”Som proffsryttare borde vi få avgöra vad våra hästar är redo för”

Regelverket för hur du kvalar i dressyr omfattar flera sidor i tävlingsreglementet. Även i hoppningen är det många regler, men med en viktig skillnad. Ryttare som har gjort två felfria rundor i 1,45-hoppning eller högre kan starta alla hästar på alla höjder, såvida det inte handlar om okvalade unghästar.

− För proffsryttare med många hästar är kvalsystemet vansinnigt. Det kostar tid och pengar, dessutom kan det ibland kännas som att jag stjäl placeringar från andra ryttare när jag gör mina kval, säger Nina Bengtsson, dressyrtränare som tävlat upp till internationell Grand Prix.

− Jag kan inte förstå varför det görs sådan skillnad på hoppryttare och dressyrryttare, säger Caroline Carlstedt som driver Dressyrhoppet tillsammans med sin man.

− Det känns som ett gammalt regelverk som hänger kvar och som borde moderniseras. I dag har vi också en helt annan bredd i toppen. För några år sedan var det kanske tio startande i en Grand Prix, i dag är det 20–25. Jag anser att våra Grand Prix-ryttare är lika kapabla som hoppryttarna att bedöma vilken klass hästarna är redo för, säger Caroline Carlstedt.

”I grunden bra”

Yvonne Österholm är rutinerad dressyrryttare och unghästutbildare. Hon ser både för- och nackdelar med kvalen.

− Systemet med kval är i grunden bra, för det avgör om ekipagen verkligen är redo. Men i en del fall innebär det ett onödigt slitage på hästarna att tävla för tävlandets skull. Som proffsryttare borde vi få avgöra vad våra hästar är redo för.

− Särskilt eftersom vi samtidigt har diskussionen om att unga hästar inte ska tävlas för mycket, tillägger Yvonne Österholm.

Systemet med kval är i grunden bra, för det avgör om ekipagen verkligen är redo.

Kvalande hästar tar också åtråvärda platser på dressyrtävlingar. När Täby Ryttarsällskap arrangerar en regional dressyr i februari tog det 13 sekunder att fylla Msv C:1 och 20 sekunder att fylla Msv B:5, två typiska kvalklasser. På reservlistan stod 44 respektive 28 ekipage när anmälningstiden gått ut.

− Det känns osportsligt att ta startplatser bara för att göra kvalen, säger Ridsports gästkrönikör Louise ”Loi” Lindström, som tog upp kvalen i en krönika i höstas. Hon föreslog att det kunde räcka med ett kval i stället för dagens två på
regional nivå.
− Många av oss som rider professionellt ser allt kvalande som ett problem.

”Inte ha för bråttom”

− Kvalen är ett sätt att veta att både ryttare och häst är redo för uppgiften. Och om häst och ryttare var för sig har startat på hög nivå behövs bara ett kval i S:t -Georges.

Det säger Lillian Jansson, ordförande i Svenska Ridsportförbundets dressyrkommitté.

Hon ser inget behov av ett frikort för alla ryttare som tävlat på en viss nivå i dressyr, på samma sätt som i hoppningens regelverk. För det är inte självklart att alla som rider de högsta klasserna har kompetensen att avgöra när en häst är klar för nästa steg, menar hon.

Och om kvalreglerna anses vara ett problem hoppas jag att det kommer till oss i dressyrkommittén.

− En ryttare kan få bra poäng i Grand Prix med en häst som ryttaren inte själv har tagit upp dit. Vi tycker heller inte att man ska ha för bråttom med att ta hästar upp i klasserna.

I stället rekommenderar hon dressyrryttare att söka dispens från kvalreglerna.

− Vi har ett bra dispensförfarande. Jag tycker att våra etablerade proffsryttare ska söka dispens om de vill rida färre kval.
− Och om kvalreglerna anses vara ett problem hoppas jag att det kommer till oss i dressyrkommittén, från de ryttare som det berör, säger Lillian Jansson.