Så funkar hästens hud

Flera lager hud och hår

Huden består av tre hudlager samt hårrem.

• Yttersta hudlagret är överhuden och här finns de flesta känselreceptorerna samt pigment.
• Därunder finns läderhuden, som innehåller blodkärl, talg- och svettkörtlar samt hårsäckar.
• Det understa lagret är underhuden, som håller värmeisolerande fettceller. Hästens hull avgör hur tjockt fettlagret är.
• Hårremmen kan bestå av olika hårkvalitet, där täckhåren är de hårstrån som täcker hästens kropp. Vissa raser har extra tjock vinterpäls med långa täckhår utanpå ett ulligare lager.
• Pannlugg, hovskägg, man och svans kallas skyddshår.
• Runt mule och ögon finns känselhår.

0,05 mm tjock …

… är överhuden hos en häst. Det är tunnare än hos människan, vars överhud mäter
0,08 mm.

Mycket händer i huden

• Huden innehåller receptorer som reagerar på beröring, tryck, värme samt kyla. Vid fallande temperatur reagerar köldreceptorerna i huden med ökad respons. En successiv anpassning till allt kallare väder bygger upp brunt fett, som har till uppgift att producera värme. 
• För att upprätthålla jämn kroppstemperatur använder sig hästen av varierat blodflöde i huden, att resa och lägga pälsen, andas fort och ytligt eller långsamt och djupt, svettning samt ett förändrat beteende. Detta sker automatiskt.
• Fett isolerar tre gånger bättre än andra vävnader. 
• Att hårremmen isolerar mot kyla syns tydligt på vintern, då hästen kan ha ett osmält lager med snö på ryggen. 
• Från solljuset kan huden bilda D-vitamin.

Vänder bakdelen till

Vid riktigt dåligt väder ställer hästen sig med bakdelen mot vinden för att minska den vindutsatta ytan. Hårremmen burras upp; luft mellan hårstråna i en tjock päls ger effektivare isolering. 

Om hästkroppen skulle förlora värme börjar hästen skaka i musklerna. Hästen kan inte skilja på hur kallt eller varmt det är, utan reagerar bara på att det börjar bli alltför kallt.

Talg ger pälsglans

Hästar har stora talgkörtlar som producerar talg genom hårfolliklarna respektive hudytan vid hårlösa partier. Utsöndringen regleras hormonellt. Hos en undernärd eller sjuk häst kan talgkörtlarna ha nedsatt funktion och pälsen blir torr och matt, till skillnad från den friska och välmående hästen som har glansig päls.

Protein ger bra hårkvalitet

Mellan 25 och 30 procent av det dagliga proteinintaget används för att upprätthålla normal hårtillväxt av bra kvalitet. En dåligt balanserad foderstat påverkar hårets kvalitet och kvantitet negativt. Det medför att hårremmen blir tunn, torr, spröd och matt och kan medföra att hästarna behåller sin vinterpäls längre än vanligt.  

Sår, krustor och blåsor

Sommareksem ger kraftig klåda hos hästar som är överkänsliga för saliv från bitande insekter, främst svidknott.

Fotosensibilitet kan ge brännsår på pigmentlösa områden, och uppkommer då hästen rör vid eller äter vissa växter i solljus. 

Mugg ger skorpor eller sår i karleden, om hudbarriären brutits ner av fukt.

Regnskållor kan uppstå vid långvarig blöt päls hos utegångshästar eller under blöta täcken. Det är skorpor som uppträder längs ryggen, nosryggens sidor samt utsidan av benen.

Ringorm är en smittsam svampsjukdom som ger hårlösa fläckar, oftast på huvudet, halsen och på kroppen, speciellt vid sadelgjordsstaden. 

Medfödd hudsjukdom 

Fragile foal syndrome, FFS, är en ärftlig defekt som påverkar kroppens vävnader. Det nyfödda fölets hud lossnar från kroppen och det måste avlivas inom de första dygnen efter födseln. Det krävs anlag från båda föräldrarna för att fölet ska födas med sjukdomen.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 3/2024.