Så hanterar du det allra svåraste beslutet – att avliva din häst

Engelska doktoranden Amelia Cameron har undersökt rutinerna kring avlivning av hästar, hundar och katter. Hon kom fram till att det finns bättre riktlinjer kring detta, det svåraste beslutet av alla, för hundar och katter än för hästar.

Bakgrunden till undersökningen var att det i studier kring relationen häst-människa framkommit att många hästägare känner sig skyldiga en lång tid efter att hästen tagits bort.

– Mycket skulle bli lättare om alla som är involverade i avlivningen av en häst får ett medansvar, så att ägaren inte känner sig så utlämnad och ensam i beslutsfattandet, säger Camerons handledare, professor Sarah Freeman, till Horse & Hound i en artikel om undersökningen.

– ”Shared decision” eller delaktighet i beslutsfattandet är en utarbetad modell inom humansjukvård, men det är ännu ganska nytt inom veterinärmedicin.

Svårt att veta när det är dags

Att hästägare låter sin häst leva lite för länge är relativt vanligt, vilket kan bli en välfärdsfråga för hästen, om den inte får ett värdigt liv den sista tiden. I Sverige kan man få svar på många av de praktiska frågorna genom information från Jordbruksverket och HNS (Hästnäringens nationella stiftelse), men det riktigt svåra är att veta när tiden är kommen att fatta det slutgiltiga beslutet.
– Det är här det kan behövas mer samråd med veterinär, säger ordföranden i brittiska veterinärförbundet BEVA, Huw Griffiths. Veterinärens roll är att skydda välfärden för hästen och det inkluderar när och hur hästen avlivas. När det gäller hundar och katter verkar man ha kommit längre i detta arbete, veterinärer har längre erfarenhet av att diskutera dessa saker med ägarna till smådjur.
– Det är viktigt att diskussionen sker på ett sätt så att hästägaren får ett fortsatt förtroende för veterinären.

”Måste prata mer om detta”

Det är stor skillnad på att fatta ett avgörande beslut om det gäller en svår akut skada eller när det är ett successivt förlopp, där hästens liv har försämrats över tid. I det senare fallet är det vanligt att det dröjer lite för länge.
– Vi måste börja prata mer om detta svåra ämne, menar professor Freeman, och det är vad vi hoppas att det här projektet ska mynna ut i. Både beträffande när det är rätt tid att avsluta hästens liv och att ge stöd åt hästägaren.
– Här gäller det att vara flexibel, alla fall är unika och kräver olika tillvägagångssätt. Men det viktiga är att det blir så stressfritt som möjligt.

När det svåraste steget i processen är taget – att fatta beslutet – återstår två punkter. Dels att ordna med en värdig avlivning, dels eftervården. Den senare omfattar hur hästkroppen ska hanteras: nedgrävning, destruktion eller kremering.

Sorgen kan vara djup

För många hästägare är det även viktigt med någon form av minnesmarkering, på vilket sätt det görs kan variera. Någon väljer att begrava en del av askan under en minnessten, andra att spara lite tagel, namnskylten eller en hästsko.

Känslomässig support till ägaren är ofta en bortglömd del gällande hästar. Eftersom hundar och katter lever i hushållet på ett annat sätt än hästar, kan omgivningen vara mer accepterande när djurägaren sörjer dem än när en häst avlivats, som levat åtskild från ägaren i ett stall.

– Men hästar kan leva i många år och ha funnits i familjen i flera generationer, poängterar Amelia Cameron i sin studie. Människan och hästen kan ha skapat djupa band under daglig ridning/körning eller annat arbete. Det är självklart att hästägaren kan sörja djupt och länge efter att hästen dött.
– Ett telefonsamtal eller annan form av hälsning från veterinären efteråt, kan ge hästägaren både tröst och stöd i att det var rätt beslut som togs.

Studien heter Scoping review of end-of-life decision-making models used in dogs, cats and equids. A Cameron.

Svensk information om avlivning av häst finns bland annat här: www.hästsverige.se