundan handlade följaktligen en del av eftersnacket också om All In och hans framtid på tävlingsbanan.

Farfar sa ofta att ’nöjd är ett jävla ord’. För honom handlade allt om att ständigt försöka förbättra och utveckla sig.

Att All In-eran inte är över ännu visade valacken nyligen på anrika Spruce Meadows, där han med skor på fötterna gick felfritt i den inledande 1,50-klassen på den gigantiska gräsarenan. I den stora Grand Prixen föll en bom i första rundan och ytterligare några föll i andra. Icke desto mindre blev All In och Peder Fredricson bästa svenska ekipage med en elfteplats.
– Det är klart att jag och Peder pratar om Allans framtid på tävlingsbanan, den är ju ganska begränsad. Man måste ändå inse att mycket är en bonus. Där är vi väldigt överens om att man måste vara lyhörd för hans signaler. Han har en otrolig överkapacitet som vi inte vill utnyttja, utan han måste få sluta på topp. Efter allt han har gjort känns det viktigt. Sedan får man heller inte vara rädd för ett misslyckande om han känns bra, vilket han gör nu, säger Charlotte.

Arch_01
På Stuteri Arch finns det tre grupper med hästar: avelsston och unghästar, tävlingshästar samt pensionärer och förtidspensionärer. Foto: Lars Jansson
Arch_04
”Jag är lite en ’all or nothing’-person, att bara motionsrida är inget för mig. På det här viset känns det som att jag har hittat en bra modell för att vara i sporten utan att utföra den”, säger Charlotte. Foto: Lars Jansson

Allan får bestämma takten

Hon är trygg i att alla runt All In är på tårna för att säkerställa att han är i toppskick.
– Vi tar en tävling i taget och han kontrolleras ständigt. Peder är så enormt noga med honom och alla sina hästar. Han har hela tiden koll på hur Allan mår, och att han är fräsch och piggelin. Samtidigt har vi en tät dialog kring honom. All In är inte så förtjust i inomhustävlingar, så där kan vi dra ner. Men vi tar det allt eftersom.

Berättelsen om hur Charlotte och Peder fick nys om All In, som vid första anblicken både verkade oansenlig och för liten, är känd sedan länge. Snabbt blev de varse om All Ins sällan skådade power men också om hans mycket speciella karaktär. Genom åren har det pratats om hans flyktinstinkt och magproblem, där det senare slutade i en bukoperation efter OS-silvret i Rio. Under igångsättningen såg den lilla stjärnan ut som en lurvig ponny, och en hel värld har förundrats över framgångssagan fram till nu.
– Det har varit en riktig berg-och-dalbana om man ser tillbaka. De ofrivilliga viloperioderna och svackorna hade vi definitivt kunnat vara utan, säger Charlotte.
– Det har varit mycket med magen, förmodligen kopplat till hans krubbitande. Peder har absolut inte velat sätta på honom en krubbitarrem, utan hittat andra lösningar. Dels går Allan ute i hage hela dagarna, dels finns det inga kanter i boxen som han kan få tag i. När de är på tävling sätter de också upp skydd, så att han inte kan bita tag i något och snappa luft.

C31bc241-0d02-4bea-b6c6-948f412f62d7
Charlotte Söderström framhäver gärna hästskötarnas betydelse. ”Lina känner Indie utan och innan”, säger hon om Lina Andersson och Indiana (bilden).

Beundrar hästskötarna

Charlotte framhäver återigen teamet runt All In, särskilt de som genom åren har stått den känsliga valacken närmast.
– Nu har han Alva (Svensson, reds anm)som följer honom hack i häl, innan var det Malin Henlöv i många år. Allt är så professionellt skött på Grevlunda och han har alltid varit omgiven av klippor. Jag beundrar verkligen hästskötarna som kuskar världen runt för att se till att hästarna mår sitt allra bästa.
– Lina (Andersson, reds anm), som är Indianas hästskötare, är också en stor del av framgångarna. Hon känner ”Indie” utan och innan.

Jonas Tornell, tidigare landslagsveterinär, har också varit enormt betydelsefull för alla Charlottes hästar genom åren.
– Han har ställt upp i alla lägen, och alltid med ett otroligt engagemang och intresse.
Ibland får hon nästan nypa sig i armen när hon ser tillbaka på resan med sina guldvinnare och deras numera världsstjärnor till ryttare.
– Vi känner varandra väl och har nästan blivit som en liten familj. Vi har väldigt stor respekt för varandra, säger Charlotte som hyser stort förtroende för både Peder Fredricson och Malin Baryard Johnsson.
– Indiana har stundtals varit galen, och det är så coolt att Malin har låtit henne ha kvar lite av det galna. Jag tror det har varit ett vinnande koncept, säger Charlotte om superstoet.
– Hon mår bra av att gå ganska mycket, hon blir ofta lite bättre då. Malin har ett väldigt bra upplägg för henne och hon kollas också efter varje tävling. Peppar, peppar, har det aldrig varit något. Hon är stark som en oxe. Det får man vara glad för, det är inte helt självklart.

Det har varit en riktig berg-och-dalbana om man ser tillbaka.

När det kommer till All In är Charlotte nästan lika förtrollad som fansen.
– Allan gör mig fortfarande lite starstruck. Även när jag bara ser honom i boxen.

Arch_10
Mamma Pamela Persson, Charlotte Söderström, beridaren Filip Ågren och stallchefen Kirsti Hautala håller alla till på Bjärehalvön på sommaren. Foto: Lars Jansson
Arch_06
Daglig visitering och koll på hur hästarna rör sig är viktiga nycklar till att hålla hästarna friska på Stuteri Arch. Foto: Lars Jansson

Tillbaka till ”nöjd är ett jävla ord”, som Charlotte har fått med sig av sin farfar. Guldkonfettin till trots pågår ständigt jakten på unga hopptalanger som kan bli nya OS- och VM-vinnare. Mellan alla körningar till tennisträningar och matcher med de tre barnen, Charlotte spelar själv också, och jobbet på H&M:s sponsor-avdelning blir det mycket skärmtid.
– Jag brukar sätta timer när det är klasser jag vill titta på. Jag tittar också mycket på sociala medier, berättar Charlotte, som även får en del tips.

Svårt att hitta lovande unghästar

När tillfälle ges kan hon sitta en hel dag tillsammans med Stuteri Archs beridare Filip Ågren eller mamma Pamela Persson och leta efter något som sticker ut i unghästklasserna i Falsterbo eller varför inte i Arezzo. Det var också här som Charlotte fick ögonen på Indiana.
– Senast i Arezzo satt vi nonstop i tre dagar och prickade för hästar. Dag två skalades listan ner till lite färre och därefter frågade vi vilka som var till salu. Många var inte till salu och när de var det provred vi. Antingen var de inte bra eller så gick de inte igenom besiktningen. Att köpa lovande unghästar är inte lätt, säger Charlotte.

Fakta

Filip Ågren

Arch_13
Filip Ågren Foto: Lars Jansson
  • Namn: Filip Ågren.
  • Ålder: 26 år.
  • Bor: Lilla gården på Haga Gård.
  • Familj: Mamma Karin och pappa Arne.
  • Gör: Beridare på Stuteri Arch sedan 2018.
  • Bakgrund: Har ridit ett ponny-EM, två junior-EM och ett YREM, de tre senare med familjeuppfödningen Cardina (SWB sto f-03 e Cardento-Diamond). Cardina har fått ett embryoföl med Enelzkey SR som far.
  • Förebilder: Jag har lärt mig mycket om grundridning av Pether Markne, som jag tränat mycket för med Cardina, och Jens Fredricson, som varit min mentor.

Vad tittar du efter?
– Dels måste känslan för ryttaren vara bra, det kan inte jag avgöra. Dels vill man se framför sig att den hoppar en jättekombination på ett mästerskap. Det handlar också om att man tror att den kan hålla för träning, och att den inte är alltför knepig. Det är lätt att frestas till att köpa häftiga hästar som är lite knepiga, men det är inte alltid det bästa.

Att försöka hitta en ny Allan eller Indiana är inte rätt väg att gå, menar Charlotte.
– Jag tror att man gör sig själv en otrolig otjänst om man stirrar sig blind och försöker hitta någonting liknande, men jag har alltid gillat den typen av explosivitet. Indiana har ett sådant enormt avstamp, det bara smäller till. Allan är mer kattlik, men han är också vansinnigt snabb från marken. Du hinner knappt se hans språng. Bägge två är helt unika och i kombination med Malin och Peder är de helt fantastiska.

Allan gör mig fortfarande lite starstruck. Även när jag bara ser honom i boxen.

Senaste tillskottet i stallet är Chacman, en 4-åring efter Chacoon Blue-Cashman, som Charlotte fattade tycke för när hon såg en Instagramfilm från danska Absolute Horses.
– Han har en otrolig spänst, han är kvick och har en härlig karaktär. Samtidigt är det svårt med 4-åringar. De kan se helt magiska ut och sedan vet man inte alls, och ibland är det tvärtom.
Charlotte har även ropat hem ett mycket speciellt embryo, nämligen en helsyster till All In. På samma sätt som hon drogs till Indiana för att hon delar stam med All In, gick det inte att låta bli den här gången heller. Embryot är inplanterat i ett franskt travarsto som står hos det svenskägda stuteriet Haras de Prepinson i Belgien, som samarbetar med Grevlunda.
– Vi kollade precis upp det och det lever och frodas. Om allt går vägen ska det lilla flickebarnet titta ut redan i februari. Det var också därför vi kände att vi inte ville ta hit stoet, och få ett föl som sladdar runt mitt i den skånska vintern, säger Charlotte.

Arch_08
På Stuteri Arch är alla överens om att hästarna får ta tid på sig om det behövs. Foto: Lars Jansson
Arch_03
Unghästarna kollas noga. Alla uppfödningar röntgas och eventuella benbitar plockas bort. Foto: Lars Jansson

Föder upp med mamma Pam

Parallellt med talangjakten driver Charlotte och Pam även Stuteri Arch tillsammans ‑ hjärteprojektet som tog vid när Charlotte själv lade ridstövlarna på hyllan med landslags-meriter i bagaget. Utgångspunkten var de tävlingshästar som mor och dotter inte hade hjärta att sälja. Edith, Spanish Arch, Callinka och Ida Cara hette stona som lade grunden och 2000 föddes det första fölet, Call Me Tom, med Edith (efter Renville) som mor och Cortez som far.
Innan Edith blev mamma gick hon med Charlotte i juniorlandslaget.
– Edith var jätteliten och jättestark med ett jättehjärta. Hon hoppade egentligen över sin förmåga, men på något sätt lyckades vi ändå flyga runt över hindren. Mamma tog lastbilskörkort för att kunna köra runt med oss på olika tävlingar i Europa. Det tycker jag är starkt. Vi kamperade mycket ihop och hade väldigt kul tillsammans, berättar Charlotte.

På den tiden var det bara hästlivet som gällde och efter gymnasiet tog Charlotte med sig två hästar till England för att träna hos Andy Austin i ett år.
– Jag fick klara mig ganska mycket själv och bodde i ladan över en box. Det var som en liten holk med en stege upp. Det fanns inget varmvatten och på vintern fick man vänta tills ledningarna hade tinat innan det kom något vatten alls. Jag minns att jag frös så fruktansvärt mycket, för det var så rått. Det fanns inte heller något ridhus, utan det var uteridning året runt som gällde. Det var ett märkligt år men det var väldigt lärorikt och nyttigt.

Mamma tog lastbilskörkort för att kunna köra runt med oss på olika tävlingar i Europa.

Så småningom kom det ett naturligt avbräck när Charlotte flyttade utomlands för att börja plugga. Hon klev sedan in i familjeföretaget och bildade även familj, där äldsta dottern Siri ironiskt nog är allergisk mot hästar.

Fakta

Stuteri Arch

  • Första stoet betäcktes 1999.
  • Verksamheten bedrivs på Haga Gård på Bjärehalvön utanför Båstad.
  • Stallchef är Kirsti Hautala med mångårig erfarenhet från arbete med hästar utomlands, bland annat hos Hans Hoorn på Wiemselbach i Nederländerna.
  • Hästskötare är Sandra Nilsson som varit på Arch sedan 2013.
  • Unghästarna rids in och får sin första utbildning hos Stall Axelsson samt hos unghästutbildaren Lisa Maria Norlander, tidigare även hos Eamon Hickey. Vid fyra års ålder tar Filip Ågren över.
  • Tidigare förbundskaptenen Sylve Söderstrand är tränare och rådgivare. För dressyrträningen står A-tränaren Elisabet Lundholm.

Fann sitt paradis på Bjärehalvön

Stuteri Arch fick dock tuffa på vid sidan av och 2006 flyttade verksamheten från Wängsiöbergs Stuteri i Rimbo till Haga Gård på Bjärehalvön utanför Båstad. Här har hela familjen, inklusive mamma Pam, även sitt sommarparadis från det att barnens skola slutar för sommaren tills den börjar igen på höstkanten.

Om Charlottes passion är att hitta unga hopptalanger som är redo för förädling är Pam den som brinner för den småskaliga aveln. Ett, max två, föl om året föds hos Stuteri Arch, som just nu har två avelsston. Bägge med tunga tävlingsmeriter.

Det ena är Vallonia de Reville som tidigare tävlades av H&M-teamryttaren Nicola Philippaerts. Stoet hade dock inte riktigt den mentala styrkan för att ta sig hela vägen, och i somras blev hon mamma till lilla Leonie, döpt efter Charlottes svägerska. Cardento-sonen Carrera VDL är pappa. Pam är glad över den lilla skapelsen, men också lite luttrad.
– Det är som att plantera ett träd, det tar så otroligt lång tid med de här småttingarna. De blir sällan så bra som man hoppas. Jag menar, hur många föder upp en OS-vinnare egentligen? Men man fortsätter ju att hoppas, säger hon.

Cue Channa fick kliva in i avelsboxen

Det andra avelsstoet är ingen mindre än Malins tidigare stjärnhäst Cue Channa. Efter den omtalade incidenten vid EM i Göteborg 2017, när skimmelstoet blev skrämd av strålkastarna och höll på att krascha i en oxer, var Cue Channa först en sväng hos Olivier Philippaerts i Belgien. Därefter gjorde Malin ett nytt försök att återskapa förtroendet, men våren 2020 kom Cue Channa till Stuteri Arch för att kliva in i avelsboxen.

Eftersom Cue Channa kändes så fin och fräsch fick det dock vänta lite och i stället fick Filip möjlighet att knyta an med stoet. Efter träget arbete kom de så ut på tävlingsbanan och vid SM i Mantorp i fjol debuterade ekipaget framgångsrikt 1,50 tillsammans. Dessvärre drabbades stoet av en skada, vilket satte punkt för karriären. Ett hårt slag för Filip, som känner starkt för Cue Channa.
– Jag tror att hon kände att jag tycker väldigt mycket om henne, och hon tycker nog om mig också. Jag tror det var därför som det gick så bra, säger Filip.

Samtidigt är han väldigt glad över att Cue Channa får bli mamma. Om allt går vägen föds det i maj nästa år ett föl med Chacoon Blue, efter Chacco-Blue, som pappa.
– Cue Channa mår fina fisken, jag tror det är skönt för henne också efter allt hon har gjort. Det är en jättegullig häst, som också är väldigt schysst, fyller Pam i.

Det är som att plantera ett träd, det tar så otroligt lång tid med de här småttingarna.

Filip rider nu bland annat Chacco Dia (e Diarado-Chacco-Blue), som både har varit hos Peder och Malin, men inte riktigt fungerat fullt ut. Ekipaget har precis börjat leta sig upp på 1,35, men Filip känner ingen stress, vare sig med Chacco Dia eller någon annan av stallets runt tio tävlingshästar. På sikt är tanken att även Chacco Dia ska in i aveln.
– Tidspressen som finns på många ställen finns inte här, vilket är väldigt bra. Både Pam och Charlotte vet att saker och ting tar tid, och hästen kommer alltid i första hand, säger Filip.

Arch_14
Filip Ågren Foto: Lars Jansson
Arch_05
Drömmen vore att ta fram en OS-häst. Foto: Lars Jansson

Förkärlek för Chacco-Blue

Att det finns en viss förkärlek för Chacco-Blue-blodet hos Stuteri Arch är tydligt. Även H&M Reventon, som Charlotte köpte i Falsterbo och som just nu finns hos Malin, är efter hingsten.
– Jag har sett många fina avkommor och det känns väldigt spännande att Cue Channa har tagit sig med Chacoon Blue. De jag har sett efter Chacoon Blue har sett väldigt atletiska och kvicka ut. Samtidigt har jag förstått att det är många som tycker de är svåra. Chacman känns dock väldigt fin så här långt, säger Charlotte.

Några högtflygande planer har egentligen aldrig funnits med Stuteri Arch, drivkraften har främst varit kärleken till hästarna och sporten.
– Aveln har absolut varit mycket av en hjärtesak, samtidigt som vi hela tiden försöker hitta fina unghästar och ta hit dem så att Filip kan utveckla dem. Är det någon som har potential att bli en stjärna får Malin, Peder, Nicola eller Olivier prova, säger Charlotte.

Fakta

Charlotte Söderström

Arch_07
Charlotte Söderström Foto: Lars Jansson
  • Namn: Charlotte Söderström.
  • Ålder: 45 år.
  • Bor: Villa i Djursholm.
  • Familj: Gift med Martin Söderström. Har två döttrar och en son. Är dotter till Stefan Persson, vars far Erling Persson grundade H&M.
  • Gör: Driver Stuteri Arch utanför Båstad tillsammans med sin mamma Pamela Persson. Jobbar deltid på H&M:s sponsoravdelning. Styrelseledamot i välgörenhetsstiftelsen Erling-Perssons Stiftelse. Äger själv H&M All In, H&M Indiana och H&M Christian K.
  • Drömjobb: Läkare, och, om jag varit lite modigare, jobba inom Läkare utan gränser. Tänk att få ägna sig åt att hjälpa människor och rädda liv.

Tre saker på min bucketlist:

  1. Lära mig att spela piano.
  2. Bli kvitt flygrädslan så jag kan uppleva världen utan det motståndet.
  3. Hitta en värdig efterträdare till All In och Indiana.

Charlotte om…

  • … Stockholm Hearts
    Att ha ett lag har varit en dröm ända sedan GCT och GCL kom in i sporten. Det kändes tråkigt att Peder, Malin, Nicola och Olivier red i olika lag och med Stockholm Hearts har det blivit en härlig teamkänsla. Det känns spännande och framför allt är ryttarna väldigt glada.
  • …  senaste gången i sadeln
    Vi som jobbar med sponsringen skulle ha kickoff med ryttarna år 2015. Vi skulle tävla och de skulle coacha oss. Jag frågade alla på gården i Båstad vilken häst som var snällast och fick samma svar. Så det fick bli Carl (son till min gamla tävlingshäst Callinka) och jag hade Peder som coach. Han tyckte att jag skulle gå innanför i en sväng, vilket jag absolut inte ville. Men jag gjorde det och vann. Det finns en väldigt rolig bild med mig på Carl med en pokal i handen och Peder på marken, lite ombytta roller kan man säga.

Fakta

Några av hästarna i stallet

Peder-fredricson-chacco-dia-1-200801-rt
Peder Fredricson och Chacco Dia Foto: Roland Thunholm

Tävlingshästar

  • Chacco Dia (BWP sto f-09 e Diarado- Chacco Blue, uppf Csaba Csikos)
  • Cassira (HOLST sto f-10 e Cassini I-Palton xx, uppf Hobe Magens)
  • Sid (SWB val f-12 e Cardento-Quidam de Revel, uppf Stuteri Arch)
  • Break Point (SWB val f-12 e Heartbreaker-Casall, uppf Stuteri Arch)
  • Catvik Blues (SWB f-15 e Zirocco Blue-Cardento, uppf Stuteri Arch)

Avelsston

Cue-channa1-160817-rt
Cue Channa Foto: Roland Thunholm
  • Cue Channa (SWB sto f-06 e Cardento-Robin Z, uppf Susanne Persson)
  • Vallonia de Reville ( SF sto f-09 e Kannan-Nonstop, uppf E.U.R.L.Equi Creuse, P och P Planchat)

Unghästar

  • George (SWB val f-18 e Colman-Corporal VDL, uppf Stuteri Arch)
  • Chacman (HANN val f-18 e Chacoon Blue-Cashman, uppf Jens Meyer)
  • Mingus (SWB val f-19 e Cornet Obolensky-Casall, uppf Stuteri Arch)
  • Ulla (HOLST sto f-21 e Contagio-Cassini I, uppf Stuteri Arch)
  • Coombe Gables (SWB hingst f-21 e Comme il Faut-Casall, uppf Stuteri Arch)
  • Virtus de Regor (BWP hingst f-21 e Cornado-Cento, uppf Stal de Regor)
Malin-baryard-johnsson-indiana-4-220810-rt
Malin Baryard Johnsson och H&M Indiana Foto: Roland Thunholm

Hästar hos Malin Baryard Johnsson

  • H&M Indiana (BWP sto f-08 e Kashmir van Schuttershof-Animo’s Hello, uppf W. Vanderlinden)
  • H&M Reventon (HANN sto f-13 e Chacco-Blue-Rabino, uppf Tine Schermann)
  • Diamantino 16 (HOLST val f-13 e Diamant de Semilly-Caretino, uppf Joachim Schiedel)
Peder-fredricson-all-in-2-220810-rt
Peder Fredricson och H&M All In Foto: Roland Thunholm

Hästar hos Peder Fredricson

  • H&M All In (SBS val f-06 e Kashmir van Schuttershof-Andiamo Z, uppf Bas Huybregts)
  • H&M Christian K (KWPN val f-07 e Namelus R-Calvados, uppf W. Klerks)
Philippaertsochluna
Nicola Philippaerts och H&M Luna Foto: Bildbyrån

Hälftenägda hästar hos bröderna Philippaerts

  • H&M Miro (BWP val f-12 e Diamant de Semilly-Kannan, uppf BVBA Brutsaert Trading), rids av Olivier Philippaerts.
  • H&M Luna Van’t Ruytershof Z (ZANG sto f-12 e Levisto Z-For Pleasure, uppf Bert Van den Branden), rids av Nicola Philippaerts.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2022.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 101 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden