Skenande priser i hästbranschen

– Det kommer att bli dyrare att rida till hösten, bekräftar Camilla Hedin på Västerås Ryttarsällskap.

När det stod klart att regeringen vill slopa vallstödet från nästa år började varningsklockorna ringa i stallen. Hur mycket kommer priset på grovfoder att stiga? Kommer odlare att sluta med vall?

Kostnaderna kommer öka på alla plan

Så invaderade Ryssland Ukraina och vallstödet blev om inte sekundärt, så ett betydligt mindre orosmoln. Kriget gör att vissa råvaror – till bland annat gödning och ensilageplast – inte går att få tag i, och literpriset på diesel når rekordnivåer. Ingen vet hur det ska sluta. Vad de personer som Ridsport har pratat med däremot är ense om är att kostnaderna inom branschen kommer att öka. På alla plan.

Det är bekymrande med minskade stöd i den mycket oroande situation som vi befinner oss i just nu.

Erica Lindberg

Men låt oss börja med vallstödet, som fick den ekonomiska oron att slå rot. Som medlem i EU måste Sverige med jämna mellanrum dra upp en plan för sin jordbrukspolitik. För perioden 2023–2027 försvinner stödet för att odla vall. Det handlar om cirka 500 kronor per hektar. Risken är att lantbrukare som har vall i dag väljer en mer lönsam gröda.

Nackdel för hästnäringen

Erica Lindberg, chef LRF Häst, säger att det är en nackdel för hästnäringen om stödet tas bort.
– Det är bekymrande med minskade stöd i den mycket oroande situation som vi befinner oss i just nu, med skenande priser på insatsvaror som gör foderproduktionen dyrare. Just nu är det flera olika faktorer som påverkar prissättningen och det är många händelser som pekar i fel riktning, med situationen i Ukraina, säger Erica Lindberg.

Hennes kollega Sofia Björnsson, LRF:s jordbrukspolitiska expert, håller med i sak, men berättar att frågan inte är definitivt avgjord. Det svenska beslutet ska diskuteras i EU-kommissionen, som fattar beslut i september.
– Många inom branschen (läs lantbruket, reds anm) anser att vallstödet bör finnas kvar. Det har ett brett stöd inom näringen. Det enda vi kan göra nu är att försöka påverka, och det förs en ekonomisk diskussion, säger Sofia Björnsson och låter förstå att vallstödet är en komplex fråga som är kopplad till andra åtgärder.

Vall har mindre miljöpåverkan

EU har också satt upp miljömål, och vall har mindre miljöpåverkan än andra grödor.

Lantbrukarna själva har olika taktik för att leva med ovissheten. Grovfoderproducenten Nils Söderberg i Hölö söder om Stockholm har valt strategin avvakta och se. Han har 400 hektar vall och levererar till såväl ridskolor och stuterier som islandshäststall. Han hade en rekordskörd 2021 med snittet 43 balar per hektar på förstaskörden. Ett normalår ligger på 20-25 balar per hektar. Han ger ett luttrat intryck när det ekonomiska läget kommer på tal.
– Jag är inte helt säker på att vallstödet tas bort, är hans första kommentar.

Det som oroar honom mest är priset på gödning. Det har stigit med nästan 500 procent sedan i fjol.
– Förra året köpte jag ett kilo för 2,50-3 kronor, nu kostar det runt tolv. Grundprodukten är kvävebaserad och kommer från Ukraina och Ryssland. Därtill har även priset på ensilageplast gått upp.

Att Nils Söderberg är tveksam till att vallstödet verkligen tas bort grundar sig i att vallodling är relativt miljövänligt.
– Vallen kan ligga i fyra–fem år och tar upp allt, även kväveläckage.

Chokhöjt pris oroar

Chockhöjt pris på gödning oroar även Torbjörn Ohlzon utanför Kristinehamn. Tillsammans med sin fru Madelen driver han ett stort inackorderingsstall för travhästar och har 80 hektar egen vall. Han tycker att vall borde ha samma stöd som annan betesmark, särskilt nu när allt blir dyrare. En prishöjning för inackorderingarna är nödvändig.
– Vi måste nog höja med 20 procent, säger han och motiverar med fler faktorer än gödningen.
– Dieseln har blivit jättedyr, och ensilageplasten har gått upp från 700 kronor rullen till 1 100.

Han funderar också i ett längre perspektiv. Ökade kostnader för foder och uppstallning påverkar i slutändan hästpriset.
– Kommer folk att vara intresserade av att köpa häst nu, så som utveckligen ser ut?

Ökningarna har kommit succesivt

Det var länge sedan som den svenska hästnäringen var en helt inhemsk fråga. Det visar om inte annat alla prisökningar, där material och ingredienser importeras från andra länder. Benny Nilsson, vd på AB Poly-Produkter som bland annat tillverkar ensilageplast, förklarar att det fördubblade priset inte enbart har med kriget att göra. Ökningarna har kommit successivt och handlar i grunden om pressade marginaler i alla led. ”Storpolitik”, som han summerar situationen.
– Europa har pressat priserna på allt; i dag är USA och Kina de stora producenterna av sträckplast. Själva oljepriset har egentligen inte så mycket med saken att göra, säger han.

Benny Nilsson bekräftar den dubblering av priset sedan fjolåret som Torbjörn Ohlzon nämnde.
– Vissa fabriker har stängt, energipriset har gått upp och så har vi bristen på råvaror. Vissa råmaterial går inte längre att få tag i.

Situationen svårbedömd för ridskolor

För ridskolor, som köper in stora mängder foder som sedan är en del i prissättningen av lektionerna, är situationen svårbedömd. Många har bokat sitt foder fram till årets skörd, och vad prislappen blir vid nästa köp beror dels på världsläget, dels på vädret. Camilla Hedin, ridskolechef på Rocklunda ridskola i Västerås, har inte satt sig in i vad ett eventuellt slopande av vallstödet skulle få för konsekvenser. Däremot ser hon att priserna generellt har gått upp så pass att en ridlektion kommer att kosta mer till hösten.
– Allting är så nytt än så länge, men vi ska snart sätta oss ner och diskutera läget. Men givetvis kommer vi att behöva göra en ökning.

Att stråfodret blir dyrare påverkar mest, eftersom det är grunden i foderstaten.

Leif Hall

Rocklunda ridskola har en stadig leverantör av grovfoder och de planerar långsiktigt tillsammans.
– Vi sätter oss ner efter skörd och tittar igenom läget, analyserar värden etcetera. Sedan räknar vi på priset på ett år, med marginal. Att ha en dialog och långsiktiga planer med sina leverantörer är viktigt, särskilt i sådana här lägen.

Vad gäller ökade priser på el och drivmedel är Rocklunda relativt förskonad. Västerås Ryttarsällskap, som är själva föreningen, hyr anläggningen av kommunen.

Höjer priserna till hösten

I Gävle sitter ridskolechefen Leif Hall med samma tankegångar som Camilla Hedin. Han har dock ett annat bekymmer; Gävle Ryttarsällskap har redan höga priser i relation till de andra ridskolorna i stan. Han förklarar det med ägarförhållanden och att de inte har särskilt bra subventioner på grund av det investerings-bidrag de fick för att bygga ridhuset i slutet av 80-talet.
– Vi har inte höjt priserna ännu, det blir till hösten. Att stråfodret blir dyrare påverkar mest, eftersom det är grunden i foderstaten. Vi har ett löpande avtal sedan 20 år, så jag sitter ändå lite lugnt, säger Leif Hall, som trots det är bekymrad.
– Med tanke på att vi redan ligger högt i lektionspris är det svårt att höja mer, men det kostar att underhålla byggnaderna. Ridhuset är över 30 år gammalt.

Viktigt att hålla en dialog

Just att ha en dialog med sina leverantörer är något som Anna Reilly understryker vikten av.

Hon är ridskolerådgivare på Svenska Ridsportförbundet, men har än så länge inte märkt någon större oro ute i landet.
– Vi är inte riktigt där ännu, och många har redan avtal för sitt foder. Det som kan inverka på priset nu är transporterna, om man måste köpa foder långt ifrån.

Det som hon fruktar mest är om vi får en lika torr sommar som 2018. Då rådde brist på grovfoder och många tvingades importera.
– Händer det igen blir det katastrof. Och om vallstödet försvinner kanske fler odlar havre och korn och producerar för mat i stället.

Hennes råd till alla stallägare är att ha en dialog med leverantörerna, förståelse för varandra och planera framåt.
– Det finns många om och men just nu, men vad vi vet är att läget kommer att påverka priserna, så det gäller att tänka till och ta höjd för prisökningar i höst.

Fakta

”Vi håller oss till vår plan”

Ökade foderkostnader och dubbelt så dyr el – uppfödarna Annette och Peter Carlsson försöker ändå hålla sin plan och betäcker som tänkt.
– Vi betäcker tre ston i år. Vi har legat på två-fyra varje år, säger Annette Carlsson på Stall Hult Södergård utanför Finspång.

Hon tror dock att en del uppfödare betäcker mindre det här året, med tanke på utvecklingen.

Hon och maken Peter Carlsson har fött upp hopp- och dressyrhästar sedan 90-talet; häromåret sålde de hingsten Fabulous Wildheart till Eric Lamaze. De har fyra avelsston och en hingst plus att de  erbjuder sommarbete, boxuthyrning och ridhuskort.

Marken är på totalt knappt 50 hektar. Att vallstödet troligtvis försvinner blir ett indirekt ekonomiskt tapp.
– Vi arrenderar ut åkermarken till en granne och köper allt vårt foder, och där ser vi högre kostnader på såväl grov- som kraftfoder.

Mest kännbart är den dyrare elen – dubbelt så dyr jämfört med i fjol, och ridhuset måste vara upplyst hela tiden när det är mörkt.
– Till vardags funderar vi inte så mycket på ekonomin utan håller oss till vår plan. Men så klart att vi måste ha i beaktning att allt kan bli dyrt. Vi får se vad som händer, säger Annette Carlsson.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2022.