Sämre jourberedskap på nätter – hovslagare blir skyddad titel

I utredningen slås fast att de privata veterinärföretagen står för 93 procent av nettoomsättningen inom veterinärbranschen, samtidigt som staten genom Distriktsveterinärerna tar det stora ansvaret för djursjukvård under kvällar, nätter och helger.

”Utvecklingen har lett fram till ett läge där Distriktsveterinärerna har svårigheter att möta behovet av djursjukvård. Situationen har för utredningen beskrivits som ohållbar”, står det i utredningen, som menar att det fortsatt ska vara Jordbruksverkets ansvar att se till att det finns tillgång till tillfredsställande veterinär service oavsett tidpunkt på dygnet, om det finns djurskyddsskäl.

Färre jourveterinärer till förmån för dagveterinärer

Men utredningen skriver därefter att Distriktsveterinärernas verksamhet ska bedrivas mellan klockan 06.00 och 23.00, om djurskyddet kan upprätthållas. ”Förslaget bör innebära en viss minskning av de veterinära resurser staten tillhandahåller och finansierar nattetid, men medför enligt utredningens bedömning framför allt vård till fler djur när vården efterfrågas som mest”. I stället ska en digital beredskapstjänst finnas.

Den slutsatsen har fått Djurskyddet Sveriges veterinärexpert Johan Beck-Friis att reagera.
− De flesta fall i dag där ägare av lantbruksdjur eller hästar ringer på en veterinär nattetid är allvarliga akutsituationer som ägaren inte kan åtgärda själv. Det är oförskämt att hävda att djurägaren skulle kunna exempelvis rätta och förlösa en kalv i felläge eller stoppa tillbaka ett livmoderframfall, bara efter att ha konsulterat en digital beredskapstjänst, säger han till tidningen Djurskyddet.

För att främja ett ökat samarbete med privata aktörer föreslår utredningen att privata veterinärer, som erbjuder klinisk veterinärvård till lantbrukets djur eller häst, ska kunna ansluta sig till tjänsten, står det i utredningen, men någon särskild ersättning till kliniker med akutmottagning föreslås inte.

Vill skydda yrkestitlar

Utredningen har också förslag när det gäller legitimationsyrkena, och föreslår att titeln hovslagare ska bli skyddad, så att bara utbildade och godkända hovslagare får kalla sig det.

”En sådan reglering bör enligt utredningens bedömning leda till att fler hovslagare ansöker om godkännande, vilket medför ökad trygghet för konsumenter och ett bättre djurskydd” skriver utredaren.

Samtidigt föreslås ett stopp för att kalla sig exempelvis hästfysioterapeut eller hästpsykolog utan att vara legitimerad i yrket. Titlar som är skyddade i humansjukvården ska vara skyddade även i djursjukvården.

Däremot vill utredaren lyfta djurvårdare och införa den skyddade titeln godkänd djurvårdare.

Efterlyser fler utbildningsplatser

Att det saknas utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare har varit ett faktum länge, och även om SLU inför 2022 beslutade om att öka från 100 till 140 platser på veterinärutbildningen och från 80 till 95 platser på djursjukskötarutbildningen så behövs ännu fler.

Målet bör vara minst 180 till 220 utbildningsplatser på veterinärutbildningen inom en tio- till femtonårsperiod, medan målet på djursjukskötarutbildningen bör vara minst 150 till 170 utbildningsplatser, skriver utredaren.

Ett förslag är att starta distansutbildning av djursjukskötare, och att göra det enklare för utländska veterinärer att verka i Sverige genom att tillåta engelska som journalspråk.

Tydligare prissättning och försäkringsvillkor

Slutligen tar utredningen konsumentperspektivet, och föreslår att veterinärernas prissättning blir tydligare och mer transparent, så att kunderna lättare kan jämföra.

”Kunder bör också på ett mer transparent och tydligt sätt kunna informeras om vilken kostnad som tillkommer då tjänsten utförs som en akutbehandling” lyder förslaget.

Det kan också finnas anledning för Konsumentverket att överväga möjligheterna att teckna en branschöverenskommelse med större privata vårdgivare inom branschen för djurens hälso- och sjukvård och Distriktsveterinärerna i syfte att på ett tydligt sätt reglera avtalsvillkor vid köp av tjänster, så att det blir tydligt vad som gäller.

Även försäkringsvillkoren behöver vara transparenta, lättbegripliga och lätta att jämföra mellan olika bolag, när det gäller karenstider och handläggningstider men också angående direktreglering och annat praktiskt bör stå med i försäkringsbrevet, enligt utredaren.

Här finns utredningen