Sigrid Bergåkra: ”Vi vill få in ett större antal hingstar i aveln”

Hallå där, Sigrid Bergåkra, ordförande i ASRP som haft bruksprov på Grevagården i helgen.

Hur summerar du arrangemanget?
– Jag har själv inte varit delaktig i bruksprovsgången utan det är vår hingstgrupp som arrangerar det, och det är av två anledningar jag inte varit så inblandad – dels visade mina döttrar sin hingst, och dels är jag just nu strängt upptagen med andra sysslor.
– Men jag var förstås där, jag såg till att föreningen höll på sin värdegrund och utförde städning och annat pyssel på plats.

Det var premiär för ASRP att 2-åringar fick visas för rådgivande bedömning på bruksprovet, hur mottogs det?
– Det såg jag fram emot mycket, och det visades en individ i utmärkt skick, vi hoppas kunna skapa en god trend där fler kommer och visar fram sina unga hingstar.
– Kanske vågar man spara sin hingst om den är visad med gott omdöme som 2-åring. Vi vill sätta en nivå där fler svenska uppfödare vågar visa i stället för att kastrera.

Ett antal ögonbryn har höjts när det visades en new forest vid ridponnyernas bruksprov, är det tillåtet?
– Flera raser är välkomna att visas, så här finns en möjlighet att samarbeta över rasgränserna. Det är Avelsvärdesnämnden som bedömer vad som blir godkänt, vad individen kan tillföra i ridponnyaveln, och det görs genom en individprövning enligt ASRP:s hingstreglemente (se faktaruta nedan om ASRP:s hingstreglemente).
– Sedan är det förstås hela tiden också upp till stoägaren att själv välja hingst, men det finns många renrashingstar som ger godkända avkommor i ASRP:s grundstamboks huvudavsnitt.

ASRP har ett nytt hingstreglemente som gäller från och med årsskiftet, där tidigare visade hingstar kan tillgodoräkna sig poäng från tidigare visningar, hur fungerar det?
– Det är en öppning för de som vill komma tillbaka och försöka igen, och det nya reglementet har legat ute sedan i höstas. Men det stämmer att det här är första gången det praktiseras på ett bruksprov.
– Det går fortfarande att anmäla sig som vanligt till bruksprovet och göra alla moment, men har hingsten vid tidigare tillfälle blivit godkänd i någon av de ingående delproven, behöver den inte göra om det tidigare godkända delprovet. Man behöver dock anmäla den för avelsvärdering och åberopa det godkända delprovet.
– Men som alltid är det sedan Avelsvärderingsnämnden som avgör vilka som blir godkända vid bruksprovet genom sin individprövning.

Att ASRP har sänkt poänggränserna för godkännande har skapat en del diskussioner, vad är tanken bakom det?
– Tidigare har domarna behövt ge höga poäng för att hingstarna ska kunna bli godkända, och det har inte riktigt varit en relevant bedömningsskala. Nu finns i stället möjligheten att bedöma efter den skala som domarna är vana att använda vid andra visningar, och vi kan få in hingstar i aveln på realistiska siffror.
– Vi har valt att arbeta inkluderande och vi vill få in ett större antal hingstar i aveln. Vi ser ingen nackdel i det eftersom valet i slutändan alltid ligger på stoägaren.
– Det är inte frågan om att sänka kvalitén, men vi har inte velat göra som SWB och dela upp hingstarna i olika klasser, utan vi ger stoägarna ett större antal hingstar att välja på. Glädjande nog hade samtliga godkända hingstar i årets bruksprov även blivit godkända enligt den gamla, högre gränsen.

Testryttaren i gångarter, Jennifer Svensson, kommer från en familj som äger farfadern till två av de hingstar som godkändes, kan det inte räknas som jäv?
– Vi var helt varse om situationen, men också helt trygga med att det var okej enligt reglementet. Det är inte jäv.
– Det var precis samma situation förra året när Sofie Relander testred, men eftersom relationerna ligger så pass långt bak litar vi på att de beter sig professionellt som testryttrare. Båda gjorde för övrigt ett utmärkt arbete.
– När det gäller åsikter om jäv så är vi ju inte så många som utövar den här sporten med våra sportponnyer, och vi välkomnar förstås alla som vill vara aktiva. Vi vill inkludera och låta alla komma in i stället för att utesluta varandra.

Avslutningsvis, det blir ofta mycket diskussioner på sociala medier om ASRP, vad kan du säga om det?
– Vi brukar säga så här, att beröm tar man gärna offentligt, kritik tar man mellan fyra ögon och när det gäller reglementen och liknande är man välkommen med ett mail till den det berör.
– Det är så mycket bättre med direktkontakt, i stället för att skapa trådar på sociala medier som bara skapar förvirring som ibland snuddar på att bli förtal. Vi behöver en professionellare bransch som attraherar fler, inte att man som nu kanske blir avskräckt i stället.
– Det finns en genuin känsla i styrelsen av inkludering, och vi önskar varandra lycka till vid våra aktiviteter. Nu gäller det att vi slår hål på bruksprovet som ett forum för osämja och för meningsskiljaktigheter som inte är professionella.