Veterinärt
8 augusti 09:30
Ridsportplus

Senskador: Faktorer som ökar risken och hur du kan förebygga skada

Del 1 av 3Hur kan du minimera risken för skador på hästens senor och gaffelband? Hur påverkar skoning, vilka faktorer ökar risken och vilka signaler ska du ta på allvar? SLU-veterinären Ove Wattle ger svar i första delen av Ridsports serie.

Senskador: Faktorer som ökar risken och hur du kan förebygga skada
En sporthästs ben utsätts för stora påfrestningar. Foto: Amy Dragoon/Arnd.nl

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

Att förstå hästens anatomi och hur hästen fungerar är viktigt, säger veterinär Ove Wattle.
− Det hjälper dig som hästägare att minimera risken för skada genom att belasta senor och gaffelband på ett sätt så att de håller.
− Senorna är otroligt bra på att klara vissa typer av påfrestningar. Du kan hänga cirka 1 200 kilo i den ytliga böjsenan på en vuxen häst innan den går sönder, fortsätter han.

Senorna är mogna när hästen är ungefär två år och kan fram tills dess förbättras av lagom med träning. Det är därför utevistelse i hagar, gärna med viss kupering, rekommenderas för unga hästar.
− Unga hästar ska röra sig och kan tränas. Rätt typ av träning är inte negativt för senan, säger Ove Wattle.

Artiklar om senskador var de mest googlade av försäkringsbolaget Agrias veterinärartiklar under 2017. 26 000 sökningar gjordes i jakten på information om just senskador, trots att de inte diagnosticeras lika ofta som ledskador.

− Veterinärer hittar fler skador på leder, men det är inte säkert att det beror på att de är vanligare, utan för att de är lättare att identifiera och bedöva bort. En del skador i gaffelband och böjsenor kan också upptäckas den vägen, men när det gäller andra skador i senor och ligament är de ofta mer svårupptäckta. Då behöver man undersöka med ultraljud eller MR.

Checklista

  • Börja träna unghästen tidigt, men gå långsamt fram och öka belastningen successivt.
  • Låt unghästen vara ute så mycket som möjligt, gärna i stora kuperade hagar tillsammans med andra hästar.
  • Vänj även den vuxna hästen successivt vid ökad belastning.
  • Undvik för mycket träning på ensidiga underlag, framför allt djupa, mjuka underlag.
  • Visitera hästen varje dag och lär känna hästens ben när hästen är frisk.
  • Ta av benskydd och lindor när du skrittar av efter hård träning, så kyls benen snabbare.
  • Använd senskydd vid behov.
  • Använd broddar vid risk för halkigt underlag.

Källa: Agria och Ove Wattle

Viktiga delar

I kotan och kotleden finns 17 olika ligament och senor, som stabiliserar och stödjer leden. De förbinder muskler med ben och för över kraft som bildas i musklerna.

Två av de viktigare senorna är djupa och ytliga böjsenan. Dessutom spelar gaffelbandet en avgörande roll. Gaffelbandet är en muskel som omvandlats till ett ligament, som binder ben mot ben.

− Den djupa böjsenan har till uppgift att överföra musklernas arbete. Den ytliga böjsenan och gaffelbandet lagrar energi. De fungerar som en gummisnodd, och när de dras ihop sker det utan att musklerna arbetar, berättar Ove Wattle.
– På samma sätt är det med hälsenan på människor. När vi springer lagrar den energi och ger en energisnål rörelse. Men hästens gaffelband och ytliga böjsena är mycket bättre på att ge energi tillbaka till steget och därmed minska muskelansträngningen.
SenskadorbildBilden i PDF

Skoning påverkar

Gaffelbandet har belastning och lagrar energi även i vila. I vila är det gaffelbandet som håller kotan på plats.

Vid en skoning påverkas hästens anatomi och därför är det mycket viktigt med utbildade hovslagare som förstår hur hästens anatomi fungerar, enligt Ove Wattle.
− Det finns många skäl att ha sin häst skodd. Det ger ett skydd mot slitage av hoven, det skyddar mot halka och kan innebära att man fördelar belastning annorlunda i benet.
− En del hästar behöver komma upp från marken, så att de inte blir sulömma. Skoningen kan också balansera en häst, och skoning och sjukbeslag används dessutom som en del i behandlingen efter skada.

Wattlejansson
Skoningen påverkar hästens anatomi och kan både balansera en häst och vara en del i behandlingen efter skada. Här diskuterar Henrik Jansson och Ove Wattle hur en häst ska skos. Foto: Roland Thunholm

Vid skoning är hovleden den led som man kan påverka mest, följt av kron- och kotled.
− Det beror på att hovleden är mest rörlig i alla riktningar av alla leder i benets nedre regioner.

När det gäller skador i gaffelband och senor finns det inga tydliga veterinära råd att ge angående hur hästen ska skos, eftersom påverkan av skoningen inte är lika förutsägbar i de fallen.
− Om vi sänker trakten skulle vi teoretiskt kunna minska belastningen på ytliga böjsenan. Samtidigt vet vi att det är hästar med långa tår och låg trakt som har mest problem med skador i ytliga böjsenan, så det är inte helt lätt, säger Ove Wattle.

Faktorer som ökar risken

Det finns två faktorer som ökar risken för skador på senor och gaffelband, säger Ove Wattle.
− Fart och underlag. Ju fortare hästen går, desto större blir belastningen på senorna. Rider du exempelvis fort på hårt underlag ökar risken.

 Det sista frambenet som sätts ner i galopp är värst utsatt.

Galopphästar drabbas framför allt av skador i den ytliga böjsenan, medan travhästar oftare drabbas av gaffelbandsskador.
− Det sista frambenet som sätts ner i galopp är värst utsatt. Har du en begynnande eller gammal senskada i vänster fram, undvik vänster galopp, säger Ove Wattle.

Senskador kan uppkomma akut, men betydligt vanligare är att senan ansträngts för mycket under lång tid utan att häst-ägaren har sett varningstecknen.
− Ett mycket bra sätt att förebygga senskador är varierad träning på ett varierat underlag. Träningen ska också byggas upp successivt, eftersom en otränad häst löper större risk att få skador.

Efter hård träning är det viktigt att hästens ben kyls så fort som möjligt.
− Hästar är bättre än människor på att återvinna energin. Det som inte blir energi, blir värme, och det kan bli upp till 44 grader varmt i hästens ben. Därför är det väldigt bra att kyla hästen direkt efter träning, när du skrittat. Ta av benskydd och lindor när du skrittar av, eftersom de också behåller värmen.

Hästens ben kan kylas länge, i flera timmar vid behov, så länge det inte är minusgrader runt hästen.

− Viktigt är också att palpera hästen efter träning. Särskilt gaffelbandet missar vi ofta att känna igenom.
– Det är av stor betydelse att lära känna hästens ben och känna efter svullnader och ömhet i senorna, och de är oftast tydligast i anslutning till arbetet. Om du hittar svullnader eller ömheter som inte går tillbaka efter någon timme, så är det dags att agera, och få det kontrollerat, säger Ove Wattle.

Tre signaler att ta på allvar

Svullnad
Känn igenom böjsenor och gaffelband efter hårt arbete. Leta efter svullnader och ömhet. Om det finns en svullnad på ett ben, jämför med andra benet. Är skillnaden kvar efter en timme är det dags att reagera och få det kontrollerat.

Värme
Efter hårt arbete och vid misstanke om skada är det viktigt att kyla hästens ben. Kylning med kallt vatten kan pågå i timmar om det inte är minusgrader runt hästen.

Rörelsestörning
Det kan vara första varningen om att något är fel. Ju tidigare en begynnande senskada upptäcks desto bättre är prognosen.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 13/2019. Del 2 kan du läsa här, del 3 i serien publiceras senare i augusti här på webben.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-