Ridsport Play: I huvudet på Ankarcrona

Det var på hösten 2016, efter Peder Fredricsons individuella OS-silver i Rio med H&M All In och en turbulent tid kring posten som förbundskapten för det svenska hopplandslaget, som Henrik Ankarcrona fick frågan från Svenska Ridsportförbundet: Skulle han kunna tänka sig att bli ny förbundskapten i hoppning?

Fortsättningen fram till nu, knappt fem år senare, är modern svensk ridsporthistoria.

Henrik Ankarcrona har lett svensk hoppsport till ytterligare ett individuellt OS-silver, ett individuellt EM-guld, VM-silver i lag, EM-silver i lag, otaliga segrar i Nations Cup, OS-guld i lag, VM-guld i lag och individuellt samt EM-guld i lag.

– Jag gick från en egen tävlingskarriär till att jobba med att lyfta fram andra i stället. Och det passar mig nog bättre, säger Henrik Ankarcrona.
– Jag var ganska duktig rent ridtekniskt och på att utbilda unghästar som ryttare. Men det behövs mer än så för att lyckas. Du måste kunna skaffa sponsorer och hästägare och jag har aldrig varit så bra på att sälja in mig själv.

– Och jag behövde ju inte sälja in mig själv som förbundskapten. Jag hade inte en tanke på att bli förbundskapten, det var ingen roll som jag sökte, när jag fick frågan. Det kom som en blixt från en klarblå himmel när de ringde från förbundet och frågade. Jag blev förvånad. Och lite smickrad.

Vill helst prata nutid och framtid

När frågan om uppdraget kom hade han tävlat på hög nivå under många år och även varit utomlands och arbetat under sju år. Henrik Ankarcrona tycker själv att hans tävlande är ”preskriberat” och vill hellre prata nutid och framtid.
– Jag älskar att tävla och att vinna. Det är klart jag är sugen på det ibland. Samtidigt är jag ganska praktiskt lagt och just nu fungerar det inte och jag har inga hästar kvar. Nu passar det mig bra att inte tävla. Men det kan förändras i framtiden, säger han.

Det kom som en blixt från en klarblå himmel när de ringde från förbundet.

Under de magiska dagarna i Tokyo utstrålade de som ingick i det svenska teamet en känsla av att vara helt bekväma och trygga med varandra. Alla visste vad de skulle göra, hur det skulle göras och när det skulle göras.
– Ja, precis så var det. Det är exakt det jag försöker skapa och i Tokyo fick vi verkligen till det. Det är långtifrån självklart att man som ledare alltid lyckas med det, säger Henrik Ankarcrona.

En annan känsla som gick igenom tv-rutan under Tokyo var förbundskaptenens självklarhet och naturlighet som ledare. Han såg lika trygg och bekväm ut som dem han ledde.
– Jag har nog ledarskapet ganska naturligt i mig. Jag försöker göra det enkelt och okomplicerat, hitta det som är viktigast i den aktuella situationen. Jag bygger inte mitt ledarskap på några fasta principer eller någon ideologi. Jag har ingen fast mall att utgå ifrån, jag tror inte på det konceptet.

Han pratar gärna vidare om sina tankar kring ledarskapet.
– Min roll är att se till att ryttarna får precis det de behöver för att prestera. Och det är samma sak för alla andra i teamet runtomkring ryttarna. Det enda vi är där för är att hjälpa ryttarna att prestera.

Vänder på talesätt

Han vänder också på talesättet ”laget före jaget”.
– Jag använder hellre ”jaget före laget”. Det är individerna som bygger laget, ett lags resultat bygger ju på individuella prestationer. Om jag kan få alla individer att prestera har jag lyckats med laget.

Jag bygger inte mitt ledarskap på några fasta principer eller någon ideologi.

När det kommer till sitt privatliv är förbundskaptenen inte lika angelägen om att prata. Den större ridanläggningen som han och hans fru drev i Hunneberga utanför Lund såldes för inte så länge sedan och nu är det villaliv som gäller. Han har inte så mycket att säga om det mer än att ”det är ett stort hus och tomt och jag kan gå runt och  mecka lite”. Inte heller när det – genom media – kända faktum att han fick utstå en del gliringar för att han red som liten förs på tal är han särskilt intresserad av prata.
– Jag är inte så mycket för att prata om mig själv eller framhålla mig själv. Jag kan på ett sätt förstå att det finns ett intresse för mig som privatperson, men där drar jag en gräns. Däremot försöker jag alltid vara tillgänglig för media och svara på frågor när det gäller mitt uppdrag som förbundskapten. Det ingår i och är en viktig del av jobbet.

Fakta

Röster om Henrik Ankarcrona:

Peder Fredricson

Llandslagsryttare, flerfaldig OS-medaljör och Europamästare 2017.

”Jag tycker det är förbundskaptenens roll att dels se till att laget och hela teamet runt omkring fungerar bra ihop och dels sätta ihop ett team som har förutsättningar att göra det. Och så var det i Tokyo, vi var ett jättebra team där och hela gruppen fungerade väldigt bra ihop. Vi var ungefär samma gäng på VM i Tryon 2018 och vi känner var-andra bra och respekterar varandra. Henrik Ankarcrona respekterar oss ryttare och vi respekterar honom. Det är inte alltid som alla tycker likadant – och det behöver vi inte göra – men då får vi diskutera hur vi vill ha det.

Henrik gör det på ett väldigt bra sätt, han tvingar ingen till något och är alltid väl förberedd och ute i god tid när gäller olika saker. Han ställer frågor i god tid, vilket är en viktig del för en förbundskapten när vi alla ska lägga våra planer. Vi är ju olika ryttare med våra egna upplägg och vi vill göra det som vi är bra på. Han står alltid för det han har sagt.

Jag tror också att det har stor betydelse att han själv har ridit på hög nivå, han kan och förstår sporten på ett annat sätt då än någon som inte har gjort det.

Ragnar Bengtsson

Hopptränare och var länge koordinator för H&M-teamet samt var tf förbundskapten en period 2016.

”Henrik Ankarcrona är en modern ledare som verkligen fått ihop hela konceptet, alla ryttare verkar vara glada och pigga. Han är öppen, förut kunde det vara mer slutet. Han pratar med alla och är inte tillgjord. Det har så att säga inte stigit honom åt huvudet att han är förbundskapten. Han är lugn och han har en plan för allting. Han arbetar strategiskt, inte bara för en tävling utan han för ett upplägg för lång tid framåt. Som jag ser det är det ingen tillfällighet att framgångarna kommer nu. Ledande personer började prata om svensk hoppsports vision 2022 för länge sedan och nu bär det frukt. Och Henrik Ankarcrona har fått till det på ett väldigt bra sätt.

Han förvaltar de bästa svenska ekipagen väl och jobbar med yngre förmågor så att de kan komma in i landslagen på ett bra sätt. Dessutom har han skapat en bra team kring sig och har till exempel Ann-Catrin ’Ankan’ Carlsson som bollplank. Det tror jag är viktigt när han ska ta sina beslut och sedan förankra dem. Allt är genomtänkt ordentligt när det förs fram av Henrik, det tror jag är viktigt i en grupp där det kan finnas olika viljor. Alla vet att han har tänkt till och har en plan innan han säger något och då är det enklare att acceptera besluten även om man tyckte eller ville annorlunda från början.”

Malin Fransson

Sportjournalist med ridsport som bevakningsområde på DN.

”Henrik Ankarcrona lyckas på ett väldigt bra sätt att få egensinniga individer att gå samman och bli en stark grupp när det vankas mästerskap. I hans landslag finns det plats för idrottarna att ’göra på sitt sätt’ under mästerskapet så länge det inte går ut över gruppen.

Ankarcrona ser till att allt runt omkring idrottarna fun-gerar.

Inom ridsporten dyker det med ojämna mellanrum upp diskussioner i samband med laguttagningarna om ’att det är samma ryttare hela tiden’. Den diskussionen upplever jag sällan inom andra idrotter, och jag finner den märklig. Jag måste dock säga att jag faktiskt inte kan minnas en enda gång som den diskussionen på allvar har förts sedan Ankarcrona tillträdde. Kanske för att resultaten tydligt visar att han har tagit ut rätt lag.

Som journalist vill jag att en förbundskapten ska vara tillgänglig och säga något vid intervjuer. Ankarcrona får högsta betyg på båda punkterna.  Han är inte typen av ledare som själv söker uppmärksamheten och strör ’oneliners’ omkring sig. Men vill du ha hjälp med alltifrån varför USA:s är bäst på jämställd hoppsport till hur banorna förändrats under åren är han alltid lika pedagogisk och tydlig. Vilket i sin tur ökar min möjlighet att ge läsarna en bredare bild av sporten.”

Han växte upp på en gård med hästar, och även om han testade andra sporter så var det hästarna och ridsporten som fastnade.
– Jag vet egentligen inte om det vara något val för mig, det var det mest naturliga att göra. Mina föräldrar, och i synnerhet min mamma, var väldigt engagerade i hästarna, säger Henrik Ankarcrona som också lyfter sina föräldrar när frågan om vilka personer som har betytt mest för honom kommer.
– De är mest ansvariga för att jag har blivit den jag har blivit. Men även alla åren utomlands har format mig, liksom hela ridsportfamiljen. Jag har ju alltid varit inne i den.

Kommunikation är viktigt

Hans ledarfilosofi – som alltså inte är någon fast filosofi – bygger mycket på kommunikation med ryttarna och andra nyckelpersoner.
– Det är ju människor det handlar om. Jag försöker att förstå dem, utgår mycket från individen jag har framför mig. De ryttare som var i Tokyo nu är ryttare som har hållit på otroligt länge. De är världsvana och deras erfarenheter handlar inte bara om sporten utan om livet. De har barn och familjer och så. Jag måste ju försöka komma på vad jag kan supporta just dem med för att de ska kunna prestera de där sekunderna de är inne på banan. Och det sättet som fungerar för en laguppställning kanske inte alls fungerar för en annan.

I utevaron av en fast mall och speciell ledarfilosofi finns i stället fasta rutiner och strukturer i samband med landslagsuppdrag.
– Det är jätteviktigt. Den som åker till en nationshoppning tillsammans med mig ska känna igen sig i strukturen. Men inom det ska det finnas mycket utrymme.

Vill inte ha konflikter

En annan del av Henrik Ankarcronas ledarskap är att han inte vill ha konflikter.
– Jag tror inte på resonemanget att det ofta kommer något gott ur dem. På längre sikt tror jag inte att konflikter gagnar relationerna mellan mig och ryttarna. Om jag märker att det finns en konflikt någonstans tar jag tag i den direkt.
– Men självklart förekommer det mycket diskussioner. Det går inte heller att alltid komma överens, men då måste vi i alla fall komma överens om att vi inte är överens. Att ha högt i tak är viktigt, likaså att ryttarna ska veta att de alltid kan prata med mig om de har något problem. Alla ska ha ett visst mått av utrymme, men också veta vad som gäller.

Vi måste också tänka långsiktigt på hur vi ska kunna fortsätta prestera.

Förutom att leda landslaget ingår det i hans arbete att sitta med i olika styr- och referensgrupper. Han har ett särskilt gott öga åt talangutveckling.
– Talangutveckling är en viktig del för sportens framtid. Vi ska prestera här och nu men också tänka långsiktigt på hur vi ska kunna fortsätta prestera. Där är till exempel utbildningstrappan en bra del och vi har precis tagit fram ett nytt
visionsdokument för svensk hoppsport, Hoppsportens vision 2030.
– Jag vill fortsätta förvalta det vi redan har, men jag har också gjort mycket arbete som handlar om att titta långt framåt.

Henrik Ankarcrona har också internationella uppdrag, bland annat sitter han med i det internationella ridsportförbundets hoppkommitté.
– Det ger mig mycket kunskap och erfarenheter. Jag är med i händelsernas centrum och har fått förståelse för den stora apparat som FEI är. Och så är det en chans att påverka och driva sporten framåt.

Det som hände i Tokyo tar nog lång tid att smälta och jag känner en otrolig stolthet.

Hans nuvarande kontrakt som förbundskapten gäller till och med 2024, alltså även över nästa OS som går i Paris.
– Det som hände i Tokyo tar nog lång tid att smälta och jag känner en otrolig stolthet över det vi gjorde där. Det går inte att göra något större än att ta OS-guld som idrottare. Det är få förunnat att få uppleva det. Lite kändes det som att dra ur proppen när det var klart. Vi har ju varit fokuserade på OS så länge. Samtidigt är det viktigt att hålla fötterna på jorden, det kommer nya tävlingar att fokusera på, nya mästerskap och världsfinalen i Barcelona och så kommer ju världscupen. Det är en sak som jag tycker är det fina med sporten – att det alltid kommer en ny tävling.

Fakta

Henrik Ankarcrona

Namn: Henrik Ankarcrona.

Ålder: 42 år.

Bor: I en villa i Räften, Södra Sandby i Skåne.

Familj: Fru och tre barn, två hundar och några ponnyer.

Utbildning: Naturvetenskapligt program på gymnasiet, några universitetskurser i handelsrätt, A-tränare i hoppning samt några kortare ledarutbildningar genom SOK.

Aktuell: Förbundskapten för svenska landslaget i hoppning som nyligen tog OS-guld i lag.

Egna tävlingsmeriter: Tävlat i hoppningens världscup och nationshoppningar samt ridit fem EM under ungdomsåren.

Fritidsintressen: Familjen. Spelar och jagar några gånger om året.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2021.