”Sätt upp en skylt i ridhuset med ditt mål”

Världsettan Peder Fredricson tävlade sex olika hästar under Jönköping Horse Show, men hade också avsatt tid till ett panelsamtal under söndagsförmiddagen där han pratade om sin filosofi kring hästar, träning och tävling och vad som har gjort honom till den bästa hoppryttaren i världen.

− Efter Rio började jag jobba med att bli snabbare. Jag skrev en skylt med texten ”En sekund snabbare” och satte upp i ridhuset. Allt markarbete, all hoppträning hade det målet.

− Sätt mål. Om jag inte hade haft målet att bli världsetta hade jag aldrig blivit det. Och uttala ditt mål, även om det känns både jobbigt och kaxigt och du riskerar att misslyckas.

− Jag sätter mina mål bildligt i huvudet och ser mig själv göra något.

Det är ett gissel när banskisserna inte är ute i tid

Samma metod, att rida banan inne i huvudet innan han gör det i verkligheten, använder  Peder Fredricson inför varje tävlingsklass.
− Först lär jag mig banan. Det är ett gissel när banskisserna inte är ute i tid. De ska vara ute 30 minuter före klasstart, tipsa banbyggarna om det. Och här i Jönköping har det fungerat bra.
− Sedan försöker jag gå banan ensam utan att snacka med andra, med papper och penna. Jag skriver upp antal språng mellan hindren och om jag ska rida framåt eller hålla tillbaka.
− Därefter blundar jag och känner hur jag rider banan. Jag tar banan från huvudet till kroppen, till känslan. Jag tänker på balansen och rytmen och memorerar banan två eller tre gånger.
− Då blir det som jag redan ridit banan, och om du vet vad som ska hända och vad du ska göra, då blir du inte så nervös.

Koncentration är färskvara

På framhoppningen, när det är två-tre hästar kvar före hans tur, sitter han av, hästen sadlas av och han går igenom banan en sista gång.
− Koncentration är något man måste träna på. Efter OS var det jättelätt att koncentrera sig, men efter några veckors semester är det mycket svårare.

Under panelsamtalet med Anna-Clara Pettersson fick Peder frågan om hur han arbetar med nya hästar. Han berättade att inställningen hos hästen och samtalet mellan häst och ryttare är avgörande.

− När jag provar en ny häst tänker jag på  m vi kommer lite framåt varje dag, eller om vi måste börja från början varje dag. Om det är så, då blir det ingen känsla i oss som ekipage.
− Men finns det bara en kommunikation mellan ryttare och häst, och du är beredd att arbeta långsiktigt, så är det bara att fortsätta.

Jag ser duktiga ryttare som är kvar på samma nivå hela tiden, men vill du uppåt kan du inte göra likadant som tidigare år.

Peder fick också en fråga från publiken på samma tema, om vad man gör när man kör fast med sin häst.
− Det är kanske den allra viktigaste frågan man kan ställa. I det läget är det viktigt att försöka hitta inspiration, prova något nytt och lära av andra.
Att bara upprepa det man gjort tidigare bär inte framåt.
− Jag ser duktiga ryttare som är kvar på samma nivå hela tiden, men vill du uppåt kan du inte göra likadant som tidigare år.
− Det handlar om att knacka på olika dörrar, och till sist öppnar sig en.

Slipar på detaljerna hela tiden

Peder Fredricson berättade hur man på Grevlunda kontinuerligt går igenom område för område för att hela tiden slipa på detaljerna.
− Under en period kontrollerar vi alla foderstater. Om en häst får problem blir det lätt att den får ett tillskott, och sedan kanske ett till, och till slut måste vi ta ett grepp från början, se vad som behövs i foderstaterna och vad som kan tas bort för att foderstaterna ska bli optimala.

− Så släpper vi det och går vidare till nästa område, underlaget, eller utrustning. Ligger alla sadlar perfekt? För varje varv lär vi oss något och blir bättre.
− Du måste hålla i, aldrig slappna av.

Att ta av skorna är en sådan förändring, som Peder berättade mer om i samband med en presentation av Agrias forskningsprojekt.
− Det har aldrig hänt att vi haft alla hästar friska samtidigt. Alltid har det varit någon som varit konvalescent. Jag tror att det är enormt stora hälsoeffekter i att låta hoven fungera som den är tänkt att göra, utan sko.