Experten tycker till

Seminfrågan i nytt sken
Kärnkraft och  insemination väcker starka känslor,  på gränsen till religiös fanatism.  För eller emot.   Kärnkraftsfrågan klyver världen i två delar och det gör seminfrågan också. Påven bannlyste insemination och British Jockey Club förbjöd  den i galopphästaveln. Nu är seminfrågan åter aktuell. Två läger står mot varande – För eller emot förändring av de svenska seminreglerna.  Avvaktande i bakgrunden  bidar de verkliga makthavarna. De deltar inte i debatten . ( se t.ex. Anders Darenius blogg seminforum)

Okunskap är känslornas bränsle och jag tycker därför det är dags att föra in den dimensionen i debatten. 

Först en liten bakgrund
Med våra stora ytor av lågt prissatta glestuvade utmarker  har vi i Sverige osedvanligt goda förutsättningar  för hästuppfödning.  Hästuppfödning kan därför förstärka  näringslivet i glesbygden samt byta import mot export.

Som tabellen visar har självförsörjningsgraden på 30 år sjunkit från 100 till 30%. Det finns således en betydande outnyttjad potential för hästuppfödning. Förutsättningen är att det finns en seminverksamhet som når ut. Den saknar vi idag.   

Jag vill med den här debattartikeln visa vilka möjligheter som finns med ny teknik och ett nytt affärstänkande. Jag vill också visa att det finns ett vägval och att den som väljer bär ett mycket stort ansvar för framtidens landsbygdsutveckling och djurskydd.   

Teknikens möjligheter – en vision för hästavel och landsbygdsutveckling
Friska hingstspermier är befruktningsdugliga i upp till fem dygn efter att de kommit upp i äggledaren. Där vilar de sig och kan invänta ägglossning. Det räcker med några tiotals tusen. Dessa biologiska grundfakta ger underlag till en vision för Sveriges hästuppfödare : valfriheten  att kunna bedriva kvalificerad hästavel överallt i landet och på lika  villkor med hjälp av en service som ger förutsägbara resultat till förutsägbara och lägre kostnader.  

Gammel-semin och ny-semin

Ny teknik kan förändra även hästvärlden
Den seminverksamhet vi hittills ägnat oss åt kallar jag Gammel-Semin.  Den tillvaratar inte nya tekniker och nya kunskaper. Om vi däremot gör det och sätter in dem i en rätt organisatorisk ram har vi skapat vad jag kallar Ny-Semin.  Den rymmer både stationssemin och hemsemin.

Myndigheter och hästavelns  ledarskap står nu i ett vägskäl: Skall man fortsätta på den inslagna vägen med gammel-semin eller skall man lyfta spärren och  öppna vägen som leder till ny-semin.

Semintrafiken behöver inte detaljstyras. När vägspärren väl är borta får trafikanterna välja själva.  Myndigheterna kan begränsa sin insats till att kontrollera  att trafikreglerna följs och dessa är förstås lika oavsett om man kör på gammel-seminvägen eller ny-seminvägen.  Om ledarskapet däremot inte vill öppna spärren så blir frågan politisk och måste föras med politiska medel.  Då blir det en kamp för de många uppfödarna och mot gräddfiler och avelsprivilegier. 

Gammel-seminvägen
Det finns avgörande sexualbiologiska skillnader mellan nötkreatur och hästar. Dessa skillnader har hittills alltför lite påverkat tänkandet vid utveckling av organisation och metoder för spermahantering och insemination hos hästar. Detta är inte konstigt.  Marknaden hade helt enkelt inga behov. Alla hingstar fanns ju på hingststationer och där hade man bara behov av att minska arbetsbelastningen på personal och hingst när stona strömmade till. Vi fastnade i gammel-semin, dvs enklast tänkbara sätt att samla sperma, dela upp dosen  och spruta in sperman i de ston som var brunstiga. En enkel teknik som varje hingsthållare kunde lära sig och dög bra när det bara gällde att skicka sperma mellan varandras stationer.  Man visste ju sedan urminnes tider (1899) att det gick att förvara sperman i burk om den späddes och kyldes på lämpligt sätt. Bara att packa och skicka iväg med järnväg, flyg eller post.  Veterinärens jobb var att sortera de brunstiga stona för att inte slösa sperma i onödan. När veterinären ställde krav på helgledighet ställde staten upp och tillät att hingsthållaren utbildades till seminör. Vi fick en seminteknik för den gamla hingsthållarstrukturen. Så har det fortsatt till idag och den är den strukturen som nu motsätter sig utveckling av det tredje steget, det som skulle underlätta för stoägarna. Ett steg  som jag  kallar ny-semin.

Tabellen visar utnyttjandet av olika befruktningstekniker inom svensk hästavel fram till idag och en vision framåt. 

Nytänkande kom via embryotransfer och IVF
Tanken att deponera sperman i anslutning till äggledarens mynning i livmoderhornet uppstod bland dem som ägnat sig åt embryotransfer. I försök med hjälp av fiberendoskop uppnåddes dräktighet med så låga doser som några miljoner spermier. Reningstekniken för sperma har varit känd sedan 80-talet. Svenske veterinären Bo Crabo var en av pionjärerna men det är främst IVF-tekniken (InVitroFertilisation) på humansidan som drivit på utvecklingen.

Ny-seminvägen
Nya kunskaper och ny teknik öppnar möjligheter.  IT och bioteknik har utvecklats oerhört på de flesta samhällsområden och där ligger inte Sverige efter. I hästaveln har vi däremot inte hängt med. Orsaken till detta är en separat fråga. Vi kan bara konstatera att tekniker och kunskaper finns men att de inte utnyttjas. Med en smula utvecklingsarbete och en bättre organisation  kan:
A. färsk sperma kan göras befruktningsduglig efter fyra dygn i kylskåp. 
B. fryst sperma kan användas varannan dag i brunsten
C. ett infryst ejakulat användas till 100 ston.
D. sperma till 1000 ston frysas in på  3 månader 

Med en bra organisation, utbildning och  utvecklingsarbete kan:
1. Djupseminering  utföras utan manipulation via ändtarmen 
2. Färsk sperma skickas i vadderade kuvert och fryst sperma i flaskor med pantsystem.
3. Journalföringen göras transparent för dem som betalar (dvs. sto-och hingstägare) och användas för att dra slutsatser och utnyttja andras erfarenheter. 
4. Hästpass bli överflödiga (genom DNA-identifiering red. anm)
Informationsservice av samma slag som det svenska fordonsregistret ger kan erbjudas marknaden för hästar, bl.a ägarföljd. 

Detta betyder att:

• Behovet av lördagstransporter av sperma bortfaller. Sperma kan levereras tisdagar för att användas ti-on-to eller fredagar för att användas lö-sö-må. Sperma kan nå ut till alla landets uppfödare
• Fryst sperma användas varannan dag i brunsten och dosen reduceras med över 90% från dagens nivå. Behovet av frekvent äggstocksundersökning bortfaller. Sperma kan läggas i bank till mycket låga kostnader. Fryst sperma blir ett realistiskt alternativ till färsk för ett stort antal uppfödare
• Konflikten mellan avel och tävling för hingstar bortfaller. Hingsten kan verka i avel och ändå fokusera helt på tävling. Att avstå från tävling under ett par tre månader som 7-åring för infrysning av sperma måste vara ett överkomligt krav om det infrysta lagret motsvarar avel för 1000 ston och uppnås till en kostnad av två sadlar.
• Spermalagret kan fertilitetsdeklareras innan hingsten sätts i avel. Vi får förutsägbarhet vid användning av fryst sperma  .
• Kostnaden för att bevara en genbank reduceras påtagligt och de som efterfrågar faderskap med lite udda eller svåråtkomligt blod får med ny-semin sin chans. Vi får en valfrihetsrevolution
• Kostnaderna för  servicen blir överkomlig för allt fler stoägare och avelsriktningar. Vi får en positiv utvecklingsspiral
• Det blir  lönsamt att ändra servicen i kundvänlig riktning.
• Efterfrågan på hjälpmedel som förenklar och rationaliserar ökar och entreprenörer vågar då satsa på utveckling av sådana. Det blir fart under hjulen och vi har skapat en positiv utvecklingsspiral.

Vi har i princip dessa tekniker idag ( läs mer om gammal-semin-och-ny-semin ). Med ny-semin kan uppfödarens kostnader minskas från 33 000 till 13000 kronor per föl. Upp till nötsemins effektivitetsnivå kan vi dock aldrig nå. Där kostar seminkalven bara  3000 kr inkl. hemservice , sperma, tjurkostnad, registrering, omlöpning och gallkostnad.

IT-aspekter
Utvecklingsarbete kan inte bedrivas utan uppföljningar. Om man delar ett spermaejakulat från en hingst i två delar delar, späder och kyler båda men koncentrerar det ena genom centrifugering och sedan skickar ut båda för seminering, då genomför vi ett försök. Då bör vi förstås också skaffa oss ett facit för att ta reda på vilket av de båda sätten som är bättre.  Den använda spermans fertilitet betyder ju mycket för stoägarens  kostnad per dräktighet. Tabellen nedan visar vad som händer när man saknar effektiv återkoppling av resultat. Det skall också nämnas att den metod som gav det sämsta resultatet i det här fallet är den som vetenskapen fortfarande rekommenderar och som ger den ”rörligaste” sperman. Den av forskarna rekommenderade metoden blev alltså dyrare för stoägarna.

Teknikaspekter

Semineringsmetoder
Vid  Standardsemining hos häst är det livmodern som ser till att spermierna transporteras till äggledaren. Den transporten kräver mycket sperma och kan liknas vid en  hiss. ”Hissen” påverkas av brunststatus, livmoderstatus samt dosens volym, temperatur och innehåll av hormoner. Vid  Djupsemininering behövs ingen hiss. Seminören deponerar sperman i anslutning till äggledaringången. Då kan man använda betydligt färre spermier men bör i gengäld inte använda för stora volymer.

Spermabehandlingsmetoder
Spermans hållbarhet med bibehållen befruktningsförmåga är beroende av flera faktorer, bl.a.

1. Spermiernas medfödda egenskaper
2. Mängden skadliga (oxiderande) substanser i sperman eller spädningsvätskorna
3. Lagringstemperatur

De medfödda egenskaperna kan vi inte göra något år. Nedkylning har två effekter, den minskar spermiernas ämnesomsättning och ökar därmed spermans hållbarhet men den skadar också spermierna aktivt och på två sätt. Dels genom kristallisering av oljor (lipider) i spermiens cellmembran när en viss temperatur passeras dels genom att vattnet i cellen bildar iskristaller när sperma fryses. Fragment av spermiers cellmembran bryts loss. Dessa fragment ger upphov till ett ”självskadebeteende” hos sperman och försämrar hållbarheten radikalt.  Dessa problem kan hanteras genom kemiska tillsatser, kontrollerad nedkylning och rening av sperman.

Orenad sperma = sperma för standardseminering. Två metoder finns:  utan och med centrifugering. Båda avser att säkerställa att inseminationsdosen blir ett visst antal rörliga spermier men vägen dit skiljer sig åt. I Sverige är Kenney-metoden förhärskande och vid den används råsperma som späds i två steg så att slutresultatet blir att 25% av spermaplasman finns kvar. Inseminationsvolymen kommer däremot att variera. På kontinenten används vanligen van der Holst-metoden vars avsikt är att dessutom standardisera inseminationsvolymen, vanligen ca 12 ml. Sperman koncentreras genom spädning och centrifugering och kyls på hingststationen.  Resultatet blir att andelen spermaplasma i dosen varierar högst avsevärt mellan hingstar och ejakulat.

Kylning. Kylning av sperman kan ske på laboratoriet eller under transporten. Principiellt viktigt är sänkningshastigheten. Både för snabb och för långsam nedkylning skadar spermierna.  Sänkningshastigheten följer fysikens lagar och går att beräkna. Sluttemperaturen brukar ligga på kylskåpstemperatur, dvs 4-5⁰ C.  I Sverige kyler vi vanligen under transporten  och därför är det viktigt att lådans utformning är anpassad till  spermadosens volym. Transportlådorna i originalskick är utformade för att möta rimliga krav på standardisering av sänkningshastigheten. Den som använder lådor som avviker från originalskicket är därför ute på hal is.

Frysning. Vid frysning startar man processen som  van der Holst-metoden för kylning men inför tre steg till: Slutspädning med spädningsvätska som innehåller frysskyddsmedium (vanligen äggula och glycerol), förpackning i strån  och infrysning. Idag använder vi franska mediumstrån (0,5 ml) och  maskiner där datorer styr alla steg i temperatursänkningen. Förr användes  tyska makrostrån  och frysning skedde i kväveånga över öppna kärl. Med den tyska metoden består dosen av ett strå (4 ml) vid standarseminering och med den franska (INRA-metoden) är inseminationsdosen 8 strån (=4ml) vid standarseminering och ett strå vid djupseminering. Tyska strån finns också i kort variant (ca 2ml) och kan användas vid djupseminering

Renad sperma= hållbar sperma och frysbar sperma
Det finns nu filtreringsmetoder som kan rena sperman och minska ”självskadebeteendet”. Kollidal filtrering är det mest beprövade men utveckling av fasta filter pågår. Friska spermier passerar genom filtret medan reaktiva substanser, bakterier, döda spermier och kanske t.o.m. virus fastnar. Reningen kan upprepas vid flera temperaturnivåer och slutprodukten blir en sperma med väsentligt förlängd hållbarhet och bättre frysbarhet men tyvärr också med lägre halter av de hormoner som fanns i det färska ejakulatet. Därför måste renad sperma alltid användas i kombination med djupsemin.

Biotekniska  konsekvenser
Den som kan sin sexualbiologi inser att det inte går så bra att kombinera renad sperma med standardseminering och inte heller att kombinera djupseminering med standardspädd flytande sperma. Den franska metoden att frysa sperma har blivit kommersiellt framgångsrik därför att den ger seminören valfrihet. Den som tillämpar standardseminering använder då alla 8 stråna medan den som behärskar djupseminering bara använder ett enda strå. Resultaten vid standardseminering är mindre förutsägbart trots att dosen är 8 gånger högre.

Organisationsaspekter
Seminverksamhet är i princip en langningskedja för  faderskap genom att flytta sperma från hingst till sto.  I gammel-semin  har vi en organisatione som inte  ser ut som en kedja utan mer som ett antal tuvor i ett kärr. Den som vill flytta sperman måste hoppa på dessa tuvor för att torrskodd nå andra sidan.  Varje sådan tuva är en isolerad ö som sköter sig själv. Att en tuva kan växa sig stor och stark innebär inte att transporten av sperma därmed kommer säkrare fram till andra sidan. Nästa tuva kanske flyter ovanpå men detta märks inte förrän man hoppat.

Först när vi har företag som går i takt och kombinerar djupsemin med renad sperma och lågdosförpackning av färsk eller fryst sperma får vi en kedja med länkar som går i takt. Teknikerna betraktas  som en enhet och blir anpassade till varandra. Kombineras detta med ett IT-baserat, gemensamt och transparent journalsystem så har vi skapat en sammanhängande organisk struktur för att utvärdera och utveckla serviceutbudet. Vi får igång en positiv utvecklingsspiral.

Då har vi uppfunnit ny-semin och vägen att uppfylla visionen ligger öppen.

Att organisera kedjan
Seminverksamhet kan organiseras som en affärskedja – typ McDonald’s – med flera länkar som anpassas till varandra och som tillämpar  ”best practice” i varje moment. Om ny teknik introduceras i en länk ser man till att detta påverkar de andra länkarna. Varje länk kvalitetssäkras men ingen  gör mer än vad som behövs för att kedjan skall hålla. Med modern IT dokumenterar  man,  analyserar dokumentationen, drar slutsatser och för dessa slutsatser vidare. Man lär sig av varandra.  En kunskapsspiral bildas.  Kedjan blir kostnadseffektiv som nötsemin  och kundorienterad som McDonalds.  Affärsmodellen kallas franchising

En sådan kedja kan – istället för BigMac och Chicken McNugget  – ge kunderna följande erbjudande:

• Kvalitetssäkrad spermahantering
• Kvalitetssäkrad seminverksamhet nära dig med
  –      Stationssemin
  –      Hemsemin

• Parningsförsäkring med
  –      Högkostnadsskydd för stoägare
  –      Intäktsgaranti för hingstägare

• Fruktsamhets-deklarerad fryst sperma

 Det vill säga – den kedjan kan infria visionen om valfrihet föra uppfödarna  att bedriva kvalificerad hästavel överallt i landet med hjälp av en service som ger förutsägbara resultat till förutsägbara och lägre kostnader.

AndersDarenius
Seminveterinär med många erfarenheter

”Genom att jag under 20 år från 1983 till 2003 var i den lyckliga positionen att  kunna styra och följa hela seminkedjan från hingst till dräktighet hemma hos mig själv kunde jag göra många intressanta observationer. Hingstarna Utrillo, Napoleon, Chirac, Gauguin de Lully, Mystic Park, Lindy´s Crown och Super Arnie samt sperman från Abdullah, Bonefish och  Park Avenue Joe  gav ovärderliga bidrag till erfarenhetsbanken.”

*******

Vad tycker du? kommentera gärna här i vårt kommentarsfält eller maila dina inlägg till oss.  Vill du göra ditt helt eget debattinlägg går det bra här.