Smidigt foder – men till vilket pris?

Fördelarna med hösilage är många; skörden är inte så väderberoende, det är smidigt att lagra och bra för hästar med luftvägsproblem. Småbalar med olika näringsinnehåll gör det lätt att skräddarsy individuell utfodring i kollektivstall, samtidigt som stora stall med lösdrift kan få storbalar.

Hö kräver bättre väderförhållanden vid skörd, då gräset i regel torkas flera dagar innan det pressas och körs in. Det finns dock en del nya skördesätt som har börjat tillämpas, då gräset körs in löst redan efter någon dag och skulltorkas innan det pressas.

Finns nackdelar

Smidigheten att hantera hösilage har medfört att många hästägare har gått över till det. Men det finns också negativa sidor. Det som alltid nämns är risken för botulism – som dock kan minimeras genom noggranna skörderutiner och förvaring samt vaccination av hästarna. Därutöver finns problemet att många hästar reagerar med att bli lösa i magen. Sociala medier svämmar över av hästägare som ger varandra råd om vilket fodertillskott de behöver komplettera hösilaget med för att hästens mage ska bli normal.

På ett mer vetenskapligt plan är agronom Cecilia Müller, SLU, i full färd med att undersöka vad denna så kallade ”hösilage-intolerans” beror på, i ett treårigt projekt som ska slutrapporteras 2019.

– Vi har fortfarande några analyser kvar att göra på proverna i projektet, så än kan vi inte säga så mycket. Forskning pågår, helt enkelt, säger hon. Vi räknar med att kunna ha resultat klara senare i vår.

– Det finns ännu ingen klar orsak till varför vissa hästar reagerar med lös träck, som ofta är indelad i två faser – en fast fas och en vätskefas. Det finns många olika anledningar till diarré hos häst. Vissa är uppenbara (felutfodring), andra är mer dunkla. Det finns alltså inte en enda orsak.
– Nu i februari och mars ska vi samarbeta med tyska forskare i Leipzig i projektet, då de har sett samma fenomen där.

Att många hästar får problem med diarré vid utfodring av hösilage känner Torbjörn Carlsson, marknadsansvarig på Trikem, väl till. Många hästägare vill ha hjälp med lämpligt fodertillskott.

– Det verkar som om hösilage är tuffare mot tarmen, så vi rekommenderar att man i samband med foderomställningen ger tillskott som stimulerar tarmkulturen. Det är i första hand avancerade jästprodukter som behövs för att stimulera tillväxten av goda bakterier i tarmen, men även vitaminer och spårämnen.

Torbjörn Carlsson är inte förtjust i hösilage som grovfoder till hästar, trots att hans företag får sälja många tillskottsförpackningar.

– Jag tycker inte att vi ska basera vår utfodring av häst på erfarenheter från produktionsdjur som de facto föds upp för att slaktas så snabbt som möjligt. Sedan millennieskiftet har allt fler gått över till hösilage, utan att tänka på följderna för hästarna.

– Själv har jag aldrig ägt en hösilagebal och är väldigt mån om vår bonde som fortsätter att slita med höproduktion.

Gick tillbaka till hö

Kerstin Brusewitz, Kristianstad, är dressyrryttare och B-tränare i dressyr. Hon har tidigare utfodrat sina hästar med hösilage, men har gått tillbaka till hö.
– Flera av mina hästar blev lösa i magen av hösilage. Hästarna ska må så bra som möjligt, så nu köper jag i stället hö av bra kvalitet. De fodras även med lusern och halm. Alla hästar mår nu bra.

– Jag ser många hästar med alltför lös mage som utfodras med hösilage. Vem kan prestera på topp med dålig mage? Om de i stället skulle få bra hö och inget hösilage alls, tror jag att de allra flesta skulle bli bra på några dagar.

Kerstin Brusewitz har även tänkt till vad gäller skörden av hö, vilken många anser vara besvärlig och väderkänslig.
– Solceller på ladugårdstaken skulle kunna driva varmluftsfläktar, vilket skulle förenkla höskörden. Då kan höet köras in tidigare och torka inomhus.

Många går över till hösilage

Vall- och grönfoderproduktion utgör 36 procent av jordbruksmarken i Sverige, 1 099 500 hektar år 2017. Hur stor andel som produceras som hö respektive inplastat vallfoder är svårt att få fram siffror på, men en rundringning till grovfoderproducenter visar att många har gått över helt till hösilage. Frågan är om det finns en risk att vi ”slänger ut barnet med badvattnet” om alla grovfoderproducenter skrotar höpressen och går över till ensilering. Då kan det bli svårt att få tag på hö till de hästar som behöver det.

En del erbjuder fortfarande både och, som Fredrik Larsson på Green Feed AB i Ransta, som skördar runt 300 hektar vall årligen.

– Det är mest stall med två till 15 hästar som vill ha hö. Ridskolor och andra större stall väljer hösilage.

– Sedan kan det finnas två-tre hästar i de stora stallarna som reagerar mot hösilaget och då vill man ha möjlighet att köpa hö till dem. Därför fortsätter vi att producera både hö och hösilage.