Sol, insekter och giftiga växter

1. Nässelutslag

Nässelutslag eller urticaria yttrar sig i små hudknottror över hela kroppen och kommer akut, det tar bara cirka en halvtimma för utslagen att växa till. Knottrorna försvinner i regel inom något dygn, men om inte grundorsaken hittas och avlägsnas, kan det uppstå nya utslag direkt. De kliar sällan. Även om det inte brukar behövas någon medicinering om orsaken avlägsnas, bör veterinär se över hästen och kontrollera vad det rör sig om.

Dessa utslag är i regel en allergisk reaktion på något hästen fått i sig eller som huden kommit i kontakt med. Några orsaker kan vara att hästen rullat sig i smörblommor eller nässlor, en reaktion mot schampo, insektsmedel, foder, pollen eller medicin. Nässelutslag kan även uppkomma av icke allergiska orsaker, som fysisk stress.

Informera gärna alla som sköter hästen att den är känslig för en viss substans eller medel, så att de är förberedda på vad som kan hända.

2. Primär fotodermatit

Hästar med stora vita tecken och rosa mule kan vara solkänsliga. Om de äter en växt med ett fototoxiskt ämne – som alsikeklöver, falsk palsternacka och johannesört – tas det upp i tarmen och förs ut i blodet och når hudcellerna. När solen lyser på huden uppstår en hudinflammation, de opigmenterade områdena blir röda och svullna och får blåsor eller sår. Vid kotan uppkommer såren på utsidan, vilket skiljer sig från mugg, som brukar börja i karleden.

Avlägsna eller stängsla bort de växter som kan utlösa reaktionen.  Skydda hästen från sol genom att täcka de utsatta hudområdena: bandage med mörkt tyg på benen och en huva över nosen. Hästar med stora opigmenterade områden kan behöva eksemtäcke eller stå inne dagtid.

Vissa hästar kan få rejäl svullnad och stora sår och tillståndet kan bli drygt att få bukt med. Veterinären brukar ordinera kortison och antibakteriell salva.

3. Eksem

Sommareksem är en överkänslighet för svidknott som visar sig i intensiv klåda i man och svans och ibland även på huvud och bål. Med tiden kan hästen få hård, fjällig hud längs mankammen, sår och hudsprickor.

Skydda hästen mot knott med ett eksemtäcke på betet och/eller att den är inne under de timmar som knotten är som mest aktiva, i regel tidig morgon och sen kväll. Försök minimera antalet knott genom flugspray, pour-on och bromsfällor.

Behandlingen är individuell, veterinären sätter ofta in kortison. Preparat innehållande bensylbensoat har visat sig effektivt på många hästar. Stryks på i man och svans redan tidigt på våren, innan hästen visar tecken på att börja klia sig.

Tillskott av Omega 3 kan ha effekt, det finns i linfröolja, rapsolja samt fiskolja.

Försök att undvika beten med skog och sanka områden. Öppna marker med vinddrag ger färre insekter. Forskning pågår kring vaccin.

4. Speciell skötsel sommartid

Var beredd på att sommaren erbjuder vissa utmaningar för hästens hud. Gör i ordning en akutväska för första hjälpen till beteshästarna, att ta med i samband med den dagliga kontrollen.

Ha koll så att hästar med riktigt tunn sommarpäls inte får skavsår av grimma och annan utrustning. Låt hästen gå utan grimma och sätt gärna på en nätmask som skydd för flugorna, som annars kan bita hål på de skavda partierna. Rengör utrustningen särskilt noga och trä på fårskinn eller annat skydd på sadelgjorden för att skydda områden där hårremmen är tunn.

Gräv upp eller stängsla bort giftiga växter.

Skydda hästar med känslig hud för nya preparat som insektsmedel, schampo och pälsglans. Testa alltid på ett litet område först. Blanda inte innehållet från flera små provtuber av till exempel schampo.

Kasta eventuellt om rutinerna så att hästarna är ute på natten och står i stallet på dagen.

5. Sårskador

Hudskador kan uppkomma på betet, både öppna sår och sparkskador. De senare kan ge krossår, där det bildas en utgjutning och blödning under huden utan att den spricker upp. Bringa och lår är särskilt utsatta.

Skärsår ger kraftig blödning. Är blodet ljusrött och kommer stötvis, handlar det om blödning från en pulsåder (artär). Den måste stoppas snabbt genom tryckförband eller stasning och veterinär omedelbart kontaktas.

Blodet från en ven är mörkare rött och strömmar ut i jämn takt, det är oftast mindre allvarligt.

Sår som sitter nära leder bör alltid undersökas av veterinär. Detsamma gäller de sårskador som ger hälta och/eller feber.

Använd alltid engångshandskar vid hantering av sår. Gör rent med koksaltlösning, torka försiktigt och förse med steril sårkompress och bomull utanpå. Fäst med gasbinda och elastiskt självhäftande bandage. På områden som är svåra att bandagera kan fixomull och polsterplast användas.