Dressyr
22 oktober 2013 12:30

Så tränar en mästare

På begäran av läsare publicerar vi återigen reportaget om Carl Hesters träningsclinic under British Dressage Convention i december förra året. Detta inför årets upplaga av samma konvent den 23-24 november på Hartpury College, Gloucester i England. Där är det Adelinde Cornelissens tur att dela med sig av sina bästa tips.

Så tränar en mästare
Olympiska mästarna Charlotte Dujardin och Valegro.

Henrik Hansson fanns på plats när British Dressage anordnade British Dressage Convention, ett dressyrseminarium i Hartpury utanför Gloucester.
”I år var det dressyrryttaren och OS-guldmedaljören i lag, Carl Hester, som höll i denna tvådagars-clinic där han delade med sig av sin träningsfilosofi samtidigt som han undervisade. Arenan var fylld med ungefär 2 000 åskådare och det var utsålt sedan länge.

Dressyrseminariets första dag inleddes med tre ekipage som Carl inte tidigare hade undervisat. Den första hästen, Donnergold efter Donnerhall, hade haft framgångar i motsvarande lätt A-klasser. Medan hästen travade fram förklarade Carl att han vill att en häst ska vara lätt, framför skänkeln, ju mer den tar vikt på bakbenen desto lättare blir den i framdelen.

Rakriktning är viktigt, hästar är av naturen oliksidiga och detta får man jobba med hela livet. Viktigt att hålla kontakt med hästen som ska bära sig själv. Under framridningen poängterade Carl att han ville att hästarna skulle ridas fram så att de slappnade av och stretchade överlinjen, alltså med lång och låg hals. Det ska vara mjukt och se enkelt ut under uppvärmningen, om man driver och får mer energi kan det bli svårare då hästen lätt lägger sig mot handen.

Börja med galoppen
För Carls hästar börjar ett arbetspass med 15 minuter skritt, därefter 15 minuter stretching och uppvärmning och sedan arbete och samling. Avslutningsvis nedläggning i trav och sedan skritt. Ofta börjar man med galopparbetet först då det är en naturligare gångart för hästen än trav. Den första hästen fick göra mycket övergångar galopp-skritt-galopp. I skritten ska hästen skritta ”up-hill”.

För att kunna göra en bra avsaktning till skritt är det viktigt att hästen kan ta små steg, därför fick ryttaren rida övergångar från arbetsgalopp och sedan samla galoppen. Carl poängterade att man under samlingen inte får bli kvar i handen och strax innan avsaktningen ge en eftergift och göra avsaktningen genom att räta på sitsen, så att hästen så snart den är i skritt inte ligger i ”bromsläge” utan kan skritta framåt med ”open neck”.

Under den första hästens pass tog Hester upp många för honom grundläggande punkter:
• Halvhalt, det är det där ordet som alla har hört men som är så svårt att beskriva och som är så viktigt!
• Övergångar mellan gångarter och inom gångarter är också de viktiga och det är bara att inse att man kommer att behöva öva övergångar resten av sitt ryttarliv. Man ska göra minst 200 övergångar under ett pass, framåt och bakåt för att hästen ska lyssna på hjälperna.
• Avsluta alltid ett ridpass med något som är lätt.
• Man måste kunna rida en bra volt innan man kan göra skolor. En volt visar om hästen är rakriktad och spårar. Man rider inte en volt bara med innertygeln, sväng fyra gånger, ”turn, let go, turn, let go”. Om man inte rider en bra hörnpassering blir det inte en bra rörelse efter hörnet.
• När man lägger ner hästen: håll kontakt med munnen, släpp inte ut och iväg hästen, den ska bli rund.

Dag två fick Donnergold arbeta vidare med att stretcha sin överlinje samt de enkla bytena. Att han inte kan göra bra avsaktningar från galopp till skritt beror på att han galopperar med för stora steg. ”Spend the next months to teach the horse to canter on the spot”. Var glad för små  framsteg och var beredd på att det kan ta lång tid. Spöet kan man använda och peta lite, lite för att få små, energiska (”bouncy”) steg.

Häst nummer två, SOS Wow, hade tävlat både fälttävlan och dressyr på medelsvår C-nivå och tränades nu inför medelsvår B. Den var positiv, såg bra ut i munnen, lite låg i formen och med en galopp som var lite kort och hastig. Ryttaren fick korta tyglarna (”long reins freak me out”), händerna ska hållas låga framför dig och håll kontakt med hästens mun. En galopp med korta steg gör det lättare för hästen att byta men bytena blir av enklare kvalitet. Den får man arbeta med efterhand. Dock ska man vara medveten om att inte förvänta sig perfektion från början.

Förbättra galoppkvaliteten
För att försöka förbättra galoppkvaliteten fick ryttaren rida skänkelvikning i galopp från mitten på kortsidan till mitten av kommande långsida. Man fortsätter alltså i samma varv. På detta sätt påverkades galoppen till längre och bärigare steg. Man tränade även förvänd galopp på långsidan med tempovariationer. Som avslutning på passet gjordes försök till galoppombyten. Ryttaren fick här rida förvänd galopp på långsidan och sedan vända på mitten mot kortsidans mitt och göra ett bytesförsök på denna linje.

Hästen förekom ryttaren ett flertal gånger med orena byten som följd och då fick hon rida samma linje utan att byta ett par gånger innan ett nytt försök gjordes, denna gång rent men hästen hoppade upp med bakdelen. Därefter lades hästen ner i trav igen för att stretcha och hitta balans. Samtliga hästar under dagen lades ner före, efter och även under ridpasset.

På söndagen fick SOS Wow träna vidare på galopparbetet och sedan prova att göra byten genom att rida på en 20-meters volt i förvänd galopp, ställa inåt och sedan byta. Även denna dag förekom hästen ryttaren men bytena var nu rena och av bättre kvalitet och Carl menade på att hon skulle arbeta mer med galoppkvalitén än byten. Ibland kan det ta tid som till exempel med hans gamla GP-häst Escapado, med vilken det tog tre år innan bytena fungerade. ”It was more flying than changing”.

Den tredje hästen var ett svart trakehnersto, trevligt riden av en 14-årig junior som tävlat medelsvår B-klasser. Under framridningen poängterade Carl att vill man ha höga procent måste det vara ridning framåt med en häst som är framför dina ben. Även här tog han upp vikten av att göra halvhalter, stämma av.

Bakdelsvändningar är en rörelse där många tappar poäng därför att hästen saktar av i vändningen och slutar bjuda. Det är lätt att det blir monotont och hästen slutar bjuda när man tränar dessa vändningar och här bjöds det på en bra övning: Skritta och lägg en volt i hörnet, rid in i en sluta på diagonalen, därefter några steg öppna, bakdelsvändning, några steg öppna och därefter sluta diagonalt igen. Se till att rida framåt hela tiden i samma skrittakt. Kom ihåg att inte bara använda händerna utan säte och skänklar.

Det svarta stoet rörde sig trevligt men för att utveckla traven fick ryttaren rida på en 20-metersvolt. Omväxlande fick ekipaget öka traven och sedan gå in i en öppna samtidigt som tempot minskades till arbetstrav. Låt energin från mellantraven följa med in i öppnan, var budskapet.

För att förbättra kvalitén på galoppombytena gjordes följande övning: Ryttaren fick rida in på en diagonal i galopp, öka steglängden tre steg innan bytet, byta och därpå samla galoppen.
Detta för att hästen ska lära sig att byta i uppförsbacke och få en bättre gest i bytet. Denna övning är bra även inför träning av serier, så småningom gör man om samma övning flera gånger på diagonalen och när detta fungerar kan man börja med seriebyten. Hästen ska alltså lära sig att inte sticka iväg efter bytet utan samla sig för att sedan gå framåt och göra ett nytt luftigt byte.

GP-hästar på lösdrift
Eftermiddagen ägnades åt fyra hästar från Carls eget stall. Tre av dem hade kostat mindre än 10 000 pund, vi fick själva räkna ut vilka. Först en 4-åring som reds av Charlotte Dujardin och sedan två valacker, åtta respektive tio år på Grand Prix-nivå. Dessa tre stod inte på stall utan gick ute dygnet runt i en hage med ligghall. De tas in på morgonen, rids och släpps sedan ut igen mitt på dagen.

En vanlig vecka arbetas Carls hästar i dressyr fyra dagar och rids ut två dagar. Alla hästar på gården går ut i hage. Carls veterinär hade en gång sagt till honom: ”if you want your horses to be sound, keep them moving”. Han tror inte på att hästar ska stå i en box 23 timmar om dygnet. Men alla har kanske inte tillgång till hagar etc, då kan man skritta dem, uppsuttna eller för hand, beta dem, ha dem i skrittmaskin, men de behöver röra sig!

Man behöver inte ha världens bästa tränare! Men om man ska bli en riktigt bra ryttare måste man kunna ta kritik. Om någon säger till dig att du har för långa tyglar, då har du troligen det, även om den som säger det inte är någon avancerad ryttare. Det är viktigt att vara noga med detaljer och inte rida slarvigt.
När Carl arbetade för Dr Bechtolsheimer (lagmedlemmen Lauras far) fick han sex lektioner om dagen under 3 ½ års tid. Där lärde han sig att rida hörnpasseringar och att rida rakt på medellinjen! Att alltid vara noggrann med alla övergångar, inte slarva för att det ”bara” är träning. Till slut stod jag inte ut och startade egen verksamhet, skämtade Carl men menade att det var då han lärde sig hur viktigt det är att vara noggrann och konsekvent i sin ridning.

Charlottes 4-åring var en stor fuxvalack med taktfast trav och en härlig galopp. På grund av sin storlek är inte alltid en ung häst färdig för årgångstävlingarna men det är viktigare att en häst känns bra än hur han ser ut. En ung häst som inte vinner unghästmästerkap men som känns bra är bättre än en häst som rör sig spektakulärt men där man saknar en bra ridkänsla.

På en 4-åring är övergångar viktiga, både mellan och inom gångarterna, de ska ridas och tänka framåt. Man rider skänkelvikning från mitten på kortsidan till kommande långsida, svag öppna på kvartslinjen, korta pass och sedan en paus. Mest lättridning för att skona ryggen, lek med övergångar inom traven och var noga med hörnpasseringar. Även äldre hästar ska arbetas omväxlingsvis under lättridning för att underlätta deras ryggverksamhet. Unga hästar behöver vänjas vid tävlingsmiljön och ibland får de följa med på tävling och arbetas på framridningsbanan när detta är möjligt.

Därefter kom Nip Tuc, åtta år och Dance with Wolves, tio år, in på arenan. Båda normalt heta hästar som första dagen var något överhettade på grund av miljön. Carl poängterade att det är viktigt att inte ha bråttom utan stretcha hästarna så att det blir avslappnade och kan göra ett bra jobb.
Ryttare var två av hans hästskötare, 18 och 22 år gamla, som brukar värma upp hästarna den första halvtimmen åt honom och Charlotte. Ryttarna fick rida många volter för att hästarna skulle få bakbenen under sig och han var noga med att de spårade. Så fort en häst bar iväg la ryttaren en volt för att få hästen i balans igen. Ofta lades volten innan vi i publiken hann se att hästen höll på att bli lite för ivrig. Träna på att rida volter utan att hålla i hästen, den ska bära sig själv.

Träna på medellinjen
Att rida upp på medellinjen är svårt och det ska man öva ofta. Träna på att galoppera med små steg innan halten. Att kunna rida med små steg, kvicka steg återkom hela tiden som en röd tråd. När hästarna skulle trampa red ryttarna i skritt, mindre och mindre steg (”small steps to make him hotter”) så att hästen till slut trampar några steg, bara några steg och sedan fram i trav.

På heta hästar visades med Nip Tuc att byten kan göras i en åtta vid kortsidan för att hästen inte ska kunna sticka iväg, väggen bromsar upp. När hästarna kan byta tränar man byten på spåret längs långsidan för att få hjälp med rakriktningen. Hela tiden lätt i handen, betonade Carl. Nip Tuc skulle visa lite seriebyten men blev upphetsad och gjorde själv ”ettor” lite här och där.
Carl sa att ryttaren precis hade börjat träna ettor och fick nu instruktion att rida en serie längs långsidan i 4,3,2,1. Det spårade ur några gånger men Carl sa att hästen måste lyssna på ryttaren. När det till slut fungerade fick ryttaren prova att göra en serie ettor och satte 15 spikraka med en välförtjänt applåd som följd.

Som förberedelse till piruetter fick ryttaren galoppera längs långsidan, samla 3-4 steg (”smaller and smaller steps”), lätta i handen och hästen ska inte öka förrän han får impuls till det. Under passet fick båda hästarna hela tiden små korta pauser och stretcha under lättridning. Dances with Wolves blev så småningom lite lugnare och kunde visa hur de tränade piaff enligt ovan och variationer i trav.

Även en mästare kan bli bättre
Så kom Valegro och Charlotte in i ridhuset, skrittandes lugnt men det syntes redan i skritten att här fanns ett par aktiva bakben. Dock betonade Carl att Valegro hade en väldigt normal trav som unghäst, ja ganska tråkig. Vid den åldern hade han också en väldigt stor galopp som gjorde honom jobbig att rida.

Guldmedaljören började också sitt pass med att stretcha i en lång och låg form i trav men allteftersom växte han och man kan bara instämma i en röst som plötsligt utbrast: ”Gorgeous!” Men även den bäste i världen har saker som kan bli ännu bättre och efter OS analyserade Carl och Charlotte vad som skulle läggas fokus på i träningen. Passagen måste bli kortare och mer elastisk, ettorna mer uttrycksfulla och galoppsaxen mer framåtgripande.

För att förbättra ettorna fick Charlotte göra samma övning som trakehnerstoet på förmiddagen. Alltså rida framåt tre steg innan fyra byten i varje, samla galoppen, rida framåt och göra fyra ”ettor” igen. I en galoppsax är det lätt att man får kortare och kortare galoppsprång när man rider galoppslutan som är en samlande rörelse.
Därför tränade man saxen i skänkelvikning i galopp istället för att kunna rida mer framåt i en uttrycksfullare galopp. Slutan kan också tränas under tempovariationer. När Valegro sedan återgick till travarbete påpekade Carl att en häst måste gå framåt utan att ständigt tryck från ryttarens skänkel, den ska kunna öka och minska utan kraftig inverkan från skänkel eller hand.

I trav visade Valegro hela sitt register från samlad trav till piaff, passage och ökningar, hela tiden med en energi och positiv arbetsglädje som var en fröjd för ögat. Det var en lycklig publik som kom ut i kvällsmörkret, men vad gjorde väl det, vi hade ju sett ljuset!

Summeringen av resan: en fantastiskt rolig och lärorik helg med en ryttare som välvilligt delade med sig av sina erfarenheter.”

Henrik Hansson

Hingstar Online

Just nu 131 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar