Reportage
28 mars 14:15
Ridsportplus

”Unghäst-VM är mer än en talangjakt”

DressyrprofilerHur tänker man kring matchningen mot unghäst-VM? Dressyrprofilerna Christoph Hess och Emmelie Scholtens möttes för att diskutera och resonera om utbildning och bedömning av unghästar.

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

I fjol sammanförde den nederländska tidningen KWPN International två dressyrprofiler för att diskutera bedömning och träning av unga hästar. De känner egentligen inte varandra personligen, men rör sig i samma kretsar. Den tyska domaren och träningsexperten Christoph Hess gillar Emmelie Scholtens sätt att rida. Hon är  både GP-ryttare och flerfaldig segrare i unghäst-VM, och värdesätter Christoph Hess arbete som domare och hans kommentarer till ritterna.

I den här artikeln har de två mötts för att diskutera hur man bäst utbildar unga hästar, hur man visar upp dem och hur bedömningen ska ske – och om det är den bästa hästen eller den bästa uppvisningen som ska vinna klassen.
– Under flera år tyckte jag att du var en typisk unghästryttare, och jag har alltid sett dig som den nederländska Dorothee Schneider (framgångsrik tysk UVM-ryttare, reds anm). Men så var det någon som sa: Dorothee kan så mycket mer än rida unga hästar. Precis som du, har hon arbetat sig upp till internationell Grand Prix, säger Christoph Hess till Emmelie Scholtens.
– Det hela började med unghästar för mig. Mina föräldrar hade inte råd att köpa en häst för ungdomsdressyrklassena. Därför tävlade jag heller aldrig som junior eller young rider. Medan mina jämnåriga åkte till ungdoms-EM, reste jag i stället till unghäst-VM i dressyr, säger Emmelie Scholtens.

Christoph Hess anser att unghästklasserna är drivkraften i dressyren.
– Det är där allt börjar. Men det finns så klart också ryttare på högsta nivå som inte har ridit så mycket unghästar.

Om spänst och spänning

Emelie anser att alla hästar inte passar för unghäst-VM. Hon tar ett exempel från sin egen karriär, hingsten Apache (KWPN e UB40-Krack C, uppf fam van der Koppel, äg Ad Valk).
– Han var för spänd och för mycket hingst för att lyckas i unghäst-VM. Men jag trodde alltid på honom, och till slut kom vi ända till toppen, berättar hon.

X-unghastartikel_hessclinicen-1011
”Ryttarna måste förstå att dressyr är en gymnastisk process”, säger Christoph Hess. Här vid en clinic på Strömsholm i fjol. Foto: Lina Nydahl

Christoph menar att alla nivåer inte passar alla hästar.
– En del hästar som går Grand Prix var inte alls några stjärnor som unga. För många år sedan red Rudolf Zeilinger sin häst Livijno i Bundeschampionat. I finalen slutade han utanför topp tio. Men det dröjde inte länge förrän Livijno började leverera i Grand Prix, säger han.

Vi får inte glömma att vi måste utgöra goda förebilder.

Emmelie Scholtens

Christoph berättar att de tyska hästtidningarna då hävdade att domarna i Bundeschampionat inte hade dömt på rätt sätt. Livinjo ska enligt uppgift ha varit alldeles för spänd som unghäst men haft fallenhet för piaff och passage. Därför lyckades hästen lära sig GP-rörelserna på kort tid.
– Jag dömde Livijno ofta, och när han blev äldre såg man fortfarande samma svaghet som han visat i Bundeschampionat. Vi kan helt enkelt inte ge höga poäng till en spänd häst, även om vi anar att det finns potential för Grand Prix bakom nerverna.

Emmelie håller med om att spänning inte ska premieras inne på tävlingsbanan.
– Jag tycker till exempel att en extremt stor trav kan vara lite för bra. Vi får inte glömma att vi måste utgöra goda förebilder för vanliga ryttare därhemma. De ska inte åka hem från tävling med uppfattningen att de måste sätta ännu mera press på sin egen häst, säger hon.

Bengångare eller genom kroppen

– I traven vill vi se att hästen har förmåga att använda hela sin kropp, säger Christoph.

Han menar att man ofta ser ”bengångare”, hästar som lyfter mycket på benen, medan domarna föredrar att de rör sig genom hela ryggen.

Emmelie föredrar hästar som är kvicka i sina rörelser och har aktiva bakben.
– En del hästar är aktiva bak, men sedan fortplantas inte rörelsen till resten av kroppen. På internationella tävlingar ser jag ofta hästar som helt saknar övertramp i ökad trav, säger hon.

Christoph anser att det är viktigt för Grand Prix-domare att regelbundet döma i unghästklasser – och Emmelie håller med honom.
– Det skulle vara intressant! Ibland är det svårt för mig att följa med i bedömningen i Grand Prix, jag förstår inte hur domarna tänker. Det är ofta som grunderna saknas hos ekipagen.

Anpassa kraven till åldern

Man ska låta en unghäst få vara just unghäst, anser Christoph.
– Jag tycker att vi är på rätt väg med unghästridningen. Varje år ser vi bättre sport och bättre tränade hästar på unghäst-VM. Men vi måste vara noga med att det inte ställs för höga krav på unghästarna i dressyr. Vi ber ju inte en ung hopphäst att klara ett hinder på två meter!

Vi kan inte ge höga poäng till en spänd häst, även om vi anar att det finns potential för Grand Prix bakom nerverna.

Christoph Hess

Han tycker att en 5-åring ska visa att den klarar mellangångarterna men att riktiga ökningar ska inte krävas förrän av 6- och 7-åringarna.
– Vi har alla ansvar för hästarnas välfärd. Det är en viktig fråga att diskutera. Vad vill vi egentligen se på tävlingsbanan? säger han.

Emmelie påpekar att en ung häst inte bara ska vara redo fysiskt utan också mentalt inför en start i unghäst-VM.
– Även jag gör ibland misstaget att försöka satsa på unghäst-VM för tidigt, när rörelserna fortfarande är lite för svåra för hästen.
– För en 5-åring är VM inte så krävande. Om du tränar på bra hemma och är noga med övergångarna, klarar du av det programmet. Men för en 6-åring blir det lite svårare, där krävs att rörelserna är befästa, säger hon.

Emmelie-scholtens-apache-3-190406-rt
Emmelie Scholtens och hingsten Apache, som var för spänd för att lyckas i unghäst-VM, men som tog sig ända till Grand Prix med goda resultat. Foto: Roland Thunholm

Christoph poängterar att ryttarna måste förstå att dressyr är en gymnastisk process.
– Rörelserna ska vara resultatet av korrekt träning, inte av att du lär hästen trick, som du programmerar in i en speciell följd. Allt börjar med gymnastik, så att hästen kan utföra rörelserna avspänt i stället för med kontrollerad spänning.
– En fråga som jag ofta ställer mig är: Är det här spänning? Eller är detta en extremt talangfull häst som utför rörelserna med mycket uttryck, tack vare rätt träning? säger Emmelie.

Hästen ska inte vara ryttarens slav.

Christoph Hess

Christoph anser att det är domarnas uppgift att visa publiken vad god ridning innebär.
– Om vi ska bedöma vilken häst som lyfter sina ben högst, kunde vi ju lika gärna använda en dator. Det kan inte vara målet med dressyr. Det mest harmoniska ekipaget ska vinna klassen.

Om vem som ska vinna

– Tycker du att den bästa hästen ska vinna, Christoph? frågar Emmelie.
– I idealfallet är det den bästa hästen som gör det bästa dressyrprogrammet. Det stämmer att bara en vältränad unghäst kan genomföra programmet så som vi önskar. Kom ihåg att den här träningen är ett resultat av en skicklig ryttares arbete, och denna ryttare klarar oftast också att rida program på ett bra sätt, svarar Christoph.

En medelgod häst med en skicklig ryttare i sadeln kan hamna högre i resultatlistan än en briljant häst som rids av en medelmåttig ryttare, anser han.
– I slutändan söker vi ändå efter den bästa dressyrhästen. Vi har diskuterat den här frågan ofta i Tyskland. Det finns de som anser att unghäst-VM borde vara ett sorts bruksprov, där den mest talangfulla hästen segrar. Jag tycker inte vi ska gå i den riktningen. Unghäst-VM är så mycket mer än en talangjakt.

Emmelie anser att även i 5-årsklassen, där det inte ingår så många olika rörelser, ger uppvisningarna ganska mycket information om hur träningsbara hästarna är.
– Det enkla bytet, bakdelsvändningarna, hur hästen arbetar i övergångarna. Det visar så mycket av hästens talang och hur arbetsvilllig den är, säger hon.
– I varje övergång ser du om hästen är tränad på rätt sätt. Vem som helst kan se om en häst har stora gångarter, men det viktiga är egentligen vad som händer mellan dem, säger Christoph.

Newmore-3771
Emmelie Scholtens och Christoph Hess delar synen på hur unghästar ska tränas. Foto: Luc van Moorsel

I vanliga tävlingsklasser bedöms 25 olika moment, i unghäst-VM är det bara fem: de tre grundgångarterna, harmonin och talangen för dressyr.
– Därför väger harmonin förhållandevis tungt. Jag vill se att häst och ryttare arbetar tillsammans. Hästen ska inte vara ryttarens slav, säger Christoph.

Emmelie håller med om att harmonin blir alltmer viktig i dressyren. Helhetsbilden av ekipaget ska vara trevlig och positiv.
– Det är mitt jobb att rida hästar, men jag ska också gilla det jag gör. Jag vill utstråla just detta, även på framridningen.

Christoph menar att harmoni borde vara det yttersta målet för alla ryttare. Varje ryttare bär sitt ansvar för detta, och speciellt de som rider unghäst-VM.
– Att göra ett misstag är inte så farligt, det är unga hästar och det kan vara svårt att hålla dem i god form under hela mästerskapet. Men hur en häst hanterar ett misstag säger en hel del om harmonin hos ekipaget. Det finns folk som skulle föredra att vi över huvud taget inte sitter på en häst. Ju oftare som vi tillåter negativa inslag i ridningen, desto större blir oppositionen mot ridsporten, säger han och fortsätter:
– Alla hästmänniskor är ansvariga för att sprida en god bild av ridsporten. Det är därför som jag tycker att unghästklasserna är de allra viktigaste klasserna i dressyr. Under unghäst-VM kan vi visa hela världen hur en dressyrhäst ska ridas.

Emmelie och Christoph är ense om att hästens temperament är otroligt viktigt. Hästens attityd till arbete är i många fall avgörande.
– För tio år sedan var jag tvungen att rida alla typer av hästar, oavsett hur bra eller dåligt temperament de hade. Lyckligtvis har hästarna nu blivit bättre i alla avseenden, även vad gäller temperamentet. Det underlättar samarbetet, att ekipaget blir ett team, säger Emmelie och  Christoph fyller i:
– Det finns en holländsk häst som jag aldrig glömmer. Det är Ideaal, som Johann Hinnemann och Sven och Gonnelien Rothenberger tävlade i internationell Grand Prix. Ideaal hade ingen stor skritt. Vid unghäst-VM fick han en 6:a som mest. Men han gjorde alltid sitt jobb under alla år, han piafferade även när det var 30 grader varmt. En häst med ett sådant temperament, den förtjänar en staty! Det här var ett 30 år sedan, och jag har inte sett någon häst med så bra temperament sedan dess.

Den omdiskuterade skritten

För flera år sedan diskuterades ofta bedömningen av skritt. En del ryttare tycker att en för stor skritt kan skapa problem när hästen ska lära sig piaff.
– Men samtidigt borde en rytmisk, avspänd skritt där hästen rör sig igenom hela kroppen och har ett bra övertramp, få höga poäng. Jag tycker att domarna ska bedöma det de ser på banan just där och då, säger Christoph.

Han menar att man inte ska förändra hur man bedömer en spänd skritt bara för att man tycker sig se talang för piaff och passage. Många hästar med god piaff har en mer begränsad skritt. I praktiken är det lättare att utveckla ”halbe Tritte” (förstadiet till piaff, reds anm) ur en lite kvickare skritt.
– Även vi domare tycker ibland att en skritt är för stor för att hästen ska kunna piaffera i framtiden. Men det är så klart inte alltid detta stämmer, säger Christoph, och Emelie tar upp Damon Hill som ett bra exempel.
– Damon Hill kunde verkligen piaffera, och hade även en bra skritt.

Grand Prix-ryttare kan ha andra krav på skritten än ryttarna vid unghäst-VM.
– Grand Prix-ryttare kan tänka så här: Jag vill inte ha en häst med stor skritt. Jag nöjer mig med 7,5 poäng. Skritten ger inte de poäng som gör att jag hamnar på prispallen vid världscupfinalen. Däremot känner jag att den här hästen snart är redo för piaff, förklarar Hess.

Fakta

Unghäst-VM 2020

Avgörs den 5-9 augusti i Verden, Tyskland.

Alla 5-, 6- och 7-åriga hästar som är grundregistrerade i SWB är berättigade att representera Sverige i unghäst-VM i dressyr. Hästen kan vara utlandsägd och/eller riden av utländsk ryttare.

Uttagningen av svenska ekipage går till så här:

  • 28 april och 5 maj
    Inventering med programridning i Mantorp och Flyinge.
  • April-maj
    Unghästkval enligt tävlingstermin som underlag för uttagning.
  • 27 maj
    Observationstävling och första selektering, Flyinge.
  • 4 juni
    Observationstävling och första selektering, Strömsholm.
  • Juni
    Lista över nominerade ekipage offentliggörs.
  • 6-14 juli
    Falsterbo Horse Show, slutlig selektering och uttagning.
  • 20 juli-2 augusti
    Obligatorisk programträning för uttagna ekipage.

Ansvariga för uttagning är Bo Jenå från SvRF och Jan-Ove Olsson från SWB.

Expandera

Emmelie håller med och menar att utslaget vid unghäst-VM är större.
– I Grand Prix sjunker inte procenten speciellt mycket om du får 7 eller 7,5 för skritten. I unghäst-VM däremot, är jag direkt ute ur medaljstriden med sådana poäng, jag går ofta inte ens till final, säger hon.
– Men det behöver inte vara så. Glamourdale (segrare i 7-årsklassen 2018, reds anm) fick ungefär sådana poäng för skritten, men han kompenserade det med 9,8 för trav och 10 för galopp, fyller Christoph i.

Om potential för Grand Prix

För Emmelie är det viktigt att en häst både kan länga och korta sig rejält.
– Det är avgörande när vi pratar om en blivande Grand Prix-häst. Hur ser du på detta som unghästdomare? frågar hon Christoph.
– Jag måste bedöma det jag ser på banan just den dagen. Men visst försöker vi tänka på om detta är en häst som klarar av det arbete den ska göra även i framtiden. Det är så mycket som kan hända innan man är där. Jag skulle vara multimiljonär om jag kunde avgöra om en 6-åring som går finalen i unghäst-VM kommer att vara med i OS-finalen sex år senare, säger Christoph.

Genom att titta på övergångar och rörelser kan domarna få en känsla av om detta är en potentiell GP-häst, men det de bedömer är prestationen just denna specifika dag.
– I galopparbetet är det viktigt att hästen visar en tretaktig rytm. Domarna vill se en häst som galopperar i uppförsbacke, med aktivitet bakifrån. De kontrollerar också att galoppen har samma kvalitet både till vänster och till höger.

Emmelie håller med.
– När det gäller Grand Prix är det viktigt att galoppen är reglerbar. Hästen måste också kunna korta galoppen, speciellt i saxen (sluta) och i piruetterna på medellinjen. En stor galopp kan vara svårare att samla. Det betyder inte att en liten galopp är idealisk; man måste kunna göra ökningar och rida galopprogrammet med utstrålning. En häst måste kunna galoppera både stort och litet, säger hon.

Hon ger exempel på hästar som gått unghäst-VM och senare lyckats väl i internationell Grand Prix. En av dem är Westpoint, som Emmelie själv vann UVM med, men även Painted Black, Uzzo och Damon Hill lyckades både som unghästar och på högsta nivå.

Med bra temperament och tre goda gångarter kan du komma långt, menar Christoph.
– Om du får 8:or för gångarterna och har känslan att du kan länga och korta steget, så är du en bra bit på väg. Ibland kan också en häst bli mycket mer uttrycksfull efter att den har lärt sig piaff och passage, säger han.

Om 7-årsklasser

Emmelie upplever att nivån på programmen för 7-åringar i Nederländerna fortfarande är lite för hög för många.
– Det är alltid ryttarens ansvar att bedöma om en 7-årig häst ska gå unghäst-VM. Den måste vara redo. Den som vinner 5-årsklassen kanske inte alls är redo för unghäst-VM även som 6-åring, säger Christoph och fortsätter:
– Jag tror att det egentligen är galoppombytena som avgör. Om de är riktigt befästa kan du rida programmet på ett bra sätt och då blir unghäst-VM säkert en trevlig upplevelse.

Fakta

Christoph Hess

Newmore-3284-2
Christoph Hess Foto: Luc van Moorsel

70-årige Christoph Hess är bland annat fyrstjärnig domare i dressyr och trestjärnig fälttävlansdomare sedan 2009. Han har arbetat inom det tyska ridsportförbundet sedan 1980, bland annat som utbildningschef, och var under 20 år chef för riksanläggningen i Warendorf. I fjol fick han förbundets heders-medalj i guld för sina insatser.

Christoph Hess är ofta anlitad som speaker och kommentator, och hans clinics lockar många besökare över hela världen.

Han har under flera år varit domare vid Bundeschampionat och unghäst-VM i dressyr.

Fakta

Emmelie Scholtens

Newmore-3228
Emmelie Scholtens Foto: Luc van Moorsel

35-åriga Emmelie Scholtens driver sedan tio år ett träningsstall i Nederländerna tillsammans med sin partner Jeroen Witte.

Hon har haft många KWPN-hingstar i träning och det var början på hennes framgångar i unghästklasser. I dag tävlar hon också på Grand Prix-nivå, och tränar sedan flera år tillbaka för Edward Gal. Mest framgångsrika GP-hästar hittills är Apache (död 2018) och Desperado.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2020.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden