”Se upp för produkter som är antibakteriella”

När det gäller kläder för människor finns många butiker som skyltar med hållbara material och hållbar tillverkning. Bland hästprylarna talas det mer sällan om materialval och hållbarhet. Ridsport ringer upp Viktoria Fredholm, vägledare på Konsumentverket, för att fråga:

Vilket material är bäst i ett schabrak – bomull eller till exempel polyester, som är ett konstgjort material?
– Jag har själv haft tankar om att det är materialet som avgör hur hållbar en textil är, men så är det inte. Materialet är inte avgörande, det är hur schabraket är tillverkat som har den största påverkan på miljö och klimat.

Hur menar du, vad är det som avgör i tillverkningen?
– Allt från vilken typ av energi som används i fabriken, kommer den från förnybara eller fossila källor, till hur mycket vatten som används, till hur tyget färgas. Sådant spelar större roll än materialet.

Hur ska vi konsumenter få reda på hur tillverkningen gått till?
– Det är en bra fråga. Om det inte finns någon information får man ställa frågan till tillverkaren eller butiken.

Hur bra är miljömärkning?
– Det finns en hel del företag som har egna miljömärkningar, och då gäller det att titta på vad de innebär. Med egna märkningar kan det vara så att ingen kontrollerar att företaget lever upp till vad det lovar. Det bör finnas en tredjepartskontrollant. Om ett företag påstår något i marknadsföring ska de kunna styrka det: Varför är det ett bra val för miljön?

Går det ens att köpa nytt med gott samvete?
– Använd det som redan finns i stallet så länge som möjligt. Om du ändå tänker att du ska handla helt nytt, titta på kvaliteten i första hand. Tror du att det kommer att hålla en längre tid? Bra kvalitet brukar tendera att vara lite dyrare, men det behöver inte vara så – ibland betalar man för märket.

Vissa produkter beskrivs som antibakteriella, vad innebär det?
– Se upp för produkter som är antibakteriella, det handlar om kemikalier som troligen inte är bra. Ett ord som antibakteriellt står för något kemikalier även i till exempel diskmedel eller sportkläder.

Vissa använder återvunnen polyester, det måste väl vara bra?
– Syntetiska material som polyester är konstgjorda fibrer och kommer ofta från fossila råvaror, som olja. Det finns återvunnen polyester från petflaskor och rester från produktion, men det kostar ändå att tillverka produkter från återvunnet material. Återvunnet betyder inte med automatik att det är hållbart, det gäller att väga in hela livscykeln och det är inte jätteenkelt som konsument.

Vi hör talas om mikroplaster, finns de i till exempel schabrak och täcken?
– Material som polyester, polyamid och akryl leder till utsläpp av mikroplaster. Det lossnar små fibrer som inte fastnar i reningsfilter. Störst problem är det med fleecematerial, eftersom fleece är löst i konstruktionen vilket gör att fiberdelarna lättare släpper från materialet.

Men fleece och polyester är jättevanliga inom ridsporthandeln. Måste vi undvika dem?
– Nja, syntetiska material har fördelar, de kan hålla längre och är ofta slitstarka. Sportkläder behåller färgen bättre än till exempel bomull och lin. Att använda tvättpåse kan hjälpa, liksom att tvätta i lägre temperaturer så att det inte lossnar lika mycket.

Fakta

Material i hästprylar

• Bomull: Drar mycket vatten, och det går åt mycket kemikalier. Bekämpningsmedel används som skydd mot insekter och ogräs.
• Syntetiska fibrer: Polyester, elastan och akryl är syntetiska textil-fibrer, och framställs oftast från fossila råvaror som olja. Processerna har stor påverkan på klimat och miljö.
• Ull: Det är svårt att beräkna klimatpåverkan från djurfibrer. Ullen från fåret innehåller ofta parasiter som tas bort genom att ullen doppas i bekämpningsmedel. Miljön påverkas också när ullfett avlägsnas, vilket kräver stora mängder varmvatten och tvättmedel.

Källa: Hallå Konsument (på Konsumentverkets hemsida)

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 13/2023.