Slipp PSSM och annan korsförlamning

Den klassiska korsförlamningen, ”måndagssjuka”, kallades så för att den ofta uppkom dagen efter att en arbetande häst stått på stall med full kraftfodergiva över helgen. Glykogenet, musklernas bränsle, ansamlades då i musklerna istället för att tömmas ut genom arbete.

Forskare i USA har kartlagt en korsförlamning kallad PSSM (Polysaccharide Storage Myopathy). Den är också utfodringsrelaterad, men förklaringen finns i att glykogenlagringen rubbas till följd av en genmutation (GYS1). Ett överaktivt enzym hämtar upp socker så snabbt ur blodflödet att glykogenet inte hinner förgrenas på ett normalt sätt, utan det defekta glykogenet ansamlas i muskelcellerna. Insulin anses även inverka.
RER (Recurrent Exertional Rhabdomyolysis) är en ärftlig variant där hästarna är stresskänsliga samt överkänsliga mot bland annat kalium.

Korsförlamning kan även uppkomma genom direkt överansträngning, orsakad av akut elektrolyt- och/eller saltbrist. Det kan till exempel ske vid långa distansritter i varmt och fuktigt väder.

Alla typer av korsförlamning ger samma symtom: de stora korsmusklerna verkar spända och ömma, hästen är stel och ovillig att röra sig, den darrar, är orolig och svettas rejält. I svåra fall kan hästen få kramp och verka helt förlamad.

På vissa hästar uppkommer detta bara någon gång, hos andra blir det ett återkommande problem. En del svettas onormalt mycket, kortar upp sitt steg eller blir allmänt snubbliga.

För hästar med PSSM kan symtomen komma även vid lätt arbete och en diffus, hoppande hälta kan höra till symtombilden.

Oavsett orsaken, är behandlingen likartad. Även lindriga symtom ska tas som en varningssignal att se över foder- och träningsrutiner för att undvika återfall. Till drabbade eller predisponerade hästar bör stärkelse- och sockerrikt foder undvikas, såsom havre, korn, vete och melass. De bör istället få mer fett i fodret, helst i form av vegetabilisk olja och fler fibrer.

Daglig motion är ett måste. Lösdrift rekommenderas vid PSSM, men hästen måste motioneras utöver det. Det är även viktigt med ordentlig uppvärmning före arbete och nedkylning efteråt.

Vid RER anses även stress vara en utlösande faktor, varför upplägget av träning och stallets rutiner är viktiga.
Kontakta veterinär vid misstänkt korsförlamning, diagnos fastställs genom blodprov, där muskelenzymernas aktivitet kartläggs.

PSSM typ 1 nedärvs dominant. För quarterhästar finns ett genetisk test, framtaget och patenterat av de amerikanska forskare som utfört den mesta kartläggningen av sjukdomen.

Annan muskelsjukdom
Ytterligare en muskelsjukdom är EAM (Equine Atypical Myopathy). Den förekommer på hösten och drabbar utegångshästar. Flera fall har sedan 2004 rapporterats i Tyskland, Österrike och Beneluxländerna. Om det har funnits några fall i Sverige är oklart, då symtomen är relativt allmänna.

Hästarna får vacklande eller stel gång, muskeldarrningar och roterande rörelser eller kramp i benen. Vissa hästar ligger mycket, är slöa och svettas. Trots snabb intensivbehandling dör de flesta inom några dagar. Orsaken tros vara att hästarna ätit frön från asklönn, cykomor- eller naverlönn, vilka innehåller ämnet hypoglycin A, som leder till muskelskador. Förebyggs genom tillräckligt mycket grovfoder till utegångshästar.

PSSM och RER: olika raser predisponerade
Man har funnit två typer av PSSM, där typ 1 kan kopplas till den speciella genmutationen GYS1 hos framför allt quarterhästar och relaterade raser samt hos vissa kallblod, företrädesvis franska och belgiska.

Typ 2 är övriga fall av PSSM. Där har man funnit liknande symtom, men utan någon koppling till GYS 1-mutationen. Den förekommer hos quarterhästar, fullblod och troligen även andra lätta raser.Färsk forskning visar att hälften av PSSM-hästarna blir bättre enbart genom ändrad foderstat; om de även motioneras mer, blir 90 procent symtomfria.

RER är relativt vanligt hos fullblod och varmblodiga travare.

Läs mer:
På svenska: examensarbete av Jonathan Forstenius, SLU. Ex arb 2011:27
På engelska

Veterinär Charlie Lindberg och Ingrid Andersson