Så får Beridna Högvakten friskare och gladare hästar

Beridna Högvaktens hästar är inget undantag och här arbetar man kontinuerligt för att utveckla och förbättra förhållandena för hästarna.

Det handlar om alltifrån stallmiljö, foder, omsorg och veterinärtillsyn till ridning och träning, utevistelse och hästarnas mentala välbefinnande.

Peter Kallings är ny ledamot i Föreningen för den Beridna Högvaktens styrelse och Svenska Ridsportförbundets förbundsveterinär, med många internationella uppdrag. 

– Social license to operate är den största utmaningen, säger han.
Begreppet handlar om att ha allmänhetens acceptans för den verksamhet man bedriver, i det här fallet att ha hästar i stall i Stockholm och i den beridna vaktparaden på Stockholms gator. 
– Man måste ha samhällets förtroende ur ett hästvälfärdsperspektiv. 

För att främja en god hästhållning och verka för hästarnas välbefinnande på Kavallerikasern har Beridna Högvakten tillsammans med Försvarsmakten och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bildat ett eget hästvälfärdsråd. Här ingår även representanter från Svenska Ridsportförbundet, Ridskolan Strömsholm, Hovstallet och Polisrytteriet. Samarbetet med kontrollerande myndigheter och även med forskarvärlden är viktigt här.
– Jag har lämnat förslag på hur man kan göra en genomlysning av hästvälfärden, säger Jenny Yngvesson, forskare vid SLU och docent i etologi och djurvälfärd. 

Klurar på ridrobot

Modellen som används kallas ”de fem domänerna”. Där finns checklistor för alla delar av hästens miljö och livsförhållanden. Det handlar om grundläggande behov som vatten och foder, men också om social och fysisk aktivitet. Har hästen exempelvis tillgång till fysisk kontakt med andra hästar? 
– Kanske skulle man kunna ta hjälp av en ridrobot för att träna de mest ovana ryttarna, säger Jenny Yngvesson.

Ett antal av de värnpliktiga som kommer till Kavallerikasern har ingen eller liten ridvana och ska snabbt lära sig tillräckligt för att medverka i en beriden vaktparad.
– Det allra viktigaste är dock att hästarna får vara tillsammans med andra hästar. Hästarna har inte så mycket hagvistelse tillsammans med andra hästar, men de rids i grupp och det är ju fantastiskt att de har ett långt sommarlov, säger Jenny Yngvesson.

Välgörande semester

Varje sommar tillbringar de flera veckor på ett vidsträckt sommarbete. 
– Vi har gjort ganska mycket förbättringar, säger major Johan Wennerholm, chef för Kavalleriavdelningen.
– Vi har byggt om hagarna så att de ska bli större och anlagt nya, stora gräshagar på andra sidan Lidingövägen. Hästarna går i huvudsak två och två i hagarna för att få den sociala samvaron. 

Även han ser att hästarnas arbete och utbildning är en viktig del av välfärden. 
– Vi har ett nytt system för utbildning av unghästar, där A-tränare Ulf Johansson leder en grupp med de bästa soldaterna. Där kan vi också sätta in hästar som fått problem. Om en häst har ridits av nybörjare under en period, fått överskottsenergi och börjat busa, så kan den gå in i unghästgruppen och få lite annan träning. 

– Det är viktigt för hästarnas hälsa att de inte bara rids på gator och torg, utan att de också får lite extra ryggymnastik. Man har anlagt en bana med lite sådant tänk, säger Peter Kallings som också berättar att man jobbar med smittskydd och munhälsa.  

Säkerhetsaspekten viktig

Alla tre betonar vikten av att alltid ha hästar som trivs med arbetet i den beridna vaktparaden. 
– Vi lägger mycket energi på att lyckas med alla hästar. Hästar är vanedjur och när de har utsatts för stadsmiljön med hundar, barnvagnar, biltrafik och paraplyer tillräckligt många gånger är det inte längre någon stor grej, säger Johan Wennerholm. 

Här gäller också att hästar alltid är tryggare tillsammans med andra hästar. 
– Vi rider ut på stan minst en gång i veckan och nu senast var vi ute med 42 hästar och travade på kolonn med fyra. 

Texten är tidigare publicerad i Föreningen för den Beridna Högvaktens tidning.