Veterinärt
12 april 14:43
Ridsportplus

Sju vanliga fölsjukdomar 
– och hur de behandlas

Vård av föletFrån slutet av april till mitten av juni är det bråda dagar på specialisthästsjukhuset i Helsingborg, ett av de föltätaste djursjukhusen i Europa. Veterinär Anna Bohlin berättar om de vanligaste fölsjukdomarna samt några ovanliga tillstånd.

Sju vanliga fölsjukdomar 
– och hur de behandlas
Rhodococcus-bakterien kan ge lunginflammation och förkommer vanligast på stuterier med flera föl. Foto: Paula da Silva/Arnd.nl

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Flaggar_tt_den_vill_gora_ifran_sig2
Om fölet får förstoppning p g a att tarmbecket inte kommer ut, viftar det med svansen, är oroligt och krystar. Foto: Anki Lundberg

1. Mekoniumförstoppning

Mekoniumförstoppning hör till några av de vanligaste fallen som kommer in för hjälp. Mekonium (tarmbeck) finns i fölets tarmar vid födseln och krystas normalt ut efter att fölet har diat och stoet har slickat det. Det sker sex till tolv timmar efter födseln och bör ha gått inom 24 tim.

Om fölet skulle få förstoppning viftar det med svansen, är oroligt och krystar. Ibland ligger det på rygg. Med tiden kan det få en ballongformad mage på grund av alla gaser som inte kommer ut.
– Mekoniumförstoppning är vanligare hos hingstföl, på grund av deras trängre bäcken, samt hos svaga föl och de som är för tidigt födda, säger Anna Bohlin. Hos de senare kan det bero på att tarmrörelserna inte fungerar ordentligt eller att de inte har kommit på benen och rört sig tillräckligt.
– Det stoägaren kan börja med är att ge fölet en kort motionstur. Många ger microlax, men det löser inte en förstoppning längre in i tarmen.

Anna-bohlin-(1)
Anna Bohlin är klinikveterinär och ansvarig för fölavdelningen på Evidensia specialisthästsjukhuset Helsingborg. Hon är specialist i hästens sjukdomar och nybliven Europaspecialist i invärtes medicin. Foto: Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg

Risken med mekoniumförstoppning är att om fölet får gå och krysta länge, kan det uppstå blödande navel eller andra problem på grund av onormalt tryck i buken.

Tillståndet kan i regel hävas genom veterinärvård, som består av avslappnande medicin och lavemang.
– I sällsynta fall kan förstoppningen bero på att fölets tarmsystem inte är fullt utvecklat, att sista biten av ändtarmen fattas eller att det inte finns någon anus. Då finns det inget att göra.

2. Navelproblem

Det kan blöda lite i samband med att navelsträngen går av, men sedan ska navelstumpen vara torr.
– Skulle det komma någon vätska ur naveln, är rådet att ta på engångshandskar och känna på naveln, för att kunna beskriva den vid kontakt med veterinär.

Ibland är det urin som kommer ur naveln. Hingstföl har kort väg mellan skapet och naveln, så det kan vara lätt att missa om ett hingstföl droppar urin ur naveln.
– Navelläckaget kan sluta sig självmant, men det blir en inkörsport för bakterier, så en veterinär bör avgöra hur det ska skötas.

Läckage i naveln är extra vanligt på redan sjuka föl, som lätt blir infekterade den vägen.

4746dfcf-1c3d-4cae-82f1-0574237993fd_1_105_c
Nedan till vänster: Sepsis kan visa sig i form av hälta och svullna leder. Foto: Evedensia Specialistsjukhuset Helsingborg

3. Sepsis

Sepsis kallades tidigare för fölsjuka. Det innebär att fölet har fått bakterier i blodet och tillståndet kan yttra sig på flera olika sätt – det kan både sätta sig i leder och ge allmän cirkulationssvikt.

Det finns flera vägar för bakterierna att ta sig in i fölkroppen. En väg är genom naveln, men det första dygnet är det troligare att fölet får i sig bakterier genom munnen. Föl slickar och smakar på allt. Det första dygnet är fölets tarmar som mest mottagliga för antikroppar genom råmjölken, då finns det även risk för att fölet får i sig bakterier genom munnen till tarmsystemet.
– Det finns en skala från att man tidigt upptäcker att fölet har lite feber, till att det har utvecklat en septisk chock. Det kan gå på sex till åtta timmar, så tiden för upptäckt kan göra stor skillnad.

Symtomen är att fölet får feber, blir slött och inte diar normalt. När cirkulationen börjar svikta och fölet är på väg in i chock, sjunker kroppstemperaturen till under det normala.

Ibland visar sig bakterieinfektionen i form av hälta och svullna leder först flera veckor efter infektionstillfället. Då blir fölet plötsligt halt och uppenbart påverkat.

Föl är så små att det går att göra DT (datortomografi, kallas ibland CT) på hela kroppen, vilket ger en god överblick över alla leder som eventuellt kan vara infekterade. Därmed kan veterinären rikta terapin och även avgöra om det är lönt att göra något alls.

Fol-3
Brusten urinblåsa kan vara en följd av sepsis eller förstoppning, men kan också vara en förlossningsskada. Det här fölet kunde räddas efter en operation. Foto: Evedensia Specialistsjukhuset Helsingborg

4. Urinblåseruptur

Ruptur på urinblåsan kan bero på att det varit trångt vid förlossningen. Men det kan också vara följdsjukdom av både mekoniumförstoppning och sepsis.

Ett typiskt symtom är att buken får ett päronformat utseende. Föl dricker cirka 15 liter mjölk per dygn, så det går fort att fylla bukhålan med urin om denna läcker ut. Fölet får också hög andningsfrekvens, svårighet att andas och arytmi på hjärtat.

Tillståndet kan opereras, men fölet måste stabiliseras innan det går att öppna buken.
– Det är inte så väldigt vanligt, vi får in fyra-fem fall per säsong. Men det är bra för stoägare att känna till symtomen.

5. Diarré

Runt 60 procent av alla föl får diarré någon gång. Om det beror på något i miljön brukar fölet fortfarande vara piggt och dia bra. Detta är i regel en ofarlig form av diarré som går över när man avlägsnar det som orsakat den, till exempel om fölet blivit omåttligt förtjust i att slicka på saltstenen. Ett föl med diarré bör alltid hållas under uppsikt, om det slutar att dia kan tillståndet snabbt bli allvarligt.

Om diarrén är bakteriell med sepsis som satt sig i tarmen, blir fölet även allmänpåverkat. Då behövs veterinär insats.

Rotavirus kan ge diarré hos lite äldre föl.

Fol-matning-nappflaska-(4)-1
Vid neonatal isoerytrolys tål inte fölet stoets råmjölk, utan måste få råmjölk från ett annat sto eller plasma. Foto: Evedensia Specialistsjukhuset Helsingborg

6. Neonatal isoerytrolys

Neonatal isoerytrolys (NI) är ett ovanligt tillstånd som stoägare bör känna till eftersom fölet måste få veterinärvård snabbt. Fölet föds normalt och är ofta piggt och starkt och diar råmjölken. Men om sto och hingst tillhör olika blodgrupper, har stoet bildat antikroppar mot fölets röda blodkroppar, vilka faller sönder och fölet blir mycket sjukt.

Detta märks inte förrän efter cirka ett dygn, då blir fölet slött och flåsar vid minsta ansträngning. Ett typiskt tecken är att urinen är rödfärgad: allt från rosa till riktigt röd. Slemhinnorna är bleka till gulfärgade.
– De föl som fått i sig mycket råmjölk blir sämst.
– När vi får in sådana föl kan vi inte göra något åt de antikroppar fölet redan har fått i sig, utan vi ger blodtransfusion för att kompensera för det blod som brutits ner.

Bästa bloddonatorn är stoet själv, efter att man tvättat bort plasman från blodkropparna. Sto och föl placeras i en specialbox, där fölet är i en liten bur inne hos stoet. Det är råmjölken som fölet inte tål, så snart stoet börjat producera vanlig mjölk får fölet dia igen.
– Det är de två första dygnen som är viktiga, medan stoet producerar råmjölk. Genom koll med refraktometer kan man se när stoet ger vanlig mjölk.

NI är ovanligt, men det är 70 procents risk att det händer igen med drabbade ston.
– Detta går att hantera hemma, om stoägaren vet om det från början. Då får fölningen övervakas och fölet ges plasma i stället för råmjölk de första två dygnen.

NI förekommer framför allt på engelska fullblod.

7. Rhodococcus-bakterien

Rhodococcus-bakterien finns i hela världen, och lever i jorden och i hästarnas träck. Den sprids lättast under varma och torra somrar och kan ge lunginflammation hos föl. Detta förekommer vanligast på stuterier med många föl.

Drabbade föl får feber, hostar och är snoriga. Bölder i lungorna ger fölen ökad andningsfrekvens och de kan se lite raggiga ut. Behandlas med antibiotika med gott resultat om sjukdomen upptäcks i tid.

Fakta

Så ska fölet vara:

Så här gör det friska fölet: sover, ställer sig upp, kissar och diar någon minut. Detta gör det några gånger, leker kanske cirka fem minuter och diar igen för att sedan lägga sig för att sova. Fölet ska inte vara uppe för länge utan att vara intresserat av att dia.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2020.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden