Så tar du små steg bort från ridrädslan

När Anna Nordin började jobba som coach trodde hon att kunderna mestadels skulle vara tävlingsryttare som ville utvecklas och komma upp i klasserna. 

– Den typen av kunder har jag, men jag blev fascinerad över hur många det är som är rädda, säger Anna Nordin.

Hon tror inte att det är lika vanligt i andra sporter att man är rädd och ändå fortsätter.

– Nej, då lägger man nog av. Men vår kärlek till hästarna gör att vi kämpar på, trots rädslan.

Rädslan förlamar

Det är inte så konstigt att vi blir rädda – men det gäller att hantera känslan rätt. 

– Rädsla ska vara en varningsklocka som gör att du kommer till skott. Men om den blir för stark blir den förlamande och du går rakt in i lejonets gap. Då blir rädslan också ännu starkare nästa gång, för rädslan fick rätt – den varnade dig och det stämde.

Ett problem med rädslan är att den kan börja varna långt i förväg. 

– Om du tänker att du ska rida i morgon och rädslan börjar redan då, har den fått ett dygns försprång när det väl är dags att rida, säger Anna Nordin. 

Något som triggar i gång rädslan för många är att sätta på sig ridbyxorna. 

– För då är det allvar. Då är det viktigt att avdramatisera ridbyxorna, och koppla dem till ett positivt minne istället.

Självförtroende avgör

I andra änden av rädslan finns  självförtroende. 

– När jag blir rädd upplever jag att min förmåga minskar ytterligare. Om jag tror att jag inte klarar vissa saker kan jag vara säker på att det inte kommer att lyckas. Tilltro till den egna förmågan är avgörande, och det första vi behöver jobba med.

Mycket handlar om att lägga saker och ting på rätt nivå. I stället för att hoppa upp barbacka och spränggaloppera över fälten kanske den som är rädd ska börja med att sadla. 

– Tänk som du gör med en häst. Om du höjt till 1,50 och hästen stannar, hur många gånger försöker du innan du sänker? Hästen måste få bygga självförtroende, det är självklart, ändå gör vi inte så med oss själva.

När Anna Nordin har klienter försöker hon höja deras självförtroende. 

– För om det blir bättre blir färre situationer obehagliga, och när det ändå blir obehagligt kommer du ha lättare att lösa situationen. 

Valda sanningar

Anna Nordin talar om sådant vi tror är sant,  valda sanningar som ofta delas av många människor, men som inte nödvändigtvis bygger på fakta. 

– En sådan vald sanning är att man alltid måste rida. Det skulle kunna komma från den militära traditionen, då var det viktigaste av alltid att lyda order, oavsett vad man kände. ”Rid ändå så går rädslan över” är en annan vald sanning. 

– Tyvärr fungerar det inte så, utan hjärnan riskerar att lagra det hela som ytterligare ett tecken på fara, oavsett om det går bra eller inte. Särskilt om du sitter av med en känsla av ”åh, vad skönt, jag klarade det”.  

Stäm av med magkänslan

Att våga välja bort ridning så länge man känner oro kan handla om att låta någon annan rida tills man jobbat med sin rädsla och hittar lust igen. 

– Kom ihåg att hela tiden stämma av med din magkänsla så att lugnet finns. För om du är rädd redan från början förstärker du hästens anspänning, säger Anna Nordin. 

Anna gör en liknelse med skiljetecken;  att vara som en punkt, ett frågetecken eller ett utropstecken. 

– När du är lugn och trygg kommunicerar du med din häst med en punkt i slutet av både dina verbala och kroppsliga budskap. Du är tydlig och förtroendeingivande.

Hästen blir osäker

Om du är rädd går du från en punkt till ett frågetecken. 

– Du undrar hur det ska gå, försöker förutse och förbereda dig för olika scenarion. Och hästar blir osäkra av frågetecken. De tolkar det som att du inte har koll på situationen och att de själva behöver avgöra vad som är farligt eller inte. 

Den som blivit ett frågetecken kan försöka dölja det genom att bli till ett utropstecken.

– Du försöker agera ”bestämt” och ta kommandot så att hästen inte ska märka din oro och osäkerhet. Men det finns fortfarande anspänning i kroppen. Samtidigt som du signalerar fara med din anspänning ber du hästen att göra det farliga, kanske genom att skrika åt hästen. 

Anna Nordin pratar också mycket om hästkunskap som en del i pusslet.

– Om jag inte kan läsa av hästen kommer jag att hamna i farliga situationer.  Hästar är både stora och flyktbenägna, så av säkerhetsskäl behöver vi lära oss så mycket vi bara kan om hur de uppfattar sin omvärld, vilket skiljer sig väldigt mycket från oss, säger hon. 

Träna enklare moment

Även kroppsmedvetenhet är en pusselbit, att känna när den egna kroppen är på helspänn. Upptäcker du anspänningen redan när den börjar, är det lättare att motverka den. 

– Det kan hända att mina klienter får order om att inte rida på två veckor. De ska kanske sadla och ställa sig på pallen, men inte sitta upp. Jag vill att de kan genomföra de här momenten utan att rädslan och anspänningen ökar. Det är lättare om man vet att man faktiskt inte ”måste rida”. Sedan kan det handla om skritt i en maxtid som känns överkomlig. Väldigt många tycker att det är befriande att inte få rida, att hitta glädjen i att bara vara i stallet igen.

Skapa nya stigar

Att skapa nya banor i hjärnan, eller stigar som Anna Nordin kallar dem, är en del av att komma över rädslan. 

– Om du tänker tillbaka på när hästen bockade och du satt kvar men blev jätterädd kommer hjärnan att tolka det som stor fara. Men du satt ju kvar! Tänk på det, du klarade en bock, spara den delen av minnet, det gynnar ditt självförtroende. 

Det gäller dock att dra sin egen version många gånger, för hjärnan är bättre på att lagra minnen av faror än andra minnen.

– Om det är tankar som stärker din ridrädsla kan du aktivt välja en annan tanke. Man måste vara envis och bestämd över att det gäller att byta spår. Hjärnan har lättare att välja den redan upptrampade stigen, trots att den förstör för dig. 

Visualisera i soffan

Att träna på att visualisera, spela upp situationer för sitt inre, är också till hjälp. 

– Du aktiverar samma nervbanor som om du verkligen gjorde det. Du kan sitta i soffan och träna din hjärna att ge rätt signaler till kroppen i situationer som skrämmer dig. Visualisera hur du löser situationen på ett bra sätt.

– Vi kan lura kroppen till viss del. Amygdala, en del av hjärnan, vill att allt blod ska ner i kroppen så att du kan fly eller slåss, vilket gör att just då tänker du väldigt dåligt. Försök ha is i magen, snart kommer blodet tillbaka till hjärnan och då kan du fatta bättre beslut. Ta ett andetag och känn hur tankeförmågan återvänder.

– Och kom ihåg – det är alltid okej att sitta av. Att ge din hjärna det enkla löftet kommer göra att den vågar sitta kvar betydligt längre. Det finns inget krav i att fortsätta rida, det är ett val. Det gör underverk för självförtroendet.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 8/2024.