Ris och ros kring den statliga utredningen om djursjukvård

När utredningen stod klar slogs det fast att antalet jourveterinärer ska minskas till förmån för dagveterinärer, att fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare ska öppnas samt att hovslagare ska bli en skyddad titel. Utredningen är viktig med många bra förslag, menar Evidensias Country Medical Director Marlene Areskog som också poängterar att det ännu bara rör sig om förslag som spikas först när lagarna träder i kraft.

– Jag ser positivt på att det nu föreslås fler utbildningsplatser till både veterinär- och djursjukskötarprogrammen, att engelsk journalföring tillåts, vilket ger större möjligheter för utländsk arbetskraft, samt att djurvårdare kan validera sina kunskaper för att få legitimation som djursjukskötare. Verksamhetstillsyn kan ge en ökad trygghet för både djurägare och medarbetare. De nya modellerna för beredskap är nytänkande och det är svårt att sia om hur det blir i praktiken med alla anpassningar som kan ske lokalt.

Delade meningar kring jourveterinärernas roll

Slutsatserna som dragits i utredningen kan drabba både djurskydd, djurägare och veterinärer när jourverksamheten minskas, anser Eva Olsson, veterinär vid Mälaren hästklinik.

– Förslaget att begränsa distriktsveterinärernas verksamhet 23-06 känns som ett stort steg i helt fel riktning. De djurägare som behöver hjälp under natten har fall som är av allvarligare typ och det kan inte lösas med en digital tjänst. Det måste finnas tillgång till veterinär som till exempel kan ge akutvård till en häst med akut fraktur, behandla och smärtstilla akuta koliker eller hjälpa till med en dystoki, säger hon.

Eva Olsson menar att det här är fall som många gånger inte kan transporteras till en jouröppen klinik utan som behöver akut hjälp hemma.

– Akut veterinärvård på jourtid är en verksamhet som inte är lönsam för någon aktör, men självklart otroligt viktig för djurskyddet. Jag tror att ett statligt stöd för denna verksamhet är nödvändig. Den statliga verksamheten som har ett ansvar för djurskyddet skulle med den tidsbegränsningen lägga över ansvaret helt på privata aktörer som redan står för den mer avancerade vården som krävs i många av dessa fall och som redan är hårt belastad, säger hon.

På Mälaren Hästklinik befarar man att djurskyddet kommer försämras och att stressen kommer att öka för de veterinärer som är i tjänst.

– Vi tar i vår verksamhet emot akutfall dygnet runt, alla dagar om året. Men vi är i många fall beroende av våra kollegor på distriktsveterinärerna som exempelvis kan stabilisera patienter inför transport och bedöma om det är förenat med gott djurskydd att transportera dem. Veterinärer överlag har en hög arbetsbelastning redan så att öka kraven på de kliniker och veterinärer som har jour dygnet runt är inte rimligt, säger Eva Olsson.

Det är en bild som Marlene Areskog inte delar. Snarare tror hon att förutsättningarna kommer göra veterinäryrket kring lantbruksdjur och hästar mer attraktivt, men att det kan bli en utmaning till en början.

– I förlängningen tror jag att vi kommer se fler veterinärer vilket kommer att förbättra tillgängligheten för hästägare. Dessutom kommer verksamhetstillsynen förhoppningsvis att säkerställa kvalitet och lagefterlevnad på bredare front än idag.  Modellen för beredskap kan förhoppningsvis göra det mer attraktivt att arbeta med stordjur under annorlunda premisser.
– Med den brist som redan uppstått kan det bli en utmaning att utbilda ännu fler till djurhälsopersonalen. Jag tror att det kommer att krävas ett ökat samarbete inom branschen, mellan statliga och privata aktörer, vilket vi på Evidensia ser positivt på.

Banbrytande digital beredskapstjänst

Ett av förslagen som ligger på bordet är den digitala beredskapstjänst som djurägare ska kunna använda sig av under jourtid. En helt ny typ av lösning som det därför ännu inte finns några säkra svar kring effekt och konsekvenser.

– Den digitala tjänsten kommer säkert att vara ett bra stöd för alla djurägare. Hur det praktiska djurskyddet kommer fungera nattetid återstår att se. Situationen är förstås inte optimal men beror ju på det faktum vi inte kan rå på, att vi är för få. Pilotprojekt för en anpassad veterinär service kommer förhoppningsvis visa om modellen fungerar och djurskyddet kan upprätthållas, säger Marlene Areskog.

Förslaget möter skarp kritik av Eva Olsson som tror att konsekvenserna kan bli ordentliga.

– ​Jag blir helt ärligt besviken på att man föreslår att en digital beredskapstjänst skulle kunna ersätta en jourhavande veterinär som kan undersöka och behandla en akut skadad eller sjuk häst och den slutsatsen gör att utredningen får ett oseriöst intryck i mina ögon.
– Den absolut största konsekvensen kan vara ett stort lidande för hästar och lantbruksdjur som inte får adekvat vård i tid och därmed en stor underminering av djurskyddet i Sverige.